Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Klåda

Patienter med lokaliserad och generaliserad klåda bör primärt diagnostiseras, utredas och behandlas i primärvården.

Patienter med en bakomliggande hudsjukdom som inte svarar på adekvat behandling kan remitteras till hudspecialist.

Diagnostik och utredning

Anamnes och status när primär hudsjukdom finns

Möjliga primära hudsjukdomar att beakta vid diagnostik för klåda listas i Tabell 10.2.

Tabell 10.2

Möjliga primära hudsjukdomar att beakta vid diagnostik för klåda kategoriserade efter klådans lokalisering.
Klåda på kroppen

  • Atopiskt eksem (svår klåda).
  • Uremisk klåda
  • Nummulärt eksem
  • Kontakteksem
  • Seborroiskt eksem (måttlig klåda).
  • Neurodermit (underben, nacke, genitalia).
  • Lichen planus (ffa hand- och fotleder, stark klåda).
  • Pityriasis rosea (måttlig/ingen klåda, utslag på bål och proximalt extremiteter, eventuell primärmedaljong).

  • Follikuliter
  • Erythema multiforme
  • Urtikaria
  • Dermografism
  • Skabb (ger stark och generell klåda).
  • Blåsdermatoser såsom dermatitis herpetiformis (armbågar, knän – finns samband med celiaki).
  • Bullös pemfigoid (äldre individ, stark klåda under månader innan stora blåsor sprider sig över kroppen – histologi!).

Klåda i hårbotten

  • Seborroiskt eksem
  • Psoriasis

  • Svampinfektion
  • Löss

Genital klåda

  • Eksem
  • Psoriasis
  • Lichen sclerosis et atroficus
  • Erythrasma

  • Flatlöss
  • Candida
  • Kondylom

Anamnes och status när primär hudsjukdom saknas

Läkemedelsutlöst

Ses framförallt vid nyinsatta läkemedel eller dosökning, vanligen i kombination med hudutslag av olika typer: morbilliformt/scarlatiniformt/erythema multiformeliknande/urtikaria.

Kan uppkomma vid behandling med exempelvis tiazider, betablockerare, statiner, ACE-hämmare, nya moderna antidiabetika (GLP-1 analoger och DPP4-hämmare) eller allopurinol.

Läkemedel kan ge enbart klåda utan synliga hudutslag, vilket framför allt ses efter behandling med morfin, kodein, penicillin, ASA, guld, p-piller, heparin samt insulin.

Endogen orsak

  • Graviditet: klåda kan vanligen uppträda sent i graviditeten.
  • Endokrin sjukdom: diabetes, hypo-/hypertyreos, järnbrist – även vid frånvaro av anemi; kontrollera S-Ferritin!
  • Kolestas: förhöjda gallsalter i serum.
  • Leversjukdomar: primär biliär cirrhos, primär skleroserande kolangit, leverskada orsakad av alkohol. Leversjukdomarna ger klåda även utan kolestas.
  • Njursjukdom: framför allt uremi-dialyspatienter.
  • Celiaki, där första tecken kan vara pruritus – dermatitis herpetiformis.
  • Blodsjukdomar: Mb Hodgkin, leukemi, polycytemia vera – klåda efter dusch/bad.
  • Mycosis fungoides: ofta uttalad klåda i tidigt skede med/utan samtidigt erytem.

Exogen orsak

  • Uttorkning av huden är den vanligaste orsaken till exogen klåda (överdriven badning/duschning).
  • Hög ålder, då äldre särskilt är predisponerade för klåda. Diagnosen Pruritus senilis ska endast användas då ingen annan förklaring till klådan kan ges (50 % av individer > 70 år har besvär med klåda).
  • Kontaktrelaterad då intensiv klåda kan ses vid t.ex. kontakt med glasfiber och ylleplagg (vanligen hos atopiker).
  • Solbestrålning kan provocera klåda och är vanligen lokaliserad till solbelysta ytor. Pruritus brachioradialis är ovanligt (brännande intensiv klåda symmetriskt på armar), kommer ofta på hösten, sitter i några månader och klingar sedan av. Anses vara en solskada men kan också orsakas av nervskada (notalgia parestetika).
  • Infektionssjukdomar.

Psykogen orsak

Tänk på att olika psykiska tillstånd och sjukdomar kan både orsaka och påverka klåda.

Förslag på basal labutredning

Hb, leukocyter, trombocyter, differentialräkning, CRP, SR, ferritin, TSH, glukos, kreatinin, calciumjon, ASAT, ALAT, ALP, LD, bilirubin, P- Glukos.

Vid anamnestisk misstanke om celiaki – transglutaminas.

Behandling

Mjukgörande krämer (ej med förmån), t.ex:

  • Canoderm kräm/kutan emulsion. Emulsion kan gärna förvaras kallt.
  • Karbamid i Essex APL 2 %, 5 % eller 10 % kräm.
  • Karbasal kräm.
  • Propyless kutan emulsion.

Grupp II– III-steroid kan provas under begränsad tid.

Vid behov kan sederande antihistamin (Atarax, alternativt Tavegyl) provas till natten som symtomlindring. Gör särskilda övervägande vid behandling av äldre och glöm inte att utvärdera och omvärdera behandlingen.

UVB-behandling, PUVA, bad- och systembehandling har ofta god effekt mot klåda, t.ex. vid njurinsufficiens samt ibland vid polycytemia vera.

Uremisk klåda – ljusbehandling. Detta innebär behandling stående i ljusbox 2– 3 gånger per vecka, med upp till trettio behandlingar. Överväg behandling med gabapentin (doseras efter njurfunktion).

Prurigo nodularis

Kroniskt, intensivt kliande knutor i huden av okänd orsak.

Behandling

  • Grupp III– IV-steroid med eller utan ocklusion under en månad. Därefter utvärdering.
  • Kapsaicin (Capsina) kräm - appliceras på kliande område 3– 4 gånger dagligen. Endast på intakt hud. Observera att effekt kan komma först efter 1– 2 veckor. Utvärdering efter 2– 3 månader.
  • Svår eller utbredd: remiss till hudspecialist.

Senast ändrad: