Akut otitis media (AOM) – enstaka episod
Definition
Akut purulent infektion i mellanörat.
Diagnos
Strukturlös trumhinna eller purulent sekretion i hörselgången. Utan trumhinneinspektion kan inte säker diagnos ställas. Använd pneumatisk otoskopi och om möjligt mikroskop vid undersökningen.
Behandling
- Vid misstanke om otit behöver sällan undersökning göras kvälls- eller nattetid. Tid bör erbjudas inom ett dygn vid kvarvarande symtom.
- Avvakta med antibiotikabehandling av otit hos ett opåverkat barn > 1 år. Detta förutsätter att föräldern informeras om att ta kontakt med läkare (ev. per telefon) vid kvarstående symtom efter två dygn. Alternativen är att påbörja antibiotikabehandling eller avvakta ytterligare ett dygn innan ny undersökning.
Indikation för antibiotikabehandling:
- Otit med perforation oavsett ålder.
- Barn < 1 år.
- Barn < 2 år med dubbelsidig AOM.
- Barn > 12 år och vuxna.
- Komplicerande sjukdomar:
-
- Svår värk trots adekvat analgetikabehandling.
-
Infektionskänslighet på grund av annan samtidig sjukdom, annat syndrom eller annan behandling.
-
Missbildningar i ansiktsskelettet eller innerörat.
-
Tillstånd efter skall- eller ansiktsfraktur.
-
Cochleaimplantat.
-
Känd mellanörasjukdom eller tidigare öronoperation (avser inte plaströr).
-
Känd sensorineural hörselnedsättning.
-
Tabell 11.1
Behandling akut otitis media (enstaka episod) | ||
Preparatval | Dosering | |
Förstahandsval | fenoximetylpenicillin
(Kåvepenin) |
Barn: 25 mg/kg x 3 i 5 dagar (maxdos 1,6 g x 3).
Vuxna: 1,6 g x 3 i 5 dagar. |
Alternativ vid allvarlig pc-allergi | erytromycin oral suspension (Ery-Max)
|
Barn: 20 mg/kg x 2 i 7 dagar (maxdos 1 g x 2).
|
azitromycin tablett | Alternativ till barn 25–40 kg med allvarlig pc-allergi som kan svälja tabletter: 250 mg x 1 i 3 dagar. Kan ges med äppelmos eller yoghurt.
|
|
roxitromycin (Surlid) tablett | Vuxna och barn över 40 kg med allvarlig pc-allergi: 150 mg x 2 i 7 dagar. | |
Till patienter med cochleaimplantat | amoxicillin/ klavulansyra
Barn: tablett eller oral suspension (50mg/ml+ 13 mg/ml) |
Barn: 20 mg/kg x 3 avseende amoxicillin i 10 dagar (maxdos 875 mg/125 mg x 3).
Vuxna: tablett 875 mg/125 mg x 3 i 10 dagar.
Kontakta ÖNH-specialist för uppföljning efter avslutad behandling! |
Uppföljning
Målsättningen med uppföljning är att hitta de med kvarstående vätska i mellanörat som har hörselnedsättning och erbjuda behandling.
Klinisk kontroll av barn < 4 år görs med öronmikroskopi, pneumatisk otoskopi och/eller tympanometri.
- Vid dubbelsidig AOM eller ensidig AOM och SOM (sekretorisk otitis media) på andra örat, kontrolleras barnet efter tre månader.
- Vid dubbelsidig SOM med symtom på hörselnedsättning under minst tre månader rekommenderas remiss till ÖNH-specialist.
- Vid dubbelsidig SOM utan symtom på hörselnedsättning rekommenderas ny uppföljning efter ytterligare tre månader.
Föräldrar till barn ≥ 4 år ska instrueras att höra av sig om barnet verkar ha en kvarstående hörselnedsättning.
Akut otitis media – terapisvikt
Definition
Utebliven förbättring av AOM trots tre dygns antibiotikabehandling.
Utredning
Nph-odling.
Behandling
Tabell 11.2
Behandling terapisvikt vid akut otitis media | ||
Preparatval | Dosering | |
Förstahandsval | amoxicillin | Barn: 20 mg/kg x 3 i 10 dagar (maxdos 750 mg x 3).
Vuxna: 750 mg x 3 i 10 dagar. |
Alternativ vid penicillinresistens
(se resistens-bestämning) |
amoxicillin/ klavulansyra
Barn: tablett eller oral suspension (50mg/ml+13 mg/ml) |
Barn: 20 mg/kg x 3 avseende amoxicillin i 10 dagar (maxdos 875 mg + 125 mg x 3).
Vuxna: tablett 875 mg/125 mg x 3 i 10 dagar. |
Alternativ vid allvarlig pc-allergi | doxycyklin | Barn från 8 år: 4 mg/kg x 1 dag 1–3, därefter 2 mg/kg x 1 dag 4–7. Behandlingstid totalt 7 dagar (maxdos 200 mg x 1 dag 1–3, 100 mg x 1 dag 4–7).
Vuxna: 200 mg x 1 dag 1–3, därefter 100 mg x 1. Behandlingstid totalt 7 dagar. |
trimetoprim + sulfametoxazol
(Eusaprim, Bactrim) |
Barn: 3 mg/kg + 15 mg/kg x 2 i 10 dagar (maxdos 160 mg + 800 mg x 2).
Vuxna: 160 mg + 800 mg x 2 i 10 dagar, dosen halveras efter 2–3 dagar till äldre och vid nedsatt njurfunktion. |
Uppföljning
Som efter enstaka episod av AOM (se ovan).
Akut otitis media – recidiv
Definition
Ny AOM inom en månad efter föregående AOM.
Utredning
Nph-odling.
Behandling
Som vid enstaka episod (se ovan). Observera annan behandlingstid: 10 dagar! Vid fynd av Haemophilus influenzae i nph-odling vid föregående otit, se resistensbestämning för antibiotikaval.
Uppföljning
Som efter enstaka episod av AOM (se ovan).
Anmärkning
Remiss till specialist om ≥ 3 otiter under ett halvår.
Plaströrsotit
Diagnos
Flytning (illaluktande/mukopurulent) ur örat med eller utan luftvägssymtom hos patient med plaströr.
Handläggning
Patienter med plaströr förses med anvisningar för egenbehandling av ÖNH-kliniken vid insättningen. Patienten kan starta egenbehandling vid symtom på infektion. Om utebliven effekt efter 7 dagar tas kontakt med ÖNH-kliniken för undersökning.
Utredning
Odling från hörselgång kan ge vägledning avseende etiologi.
Behandling
Tabell 11.3
Behandling platsrörsotit | ||
Förstahandsval | Örondroppar Terracortril med Polymyxin B | 3 droppar x 3 i 7–10 dagar. |
Vid terapisvikt med pseudomonas-infektion efter odlingssvar | Örondroppar ciprofloxacin
(Ciloxan 3 mg/ml eller Cetraxal 2 mg/ml)
alternativt |
4 droppar x 2 respektive 1 dospipett x 2 i 7 dagar. |
Örondroppar ciprofloxacin + fluocinolonacetonid
(Cetraxal Comp 3 mg/ml + 0,25 mg/mg) |
6–8 droppar x 2 i 7 dagar. | |
Antibiotika ges endast vid allmänpåverkan och då som vid enstaka episod av AOM. |
Extern otit
Definition
Extern otit beror på olika inflammationstillstånd i hörselgångshuden och drabbar inte mellanörat. Extern otit kan delas in i eksematös, infektiös (cellulit orsakad av bakterier eller svamp) och circumscript (hörselgångsfurunkel i yttre tredjedelen).
Diagnos
Diffus extern otit kännetecknas av svullen hörselgång med sekret och lätt till måttlig smärta. Vid hörselgångsfurunkel ses en avgränsad furunkel i huden i yttre delen av hörselgången. Symtom är svår smärta.
Vid malign extern otit föreligger en behandlingsresistent diffus extern otit med underliggande osteit.
Behandling
Egenvård: Undvik att peta i örat. Skydda örat mot vatten. Receptfria alternativ finns på apotek.
Läkarvård: Rengöring av hörselgången med sugning under mikroskop.
Vid kraftigt svullen hörselgång tas odling. Örat rensugs och tamponeras med gasvävnadstamponad med alsolsprit 1 %, alternativt betametason (Betnovat) lösning 1 mg/ml.
Vid växt av svamp, konsultera ÖNH-kliniken.
Hänvisning till ÖNH-kliniken vid terapisvikt eller uttalade besvär.
Tabell 11.4
Behandling extern otit | ||
Förstahandsval
Lindriga fall utan påtaglig svullnad eller smärta |
Örondroppar Terracortril med polymyxin B | 2–3 droppar x 3 i 7–10 dagar.
Har effekt mot Pseudomonas aeruginosa. |
Lindriga fall med mer uttalade besvär | Lösning betametason (Betnovat) lösning 1 mg/ml | 2–3 droppar x 2–3 i 7–10 dagar. |
Vid terapisvikt med odlingsverifierad Pseudomonas aeruginosa | Örondroppar ciprofloxacin + fluocinolonacetonid (Cetraxal comp 3 mg/ml + 0,25 mg/ml) | 6–8 droppar x 2 i 7–10 dagar. |
Vid uttalade symtom framförallt med svullnad av ytteröra | Vid infektion med Pseudomonas aeruginosa:
ciprofloxacin |
750 mg x 2 i 7–10 dagar. |
Vid infektion med Stafylococcus aureus:
flukloxacillin |
1 g x 3 i 7–10 dagar. |
Faryngotonsillit – enstaka episod
Definition
De flesta akuta halsinfektioner orsakas av virus. Halsont kombinerat med snuva och hosta talar starkt för en virusinfektion.
Akut bakteriell tonsillit orsakas vanligtvis av grupp A streptokocker (GAS). Självläker hos flertalet patienter inom en vecka. Scarlatina, scharlakansfeber, är ett toxinutlöst, finprickigt utslag med sandpapperskänsla orsakat av GAS.
Klinisk diagnos av streptokockinfektion
Viktigaste fynd och symtom för barn ≥ 3 år och vuxna (centorkriterier):
- Feber ≥ 38,5º C.
- Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna.
- Beläggning på tonsillerna (hos barn 3–6 år räcker inflammerade, rodnade och svullna tonsiller).
- Frånvaro av hosta.
Handläggning sker enligt Figur 11.1.
Figur 11.1 Handläggning av barn ≥ 3 år och vuxna med anamnes och klinisk bild talande för faryngotonsillit. *Negativt test för GAS kan förväntas hos cirka 50 % av patienterna med ≥ 3 Centorkriterier. Källa: Information från Läkemedelsverket 2012;23(6):18–25.
Vid verifierad streptokockinfektion i familjen är det motiverat att testa barn < 3 års ålder med symtom.
Laboratoriediagnostik
Snabbtest ska inte användas vid symtom på virusinfektion (risk för positivt utfall utan klinisk relevans). Testet ordineras/tas av behandlande läkare och endast om minst tre av ovanstående symtom föreligger. Vid kvarstående misstanke på streptokockinfektion och negativt snabbtest övervägs svalgodling. Fusobakterier (VAS-kod: FusoPC) kan vara en etiologi till tonsillit, framför allt hos yngre vuxna. I vissa fall kan även provtagning för svalg-gonorré övervägas (VAS-kod: GC).
Behandling
Risken för komplikationer motiverar inte antibiotikabehandling.
Behandling kan förkorta sjukdomsförloppet med < 1 dygn vid endast halsont och positiv Strep-A. Om tre av fyra diagnoskriterier föreligger förkortas sjukdomstiden med 1–2,5 dygn.
Vid indikation för antibiotikabehandling rekommenderas behandling enligt Tabell 11.5.
Tabell 11.5
Behandling faryngotonsillit | ||
Preparatval | Dosering | |
Förstahandsval | fenoximetylpenicillin | Barn: 12,5 mg/kg x 3 i 10 dagar (maxdos 1 g x 3).
Vuxna: 1 g x 3 i 10 dagar. |
Vid allvarlig pc-allergi | klindamycin | Barn (Dalacin oral lösning): 5 mg/kg x 3 i 10 dagar (maxdos 300 mg x 3).
Vuxna: 300 mg x 3 i 10 dagar. |
Uppföljning
Inte motiverad i normalfallet.
Anmärkning
Vid kraftig allmänpåverkan bör patienten remitteras akut till sjukhus oberoende av resultatet av snabbtestet.
Recidiv av tonsillit
Definition
Ny akut tonsillit inom 2 veckor efter avslutad antibiotikabehandling för akut tonsillit.
Utredning
Svalgodling, ange recidivanamnes (kvarstående positivt snabbtest kan vara vilseledande vid recidiv)! Fusobakterier kan vara en orsak till recidiverande tonsillit, men asymtomatiskt bärarskap förekommer. Vid misstanke om Fusobakterier tas PCR-prov (VAS-kod: FusoPC).
Behandling
Observera! Allmänt gäller att inte behandla med samma preparat som vid föregående infektionstillfälle.
Tabell 11.6
Behandling recidiv av faryngotonsillit | ||
Preparatval | Dosering | |
Vid recidiverande streptokock- eller fusobakterieinfektion | klindamycin | Barn (Dalacin oral lösning): 5 mg/kg x 3 i 10 dagar (maxdos 300 mg x 3).
Vuxna: 300 mg x 3 i 10 dagar. |
Alternativ vid recidiverande streptokockinfektion | cefadroxil | Barn: 15 mg/kg x 2 i 10 dagar (maxdos 500 mg x 2).
Vuxna 500 mg x 2 i 10 dagar. |
Uppföljning
Inte motiverad i normalfallet.
Anmärkning
Epidemiologisk utredning vid upprepade recidiv eller anhopning av fall – rådgör gärna med Smittskyddet.
Remiss till ÖNH-specialist om ≥ 3 tonsilliter per år under minst två års tid eller > 1 peritonsillit.
Akut rinosinuit/maxillarsinuit – enstaka episod
Definition
Rinosinuit omfattar alla inflammationer i näsa och bihålor orsakade av virus, bakterier eller allergi. Endast svåra bakteriella infektioner ska antibiotikabehandlas.
Diagnos
Akut bakteriell rinosinuit bör misstänkas först efter > 10 dagars övre luftvägsinfektion. Det finns stöd för att incidensen av akut bakteriell rinosinuit är låg och endast 0,5–2% av patienterna med akut viral rinosinuit får en bakteriell infektion.
För bakteriell infektion och nytta av antibiotika talar:
- Ensidiga symtom med purulent snuva.
- (Stark) smärta i tänder eller ansikte.
- Vargata vid mellersta näsgången eller i epifarynx.
- Dubbelinsjuknande (försämring av initiala förkylningsbesvär).
För säker diagnos av maxillarsinuit gäller fynd av purulent utbyte vid käkhålepunktion eller röntgen sinus lågdos CT med vätska eller tät bihåla. Normal SR och CRP efter tio dagars sjukdom talar mot bakteriell genes. Symtomgivande maxillarsinuit ses sällan hos barn < 10 år, remittera vid stark misstanke. Etmoidit ska remitteras akut till ÖNH-kliniken.
Exempel på symtom som föranleder akut bedömning på sjukhus:
- Tecken på allvarlig infektion.
- Orbitala symtom som svullnad/rodnad kring ögat, smärta, exoftalmus, ögonmotorikstörning, synpåverkan, nedsatt pupillreaktion.
- Svår nytillkommen huvudvärk.
- Mjukdelssvullnad i ansiktet eller pannan.
- Kranialnervspåverkan.
- Tecken på meningit/förhöjt intrakraniellt tryck.
Behandling
Avstå från behandling av patient med förkylningssymtom av kortare tid än tio dagar, purulent snuva och lätt/måttlig ansiktssmärta. Dessa symtom tyder på ÖLI och kräver inte antibiotikabehandling. Endast svåra bakteriella infektioner ska antibiotikabehandlas.
ÖLI ≥ 10 dagar med färgad snuva, svår värk i maxillarområdet bör bedömas av läkare.
Egenvård: För symtomlindring kan lokalt avsvällande medel (näsdroppar eller spray), analgetika och nässköljning med koksalt rekommenderas. Observera att perorala slemhinneavsvällare saknar vetenskapligt stöd och kan potentiellt ha allvarliga biverkningar.
Behandling vid bakteriell infektion
Tabell 11.7
Behandling vid akut bakteriell rinosinuit/maxillarsinuit hos vuxna | ||
Preparatval | Dosering | |
Förstahandval | fenoximetylpenicillin | Vuxna: 1,6–2 g x 3 i 7 dagar. |
Vid allvarlig pc-allergi | doxycyklin | Vuxna: 200 mg x 1 dag 1–3, därefter 100 mg x 1 dag 4–7. Behandlingstid totalt 7 dagar. |
Alternativ vid penicillinresistens
(se resistensbestämning) |
amoxicillin/ klavulansyra | Vuxna: 875 mg/125 mg x 3 i 7 dagar. |
Anmärkning
Kvarstående ensidiga besvär tre veckor efter sjukdomsdebut och efter eventuell behandling bör utredas avseende dental infektion, näspolypos eller tumör. Vid recidiverande sinuit ska diagnosen verifieras med CT-röntgen. Remiss till specialist om täta recidiv (mer än tre per år).
Akut rinosinuit/maxillarsinuit – terapisvikt
Utredning
Lågdos CT av sinus är obligat. Käkhålespolning vid vätska eller heltät bihåla kan vara av värde. Odla på aspirat.
Behandling
Tabell 11.8
Behandling terapisvikt vid akut bakteriell rinosinuit/maxillarsinuit hos vuxna | ||
Preparatval | Dosering | |
Förstahandsval | amoxicillin/ klavulansyra | Vuxna: 875 mg/125 mg x 3 i 7 dagar. |
Alternativ vid allvarlig pc-allergi | doxycyklin
|
Vuxna: 200 mg x 1 dag 1–3, därefter 100 mg x 1 dag 4–7. Behandlingstid totalt 7 dagar.
|
trimetoprim + sulfametoxazol
(Eusaprim, Bactrim) |
Vuxna: 160 mg + 800 mg x 2 i 7 dagar. Dosen halveras efter 2–3 dagar till äldre och vid nedsatt njurfunktion. |
Akut laryngit hos större barn och vuxna
Diagnos
Klinisk vid typiska symtom som heshet och ibland hosta.
Behandling
Rökstopp. Spara rösten, viska inte. Ingen indikation för antibiotikabehandling.
Uppföljning
Vid heshet > 3 veckor hos vuxna ska stämbanden noggrant inspekteras. SVF-remiss till ÖNH-kliniken.
Akut bronkit hos barn
Opåverkat barn utan takypné med besvärlig hosta och ibland feber
Vanliga fynd: liksidiga biljud.
CRP behövs inte för diagnos.
Behandling
Antibiotika har ingen effekt oavsett genes: bakterier (inkl. Mycoplasma) eller virus.
Ge råd att återkomma vid påverkat allmäntillstånd, ökande andningsbesvär eller svårigheter att få i sig vätska. Ge luftrörsvidgande behandling vid obstruktivitet.
Uppföljning
Obstruktiv bronkit kan vara ett uttryck för astma, se kapitel Allergi, astma och KOL, Astma hos barn och ungdomar.
Kikhosta (Pertussis)
Diagnos
Vid svår hosta kan kikhosta övervägas. Eftersom sjukdomen är allvarlig för små barn bör provtagning ske frikostigt på personer som har nära kontakt med barn under ett år, oavsett vaccinationsstatus. I övrigt friska individer utan småbarnskontakter behöver i normalfallet inte provtas.
PCR-diagnostik i näsa/svalg (VAS-kod: LVPert), se Mikrobiologens analysförteckning.
Vaccin mot kikhosta skyddar inte mot bärarskap och infektion utan enbart mot bakteriens toxineffekter på luftvägarna och därmed de svåraste symtomen. Vaccinskyddet är kortvarigt och inte heller tidigare genomgången infektion skyddar livslångt.
Behandling
Spädbarn 0–6 månader behandlas profylaktiskt mot kikhosta vid konstaterade fall i barnets närmiljö. Spädbarn 6–12 månader behandlas vid första symtom. Till vuxna med kontakt med små barn kan behandling övervägas tidigt i förloppet efter konstaterat positivt prov eller verifierade fall i omgivningen. Observera! Omedelbar kontakt med Smittskydd Halland vid konstaterat fall.
Tabell 11.9
Behandlingsalternativ vid kikhosta (pertussis) | ||
Preparatval | Dosering | |
erytromycin oral suspension | Barn: 20 mg/kg x 2 i 7–10 dagar (maxdos 1 g x 2). | |
azitromycin tablett | Alternativ för barn 25–40 kg som kan svälja tabletter: 250 mg x 1 i 5 dagar. Kan ges med äppelmos eller yoghurt. | |
roxitromycin (Surlid) tablett | Vuxna och barn över 40 kg: 150 mg x 2 i 7 dagar. |
Krupp
För information om krupp och dess behandling, se kapitel Allergi, astma och KOL, Krupp.
Pneumoni hos barn
Diagnos
Pneumoni hos barn kan misstänkas vid allmänpåverkan med eller utan luftvägssymtom, takypné, hög feber och eventuellt magont. Obstruktivitet vid virusinfektion kan vara svårt att skilja från pneumoni.
Utredning
Den kliniska bedömningen är avgörande för ställningstagande till behandling. CRP är svårtolkat och är beroende av tid från insjuknandet. CRP ska därför användas selektivt. Slembiljud vid lungauskultation hos små misstolkas ofta som pneumoni. Lungröntgen kan utföras vid oklar diagnos.
PCR-analys på svalgsekret kan göras för Mycoplasma (VAS-kod: LVMyco) och i särskilda fall virusdiagnostik. Se Mikrobiologens analysförteckning.
Handläggning
Oklar nedre luftvägsinfektion.
För mer information om tecken på allvarlig infektion hos barn, se Stramas Regnbågshäfte.
Hos barn med viss allmänpåverkan och feber, som är trötta men inte slöa och som har lätt förhöjd andningsfrekvens, men inte takypné, kan CRP ge vägledning men måste bedömas i relation till sjukdomsduration.
- CRP > 80 mg/l och klinisk bild, talar för pneumoni, överväg antibiotika.
- CRP < 10 mg/l och längre än 24 h utesluter med hög säkerhet pneumoni, avstå från antibiotika.
- Behandling vid kvarstående osäkerhet: I första hand aktiv exspektans, alternativt recept i reserv. Håll kontakt via telefon eller återbesök.
Pneumoni karaktäriseras av påverkat barn med feber, takypné och ibland hosta. Hosta och andra luftvägssymtom kan saknas.
Takypné är ett viktigt tecken på pneumoni: AF > 50/min hos barn under 1 år, AF > 40/min hos barn över 1 år eller subjektiva andningsbesvär (äldre barn).
Behandling
Gör allvarlighetsbedömning för beslut om vårdnivå. Förstahandsbehandling är PcV. Initial täckning mot Mycoplasma behövs inte då självläkningen är hög.
Tabell 11.10
Behandlingsalternativ vid pneumoni hos barn | ||
Preparatval | Dosering | |
Förstahandsval | fenoximetylpenicillin | Barn < 5 år mixtur 20 mg/kg x 3 i 7 dagar.
Barn > 5 år tablett 12,5 mg/kg x 3 i 7 dagar (maxdos 1 g x 3). Tablett 250 mg är delbar. |
Andrahandsval | amoxicillin oral suspension | 20 mg/kg x 3 i 7 dagar (maxdos 1 g x 3). |
Alternativ vid allvarlig pc-allergi | erytromycin (Ery-Max) oral suspension
|
Barn: 20 mg/kg x 2 i 7 dagar (maxdos 1 g x 2). |
eller vid misstanke om Mycoplasma (ovanligt hos barn < 5 års ålder) | doxycyklin | Barn 8–12 år och < 50 kg:
oral suspension (Vibranord) 4 mg/kg x 1 dag 1–3, därefter 2 mg/kg x 1 dag 4–7. Behandlingstid totalt 7 dagar (maxdos 200 mg x 1 dag 1–3, 100 mg dag 4–7).
Barn ≥ 8 år och > 50 kg:
200 mg x 1 dag 1–3, därefter 100 mg x 1 dag 4–7. Behandlingstid totalt 7 dagar. |
Uppföljning
Eventuell telefonkontakt inom tre dagar. Vid utebliven förbättring efter tre dagar gör ny bedömning och eventuell lungröntgen.
Akut bronkit hos vuxna
Diagnos
Opåverkad patient med hosta utan känd KOL, kronisk bronkit eller astma. CRP behövs inte för diagnos. Akut bronkit orsakas i allmänhet av virus. Det normala sjukdomsförloppet innebär cirka 3 veckors hosta.
Utredning
COPD-6 för att tidigt upptäcka KOL.
Vid långdragen hosta mer än 4–6 veckor kan lungröntgen och spirometri övervägas.
Vid långvarig hosta kan också kikhosta övervägas hos vuxna, särskilt då spädbarn finns i familjen.
Behandling
Rökstopp, se Kapitel Allergi, astma och KOL, Rökavvänjning. Antibiotikabehandling är inte indicerad vid akut bronkit även om patienten har purulenta sputa.
Exacerbation av KOL/Kronisk bronkit
Se kapitel Allergi, astma och KOL, Kronisk obstruktiv lungsjukdom.
Behandling
Antibiotikabehandling kan övervägas vid akut exacerbation med missfärgad sputa i kombination med ökad sputummängd och/eller ökad dyspné.
Sputumodling bör tas vid upprepade exacerbationer och vid terapisvikt.
Tabell 11.11
Behandlingsalternativ vid exacerbation av KOL enligt ovan | ||
Preparatval | Dosering | |
Förstahandsval (växelbruk rekommenderas) | doxycyklin
eller
amoxicillin |
200 mg x 1 dag 1–3, därefter 100 mg x 1. Total behandlingstid 5–7 dagar.
750 mg x 3 i 5–7 dagar. |
Vid svårare/ recidiverande exacerbationer efter odlingssvar. | trimetoprim +sulfametoxazol (Eusaprim, Bactrim) | 160 mg + 800 mg x 2 i 5–7 dagar. Halverad dos (400 mg + 80 mg x 2) vid nedsatt njurfunktion och > 70 års ålder. |
Alternativ endast vid penicillinresistens, se resistensbestämning. | Amoxicillin/ klavulansyra | 875 mg/125 mg x 3 i 5–7 dagar. |
Pneumoni hos vuxna
Diagnos
Pneumoni kan misstänkas vid allmänpåverkan med luftvägssymtom, takypné, hög feber och eventuellt magont.
Utredning
Den kliniska bedömningen är avgörande för ställningstagandet till behandling.
CRP > 50 efter en veckas symtom med feber och hosta kan tala för pneumoni.
LPK ≥ 14 talar för pneumokock- eller haemophilus-genes.
Sputumodling i första hand (alt nasopharynxodling), särskilt vid recidiv.
PCR-analys kan göras för Mycoplasma, Legionella, papegojsjuka (C. psittaci) och influensa/covid-19/RS-virus. Se Mikrobiologens analysförteckning.
Lungröntgen vid oklar diagnos eller recidiverande pneumoni.
Faktorer talande för allvarligare pneumoni
Enligt CRB65:
- Konfusion, nytillkommen
- Respiration > 30/minut
- Blodtryck < 90 systoliskt eller < 60 diastoliskt
- ≥ 65 års ålder
Dessa kriterier används för att värdera allvarlighetsgraden. Varje kriterium ger en poäng och vid ≥ 2 poäng bör vård på sjukhus övervägas.
Andra tecken på allvarlig infektion:
- SPO2 ≤ 95 %, se även Stramas regnbågshäfte.
Behandling
Tabell 11.12
Behandlingsalternativ vid pneumoni hos vuxna | ||
Preparatval | Dosering | |
Förstahandsval | fenoximetylpenicillin | vid vikt < 90 kg: 1 g x 3 i 7 dagar.
vid vikt 90–120 kg: 2 g x 3 i 7 dagar.
vid vikt > 120 kg: 3 g x 3 i 7 dagar. |
Alternativ vid allvarlig pc-allergi
eller misstanke om Mycoplasma |
roxitromycin (Surlid)
eller
doxycyklin |
150 mg x 2 i 7 dagar.
200 mg x 1 dag 1–3, därefter 100 mg x 1 dag 4–7. Behandlingstid totalt 7 dagar. |
Patient med kronisk bronkit eller KOL behandlas enligt rekommendationen för dessa diagnoser.
Uppföljning
Ingen rutinmässig kontroll görs vid okomplicerad infektion hos yngre individ.
Klinisk kontroll (status, CRP, Hb) efter 6–8 veckor för övriga patienter.
Röntgenkontroll görs vid komplicerat förlopp, recidivpneumoni, riskmiljö för tbc, kronisk grundsjukdom, kvarstående symtom samt hos rökare > 40 års ålder.
Överväg spirometri hos rökare.
Patient ≥ 65 år rekommenderas vaccination mot pneumokocker och årlig influensavaccination. Se avsnitt Pneumokocker i kapitel Vacciner, Vacciner mot sjukdomar i bokstavsordning.
Covid-19
Se information för covid-19 på Vårdgivarwebben.
För riktlinjer om smittspårning, se sidan Smittspårning covid-19 i Halland.
Influensa
Ofta akut insjuknande med hög feber, frossa, luftvägssymtom med torrhosta, huvudvärk och muskelvärk. Hos äldre och små barn (< 1 år) ses ibland en mer okaraktäristisk bild med långsammare insjuknande och inte lika hög feber.
Diagnos
Typisk klinisk bild och epidemiologi. CRP ofta måttligt förhöjt, LPK vanligen normalt. På sjukhus tas nph-prov (VAS-kod COVXA; inkluderar även covid-19 och RS). Provtagning kan övervägas på äldreboende om det bedöms påverka handläggningen.
Behandling
Behandling rekommenderas till vuxna patienter med misstänkt eller bekräftad influensa vid:
- Svår sjukdom och behov av sjukhusvård.
- Patienter som tillhör medicinsk riskgrupp (se nedan).
Behandling bör sättas in snarast och senast inom 48 h från symtomdebut. Kan ges senare till patienter med allvarlig sjukdom och behov av sjukhusvård eller vid grav immunsuppression.
Oseltamivir (Tamiflu) 75 mg x 2 i 5 dagar. OBS! Dosminskning vid njursvikt: vid GFR < 60 ml/min ges 30 mg x 2, vid GFR < 30 ml/min ges 30 mg x 1.
Om behandling av influensa hos barn anses aktuell, kontakta Barnkliniken.
Profylax
Influensaexponerad nära kontakt som tillhör medicinsk riskgrupp kan ges profylax oseltamivir (Tamiflu) 75 mg x 1 i 10 dagar, dosminskning vid njursvikt enligt FASS (se Dosering – Särskilda patientgrupper). Vid låg risk för smitta kan som alternativ istället Tamiflubehandling ges enligt ovan vid första uppkomst av influensasymtom.
Vaccination
Medicinska riskgrupper (se nedan) rekommenderas vaccination mot pneumokocker och årlig influensavaccination. Se avsnitt Pneumokocker i kapitel Vacciner, Vacciner mot sjukdomar (i bokstavsordning).
Medicinska riskgrupper för influensa
- Patienter > 65 år.
- Patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom.
- Instabil diabetes mellitus.
- Gravt nedsatt infektionsförsvar (av sjukdom eller medicinering).
- Kronisk lever- eller njursvikt.
- Astma – för barn och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning.
- Extrem fetma (störst risk vid BMI > 40) eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen.
- Neuromuskulära funktionshinder hos barn.
- Gravida kvinnor (även 2 veckor postpartum).
Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Infektioner.