Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Matvanor

Rekommendationer om matvanor för vuxna

Nedanstående kostrekommendationer utgår från Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012), vilka är officiellt antagna som svenska näringsrekommendationer och finns presenterade på Livsmedelsverkets sida Kostråd. Dessa kostråd riktar sig till den friska befolkningen och är inte sjukdomsspecifika.

Kostmönster avseende livsmedelsval har stor betydelse för vår hälsa. De vetenskapliga beläggen för fettsyrasammansättning och olika typer av kolhydrater är starkare än totala mängden fett och kolhydrater. Livsmedel som är rika på vitaminer och mineraler, fullkorn och grönsaker bidrar till att främja hälsa och välbefinnande (Tabell 1.3).

Tabell 1.3

rändringar i matvanor som kan främja energibalans och långsiktig hälsa i de nordiska befolkningarna
ÖKA BYT UT BEGRÄNSA

Grönsaker, baljväxter, frukt och bär

Fisk och skaldjur

Nötter och frön

Rörelse i vardagen

Vitt mjöl

Smörbaserade matfetter

Feta mejeriprodukter

Arrow

Arrow

 

Arrow

Fullkorn

Växtbaserade matfetter

Magra mejeriprodukter

Charkprodukter, Rött kött

Drycker och livsmedel med tillsatt socker

Salt

Alkohol

Källa: Livsmedelsverket 2017, NNR 2012

Se Tallriksmodellen från Livsmedelsverket. Finns även som utskriftsversioner för den som rör sig enligt rekommendationen samt för den som rör sig för lite.

Midjemått och BMI

Uppmärksamma patienter med avvikande midjemått och/eller BMI (vuxna: Tabell 1.4).

Midjemått som medför risk för ökad sjuklighet:

  • Kvinnor, ökad risk: > 80 cm.
  • Kvinnor, mycket ökad risk: > 88 cm.
  • Män, ökad risk: > 94 cm.
  • Män, mycket ökad risk: > 102 cm.

Viktklassificering baserat på BMI

Tabell 1.4

Viktklass baserat på BMI 
Viktklassificering BMI (vikt/längd2)

Undervikt

OBS! Undervikt > 70 år

< 18,5*

< 22*

Normalvikt 18,5–24,9
Övervikt > 25,0–29,9*
Obesitas > 30,0*
* Ökad risk för sjuklighet kopplat till vikten

 

Ohälsosamma matvanor

Definition av ohälsosamma matvanor utifrån kostindex

Region Hallands frågeformulär för levnadsvanor för utskrift. Kan även beställas via mail.

0–4 poäng = ohälsosamma matvanor.

5–8 poäng = förbättringspotential för bättre matvanor.

9–12 poäng = patienten följer i stort sett kostråden.

 

Ohälsosamma matvanor

Hälso- och sjukvården bör erbjuda:

  • Kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk (prioritet 1), samt till vuxna som har ohälsosamma matvanor (prioritet 2).
  • Kvalificerat rådgivande samtal till gravida som har ohälsosamma matvanor och som är otillräckligt fysiskt aktiva (prioritet 2).

Det kvalificerade rådgivande samtalet om ohälsosamma matvanor innebär strukturerad kostrådgivning med flera uppföljningar. Rådgivningen ska vara individanpassad vilket kräver en bred kunskapsbas om kost och nutrition. Om nutritionsrelaterad sjukdom och/eller nutritionsrelaterat tillstånd finns hos patient, t.ex. diabetes, obesitas eller hyperlipidemi, ska kvalificerat rådgivande samtal ske hos dietist. Uppmärksamma även patienter med kostrelaterad grav karies.

Dokumenteras i VAS under sökord Kostvanor. Åtgärd dokumenteras under Kostrådgivning.

Rekommendationer om matvanor för barn och unga

Barn och unga

Kost

Mat och nutritionsråd för barn följer Livsmedelsverkets rekommendationer och skiljer sig inte i stort från goda matvanor hos vuxna. Barn har dock ett ökat krav på näringsriktig kost på grund av sitt växande och utrymmet för tomma kalorier är litet.

Det är viktigt att konstatera att förändringar av levnadsvanor för barn måste vända sig till hela familjen och allt tydligare till barnets föräldrar ju yngre barnet är. Förskoleperioden är en viktig period för att grundlägga en bra måltidsordning.

  • Bröstmjölken är den bästa näringen för det nyfödda barnet. Även en liten mängd bröstmjölk fram till minst 6 månaders ålder har en hälsofrämjande effekt. Vid eventuella amningsproblem kan föräldrar vända sig till närmaste BVC eller Amningsmottagningen.
  • Föräldrar som flaskmatar barnet behöver få råd och stöd i hur man matar och följer barnets signaler (när barnet är mätt eller vill pausa).
  • Likaså bör föräldrar få information angående hur ersättning tillreds, enligt instruktion på förpackning, för korrekt sammansättning. Använd måltidsmängder på förpackningen som en guide, men anpassa individuellt till barnets signaler och tillväxt.
  • Tandborstning ska startas från första tanden med fluoridtandkräm (1000 ppm F). Applicera mängd som barnets lillfingernagel. Från 6 års ålder använd 1450 ppm F

Matsmarta råd

  • Bra levnadsvanor för hela familjen. ”Så här gör vi i vår familj”.
  • Bra att familjen har gemensamma måltider. Vuxna är barnens förebilder.
  • Regelbundna måltider och undvik nattmål efter 12 månaders ålder.
  • Vatten som törstsläckare.
  • Välj nyckelhålsmärkt mat.
  • ”Sällanmat” som godis, läsk, snacks och kakor endast till fest och t.ex. lördagsgodis.
  • Välj flytande margarin eller olja när du lagar mat.
  • Ät fisk tre gånger/vecka.
  • Frukt och grönt (hälften av varje): Öka mängden successivt. Ät fem knutna barnnävar varje dag från 4 års ålder.
  • Hel frukt är att föredra framför juice, men väljer man juice bör mängden begränsa till 1 dl per dag.
  • Lär barnen att tycka om fullkorn.
  • Lär barnen att dricka ur mugg eller glas. Undvik nappflaska efter 12 månaders ålder.
  • Viktigt att stimulera oralmotoriken genom att göra matkonsistensen successivt grövre.
  • För en välfungerande kosthållning är det viktigt med god munhälsa, se kapitel Munhåla och Tandvård.

Utskriftsvänlig version Matsmarta råd.

Rekommendationer om matvanor för äldre

Äldre

Rekommendation om ökat proteinintag (1,2 g/kg kroppsvikt).

Se Tallriksmodellen för äldre med nedsatt aptit. Finns även som nedladdningsbar bild.

Råd angående munhälsan:

Mer information/länkar

 

 

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Prevention/Ohälsosamma levnadsvanor.

Senast ändrad: