Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Vätsketerapi

De vätskemängder som anges i avsnittet om vätsketerapi gäller vuxna patienter. Exemplen är uträknade till patienter med en ungefärlig vikt på 70 kg.

Basala behov per dygn

Vätska 25-30 ml/kg

Natrium 80-100 mmol

Kalium 40-60 mmol

Hänsyn måste alltid tas till patientens individuella behov.

Rehydrering

Indikation

Akuta vätskeförluster vid t.ex. kräkningar, diarréer eller lågt intag av vätska.

Måttlig dehydrering = intorkning utan chock = 5 % av kroppsvikten = 3,5 l (70 kg).

Grav dehydrering = intorkning med chock = 10 % av kroppsvikten = 7 l (70 kg).

Krav

  • Isoton lösning.
  • Elektrolytsammansättning som ECV (extracellulärvätskan).
  • Motverka metabol acidos.

Vätska

  • Ringer-acetat efter beräknat deficit och kliniskt svar!
  • När urinproduktionen kommit igång bör kaliumtillförsel övervägas, med kaliumklorid 20 mmol per liter vätska.

OBS! Acidos på grund av svält och/eller nedsatt perifer cirkulation kan ge hyperkalemi trots total kaliumbrist! Kontrollera elektrolytstatus!

Infusionshastighet

  • Vid måttlig dehydrering cirka 1000 ml/2 timmar.
  • Vid grav dehydrering >1000 ml/tim (OBS! Intensivvård).

Vätskebehandling efter rehydrering

Vid fortsatt intravenöst vätskebehov: Styr behandlingen efter patientens behov av elektrolyter.

Krav

  • Isoton vätska.
  • Låg glukostillförsel (ca 1-2 g/kg/dygn).
  • Vätsketillförseln skall vara större än basala behovet.

Vätska

  • Ringer-Acetat
  • Glukos 50 mg/ml med Na 40 + K 20 efter första dygnet.

Infusionshastighet

  • 35-45 ml/kg/dygn (2450-3150 ml till vuxen 70 kg).

Underhållsbehandling

Indikation

Vätskebehandling under kortare tid <5-10 dygn t.ex. postoperativ vätskebehandling.

Krav

  • Basalt behov av vatten och elektrolyter.
  • Basal kolhydrattillförsel i form av glukos ca 3 g/kg/dygn (150-250 g/dygn).
  • Ersätta extra förluster t.ex. via ventrikelsond, dränage eller stor urinvolym.

Vätska

  • Glukos 100 mg/ml med Na + K (basalt behov av vatten, elektrolyter och glukos).
  • Ringer-acetat ev. med tillsats av kaliumklorid 20 mmol/l (ersättning för extra förluster).

Infusionshastighet

  • 30 ml/kg/dygn+ ersättning för extra förluster.

Korrektionsbehandling

Indikation

Vätske- och elektrolytrubbningar till följd av pågående eller redan uppkomna förluster. Förluster från mag/tarmkanalen innehåller varierande mängd natrium, kalium, klorid och bikarbonat  och vid kräkningar förloras magsyra. Stora urinvolymer ger förlust av kalium och i mindre grad natrium.

S-elektrolyter och svar på given behandling ger vägledning. Vid behov utför analys av U-elektrolyter och elektrolytinnehåll i övriga förlustvätskor. Kontrollera ev. syra-basstatus.

 

Ungefärligt elektrolytinnehåll i förluster från mag- tarmkanalen (mmol/liter)
Na+ K+ Cl-  HCO3
Ventrikelsaft 50 15 120  5
Galla 145 5 100 35
Pancreassaft 140 5 75 100
Tarmsekret 120 10 100 25

 Krav

  • Elektrolytsammansättning motsvarande aktuell brist och pågående förluster.

Vätska

  • Ringer-acetat alternativt Natriumklorid 9 mg/ml.
  • Glukos 50 mg/ml med tillsats av natriumklorid och kaliumklorid efter behov. Till Glukos 50 mg/ml kan tillsats av magnesium och fosfat (Glycophos) göras v.b.

Infusionshastighet

  • Beroende av aktuell brist och pågående förluster.

OBSERVERA!

  • Infusionslösningar som innehåller >60 mmol K/liter bör ges med infusionspump.
  • Ge aldrig >10 mmol K per timme! (undantag intensivvård).
  • Överväg EKG-övervakning vid svår hypokalemi!
  • Kalium är kärlretande! – Överväg alltid möjligheten till peroral tillförsel av kalium för att minimera kärlretning!

Preoperativ vätskebehandling

Indikation

Patienter som inför elektiv kirurgi inte kan eller inte bör inta dryck fram till 2-4 timmar före operationen.

Vid bristande vätskeintag/dehydrering bör extra vätska tillföras. Se avsnittet Rehydrering.

Krav

  • Isoton vätska.
  • Låg glukostillförsel (1-2 g/kg/dygn).
  • Vätsketillförseln skall motsvara det basala behovet.

Vätska

  • Ringer-acetat.
  • Nya balanserade vätskor (Ringer-Fundin, Plasmalyte)
  • Vid diabetes: ge glukoslösning plus insulin enligt lokala rutiner 

Infusionshastighet

  • 1 000 ml/8-12 timmar (80-125 ml/tim).

 

Preoperativ fasta-rutiner

Riktlinjer för preoperativ fasta finns framtagna av Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI). Dessa är allmänt accepterade och gäller som grundläggande rutin inom Region Halland. Kontrollera alltid rutinen mot den opererande enheten.

Fasta inför anestesi vid planerad kirurgi

Följande tidsgränser gäller för peroralt intag hos patienter med normal ventrikeltömning och avser tiden fram till anestesistart eller administration av premedicinering med opioid.

  • Vatten, klar saft/juice, kaffe och te (utan mjölk) samt särskild preoperativ dryck 2 tim
  • Övrig dryck 6 tim
  • All fast och halvfast föda 6 tim

Fasta inför anestesi vid akut kirurgi

I princip gäller ovanstående riktlinje även vid akuta kirurgiska ingrepp. Dock kan patientens tillstånd i vissa fall nödvändiggöra att reglerna frångås. Risken för aspiration får då vägas mot risken med att fördröja ingreppet.

Peroperativ vätskebehandling

Indikation

Vätskeersättning under operationer.

Krav

  • Tillgodose basala behovet av vatten, elektrolyter och glukos.
  • Ersätta extra vätskeförluster p.g.a. avdunstning från operationsområdet (perspiration).
  • Ersätta extra vätskeförluster p.g.a. exsudation i operationsområdet.
  • Ersätta förskjutning av vätska från ECV till ICV till följd av operationstraumat.

Vätska

  • Ringer-acetat alternativ Natriumklorid 9 mg/ml.
  • Nya balanserade vätskor (Ringer-Fundin, Plasmalyte)

Infusionshastighet

  • De peroperativa vätskeförlusterna överstiger förmodligen inte 1 ml/kg/h. Övriga förluster som uppkommer under operation är blödning och diures. Dessa ersätts med Ringer-Acetat.

Postoperativ vätskebehandling

Indikation

Postoperativ vätsketillförsel under operationsdygnet.

Krav

  • Tillgodose basala behovet av vatten, elektrolyter och glukos.
  • Ersätta ökade förluster via dränage.

Vätska

  • Ringer-Acetat.
  • Nya balanserade vätskor (Ringer-Fundin, Plasmalyte)
  • Glukos 50 mg/ml med Na 40 + K 20.
  • Glukos 100 mg/ml med Na 40 + K 20.

Infusionshastighet

  • Baseras på det basala vätskebehovet plus förluster.

Volymbehandling och blodersättning

Indikation

Otillräcklig blodvolym p.g.a. akut blödning eller vid chock av annan orsak.

Bristande syrgastransport, d.v.s. lågt Hb. Som gränsvärde för att ge erytrocyttransfusion till cirkulatoriskt stabila patienter utan pågående blödning anges numera för unga, friska individer Hb<65-75 g/l. För äldre och sjukare patienter är gränserna högre, men mycket sällan över Hb=90-100 g/l.

Vid pågående blödning eller cirkulatorisk instabilitet är Hb-gränsen för transfusion betydligt högre.

Krav

  • Återställande av normal blodvolym är viktigast!
  • Erytrocyttillförsel vid lågt Hb.
  • Tillförsel av koagulationsfaktorer (t.ex. plasma) och trombocyter vid specifik brist eller vid större blödningar.

Vätska

  • Kristalloid: Ringer-acetat, nya balanserade vätskor (Ringer-Fundin, Plasmalyte).
  • Naturlig kolloid: Albumin.
  • Blodprodukter: Erytrocytkoncentrat (E-konc), plasma, trombocytkoncentrat.

En enhet E-konc + en enhet plasma (alternativt en enhet E-konc + 250 ml kristalloid) motsvarar 500 ml blödning.

Volymersättning

Vid chock ges i första hand kristalloid eventuellt med tillägg av Albumin.

Vid lågt Hb ges även blodprodukter. Tillförsel av kristalloid och kolloid kan ge spädning av blodet med sänkning av Hb.

Blodersättning

  • Mindre blödning, upp till 10-20 % av blodvolymen* (500-1 500 ml) och Hb över transfusionsgränsen kan ersättas med kristalloid och/eller kolloid.
  • Fortsatt blödning upp till 50 % av blodvolymen* (1 000-3 000 ml) bör ersättas med lika delar E-konc och kristalloid.
  • Vidare blödning upp till 100 % av blodvolymen* (3 000-6 000 ml) bör ersättas med E-konc och plasma.
  • Stor blödning >totala blodvolymen* (>5 000-6 000 ml) bör ersättas med E-konc, plasma och trombocytkoncentrat i förhållandet 4/4/1, och man bör samtidigt överväga att ge koagulationsbefrämjande läkemedel tranexamsyra, calcium-gluconate och fibrinogen.
  • Vid akut blödning med hemodynamisk påverkan (såsom trauma, övre GI-blödning etc.) gäller regeln 4/4/1 enligt punkten ovan.

(* = Blodvolymen kan beräknas till 70-85 ml/kg kroppsvikt, där personer med högre ålder, ökad mängd kroppsfett eller kvinnligt kön bör beräknas efter det lägre värdet.)

Infusionshastighet

  • Styrs helt av den kliniska bilden och svaret på given behandling.
  • OBS! Vid snabb tillförsel bör vätskor och blodkomponenter alltid värmas.

Senast ändrad: