Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Palliativ vård i livets slutskede vid luftvägsinfektion (inkl. covid –19)

Nedan avhandlas några ställningstaganden och råd avseende vård i livets slutskede vid luftvägsinfektion. I texten används covid-19 som exempel, men råden är gångbara även vid andra luftvägssjukdomar, som influensa och bakteriell pneumoni.

Råden riktar sig till vårdpersonal som möter döende patienter i livets sista dagar. För patienter som har en chans att tillfriskna från luftvägsinfektionen finns andra rutiner och råd som inte tas upp här, bland annat rutiner om antibiotika, antikoagulantia, syrgas, non-invasivt andningsstöd och respiratorbehandling.

I delkapitlet presenteras några diagnosspecifika råd avseende symtomlindring, för övrig symtomlindring hänvisas till respektive delkapitel.

Allmänt

Sjukdomsförloppet vid en akut luftvägsinfektion skiljer sig i vissa avseenden från de diagnoser som annars ger upphov till palliativt omhändertagande. Kliniska försämringar kan inträffa mycket snabbt, inte minst vid covid-19. Därför är samtal med patient och anhöriga, god planering och förberedelse extra viktigt.

Symtomlindringen i livets slutskede skiljer sig däremot inte avsevärt från annan palliativ vård.

Tänk på att vissa farmakologiska och icke-farmakologiska åtgärder måste värderas och anpassas utifrån risk att sprida smitta, t.ex. användande av nebulisator och fläkt.

Brytpunktssamtal och dokumentation

Tidigare brytpunktssamtal kan ha hållits i förhållande till grundsjukdom. En akut komplikation, så som en luftvägsinfektion, bör bedömas separat.

Patient och närstående ska ges möjlighet att delta i brytpunktssamtal med läkare. Om beslut fattas att patienten inte bör flytta till en högre vårdnivå (t.ex. skickas till sjukhus eller intensivvårdsavdelning) är det viktigt att diskutera vilka insatser som kan göras i den nuvarande vårdformen.

Adekvat dokumentation av bedömningar, beslut och genomförda samtal är av stor vikt för att säkerställa god och patientsäker vård. Ofta är Hallands sjukhus, primärvård samt den kommunala hemsjukvården involverade och tänk då på att information ska finnas tillgänglig för alla inblandade vårdgivare.

Mer information:

Närstående

Om smittorisken kan minimeras bör patienten ges möjlighet att träffa sina närstående, men det kan finnas tillfällen när de närstående har begränsade möjligheter till besök.

När en patient inte kan ge uttryck för sin egen vilja är det viktigt att närstående får information och stöd samt möjlighet att förmedla patientens vilja för att kunna bidra till en så värdig vård som möjligt.

Mer information:

Vårdriktlinje Besökande, medföljande och gruppverksamhet i Region Halland under covid-19-pandemin.

Specifika symtom och farmakologiska aspekter

Hosta

  • Prova i första hand opiod i låg dos, se delkapitel Andnöd och rosslig andning för preparatval och dosering.
  • Om segt slem i luftvägarna bedöms orsaka hostan kan brustablett acetylcystein 200 mg 1 x 1–2 ges, förutsatt att patienten kan ta läkemedel peroralt. Undvik att ge preparatet på kvällen.
  • Receptfria läkemedel kan provas, t.ex. tablett eller oral lösning bromhexin.

Obstruktivitet

  • Överväg luftrörsvidgande inhalationer, i första hand salbutamol eller ipratropiumbromid, alternativt kombinationspreparat (t.ex. Combivent). Låt eventuellt patienten inhalera luftrörsvidgande läkemedel med andningsbehållare eller nebulisator.
  • Prova därefter kortison, tablett eller injektion betametason (Betapred) 4–8 mg x 1. Injektionen kan ges subkutant eller intravenöst.
  • Som nästa steg kan injektion terbutalin (Bricanyl) 0,5–1 ml subkutant vid behov x 1–4 provas. Om två injektioner provats utan effekt kan preparatet utsättas.
  • Se delkapitlen Astma hos vuxna respektive Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i kapitel Allergi, astma och KOL för ytterligare information och doseringsråd. 

Andnöd

  • Se delkapitel Andnöd och rosslig andning för ytterligare information.
  • För patienter i livets slutskede kan hypoxi föreligga utan upplevd andnöd. Evidens och erfarenheter visar att tillgång till syrgasbehandling sällan krävs för att ge en fullgod palliativ symtomlindring. Vid symtomgivande hypoxi kan syrgasbehandling övervägas, patienten behöver i så fall läggas in på Hallands sjukhus. Om behandling med syrgas prövas så utvärderas den genom att följa symtombild och upplevd effekt (inte nödvändigtvis saturation).
  • Vid andnöd är ångest vanligt och behandlas enligt rekommendationer, se delkapitel Oro, ångest och akut förvirring.

Feber

Bedöm om patienten besväras av sin feber. Om så är fallet:

  • Förstahandsval paracetamol (peroralt eller infusion) 0,5–1 g vid behov 1–4 gånger/dygn.

      • Observera att vid nedsatt lever- eller njurfunktion, samt till äldre och sköra ska maxdos paracetamol anpassas och inte överstiga 2–3 g/dygn.
      • Undvik brustabletter till äldre, på grund av risk för elektrolytrubbningar och belastning på njurar.

  • NSAID/COX-hämmare kan undantagsvis användas. Beakta att de kan utlösa och förvärra hjärt- och njursvikt hos äldre, multisjuka eller dehydrerade patienter.

 

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Palliativ vård.

Senast ändrad: