Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Tarminfektioner

Utredning

Fråga efter misstänkta födoämnen, andra sjuka, utlandsresa och antibiotikabehandling senaste månaderna. Var frikostig med faecesdiagnostik vid diarré med blod, svår sjukdom eller immunsuppression samt vid misstanke om utbrott.

Ta alltid kontakt med Smittskyddsläkaren vid anhopning av fall!

Tabell 11.28

Provtagning i samband med gastroenteritbesvär
Analys VAS-kod Analys/kommentarer

Faeces, diarré inhemsk smitta

 

Finhsm

PCR inkluderar patogena tarmbakterier och protozoer:

Salmonella, Campylobacter, Yersinia, Shigella/EIEC, EHEC, Giardia och Cryptosporidium

Faeces, diarré utlandssmitta

 

Futlsm

Som inhemsk men dessutom Entamoeba histolytica, EAEC och ETEC.

Ange på remissen vilket land personen har besökt.

Calici Se Fvirus.
Gastrovirus

Fvirus

Calici- (Noro- och Sapovirus), Rota-, Adeno- samt Astrovirus.

Vid behov av svar på helgen, välj VAS-kod Calici.

Clostridioides difficile

(tidigare clostridium difficile)

Clotox

Vid misstanke om antibiotikaassocierad diarré.

Påvisar gener för toxin A och toxin B.

Dientamoeba fragilis FxDief

Det är inte fastställt om D. fragilis orsakar symtomatiska infektioner, asymtomatiskt bärarskap är vanligt.

Vid symtom på långvariga diarréer och buksmärta där andra orsaker uteslutits kan prov övervägas.

Faeces maskägg Fmask

Tas ej vid diarré!

Kan vara indicerat efter vistelse i tropikerna, vid t.ex. makroskopiskt fynd, buksmärtor, anemi, viktminskning, eosinofili, eller förhöjt IgE. Provet tas i sterilt plaströr med sked.

Ange på remissen vilket land personen har besökt.

Springmask Fmask

Tejpprov.

Ett avtryck mot anus med klar tejp, som därefter fästs på ett objektsglas. Helst på morgonen före toalettbesök.

För provtagning och mer information, se Mikrobiologens analysförteckning.

Behandling

Tänk på att alltid ge hygienråd i det akuta skedet, då smittsamheten är som störst.

Oral rehydrering, se Kapitel Mag- och tarmsjukdomar, Diarré. Annan behandling är sällan indicerad. Antibiotikabehandling kan förlänga bärarskapet och dessutom är resistens utbredd i många länder.

Vid svår akut sjukdom (t.ex. kolitbild med frekventa blodiga eller slemmiga diarréer och feber) samt för patienter med ökad risk för komplikation av invasiv salmonella (t.ex. känd inflammatorisk tarmsjukdom, immunsuppression, kärlgraft eller aneurysm), kontakta infektionsläkare. Bedöm behov av sjukhusvård.

Vid fynd av symtomgivande EHEC hos barn, kontakta barnläkare.

Anmärkning

Loperamid kan ges som sekretionshämmande behandling men är kontraindicerat vid kolitsymtom, hög feber och/eller blod i avföringen.

För ytterligare information, uppföljning, hygienråd och anmälan enligt Smittskyddslagen, se Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad för respektive infektion och särskilt Hygienråd vid tarmsmitta.

Tabell 11.29

Tarminfektion
Patogen Behandling
Campylobacter*

Behandlas i regel inte.

Vid svår eller långdragen infektion – rådgör med infektionsläkare.

Clostridioides difficile (tidigare clostridium difficile)

 

Avsluta all annan antibiotikabehandling. Vid mild–måttlig infektion (se nedan) kan expektans övervägas.

Vuxna med behandlingskrävande förstagångsinfektion:

vankomycin 125 mg x 4 i 10 dagar.

OBS! metronidazol (Flagyl) rekommenderas ej längre till vuxna på grund av hög recidivrisk i den gruppen.

Vuxna med hög risk för recidiv (hög ålder, sjukhusvård de senaste 3 månaderna, C. difficile-infektion de senaste 6 månaderna, fortsatt behandling med annat antibiotika, njursvikt, immunsuppression):

fidaxomycin 200 mg x 2 i 10 dagar efter samråd med infektionsläkare. OBS! Hög kostnad, förmånsbegränsning föreligger (subventioneras enbart till patienter med ett första fall av svår CDI och för patienter med ett första återfall av svår CDI).

Vid terapisvikt, recidiv (återfall upp till 12 veckor efter en föregående CDI) eller svår infektion (LPK> 15, kreatinin > 130, temp > 38,5°C) – samråd med infektionsläkare.

FMT (faecal microbiota transplantation) bör erbjudas vid recidiv, utförs på infektionsmottagningen efter remissbedömning.

Kriterier för bedömning av C. difficile-infektions (CDI:s) svårighetsgrad

Mild–medelsvår CDI:

Patient uppfyller inte definitionen för svår CDI.

Svår CDI:

CDI med något av följande:

  • LPK > 15 x 109/l
  • Kreatinin > 130 µmol/l
  • Feber ≥ 38,5°C

Svår komplicerad (fulminant) CDI:

CDI med hypotension, septisk chock, förhöjt serumlaktat, ileus, toxisk megakolon, tarmperforation eller annat fulminant förlopp med en snabbt försämrad patient.

Refraktär CDI:

En episod av CDI med uteblivet behandlingssvar efter med än 5 dagars behandling mot CDI.

Barn: metronidazol (Flagyl oral suspension eller tablett) 7,5 mg/kg x 3 i 10 dagar (maxdos 400 mg x 3).

Cryptosporidium*

Ofta symtomgivande i 2–3 veckor. Självläkande hos icke-immunsupprimerade personer.

Riktad behandling saknas. Kontakta infektionsläkare vid behov.

Dientamoeba fragilis

Behandlas som regel inte. Ofta asymtomatiskt bärarskap.

Antibiotikabehandling har begränsad effekt.

Vuxna: metronidazol (Flagyl) 400 mg x 3 i 10 dagar.

Barn: metronidazol (Flagyl oral suspension eller tablett) 10 mg/kg x 3 i 6 dagar (maxdos 400 mg x 3).

EHEC*

Potentiellt allvarlig sjukdom. Kan ge HUS oavsett grad av GI-symtom. Instruera patienten att söka vård om uttalade symtom, vid påverkat allmäntillstånd eller nedsatt urinproduktion.

Viktigt med god rehydrering.

Antibiotikabehandling rekommenderas inte.

Vid fynd av symtomgivande EHEC hos barn, kontakta barnläkare.

Entamoeba histolytica

Behandling med metronidazol samt efterbehandling med licenspreparat, samråd med infektionsläkare.

Vuxna: metronidazol (Flagyl) 400 mg 2 x 3 i 10 dagar.

Barn: metronidazol (Flagyl oral suspension eller tablett) 15 mg/kg x 3 i 10 dagar (maxdos 800 mg x 3).

ETEC, EAEC och EIEC (”turistdiarré”) Antibiotikabehandling rekommenderas inte.
Giardia intestinalis*

Asymtomatiskt bärarskap förekommer. Bör behandlas.

Vanliga symtom är diarré med magkramper, uppspändhet eller malabsorption.

Vid recidiv, kontakta infektionsläkare.

Vuxna: metronidazol (Flagyl) 400 mg x 3 i 6 dagar.

Barn: metronidazol (Flagyl oral suspension eller tablett) 10 mg/kg x 3 i 6 dagar (maxdos 400 mg x 3).

Salmonella*

Behandlas i regel inte.

Vid svår sjukdom, kontakta infektionsläkare. Bedöm behov av sjukhusvård.

Shigella*

Faecesprov skiljer ofta inte Shigella från EIEC.

Shigella/EIEC kan behandlas vid riskyrke eller förskolevistelse, se Smittskyddsblad för Shigella från Smittskyddsläkarföreningen.

Vuxna: ciprofloxacin 500 mg x 2 i 3 dagar, alternativt azitromycin 500 mg x 1 i 3 dagar.

Bevaka resistensbesked!

Barn: ciprofloxacin 10 mg/kg x 2 i 3 dagar (maxdos 500 mg x 2) alternativt azitromycin (Azitromax oral suspension 40 mg/ml) 10 mg/kg x 1 i 3 dagar (maxdos 500 mg x 1).

Bevaka resistensbesked!

Springmask (Enterobius vermicularis)

Ofarligt. Egenbehandling, sambehandling rekommenderas av hela familjen (undantag barn < 2 år utan symtom, se nedan).

Se 1177.se – Springmask för ytterligare patientråd.

Vuxna: receptfritt pyrvin (Pyrvin 100 mg). Behandlingen ges som engångsdos och upprepas efter två veckor (se FASS för dosering). Pyrvin kan användas vid amning och graviditet enligt FASS.

Alternativt receptfritt mebendazol (Vermox) 100 mg × 1 som engångsdos, upprepas efter två veckor.

Barn: Barn under två år utan symtom behandlas ej i första skedet.

Receptfritt pyrvin (Pyrvin 100 mg) kan ges till barn med vikt över 10 kg som kan svälja tabletter, dosering enligt FASS. Observera att tabletter med pyrvin bör sväljas hela eftersom de kan färga av sig i munhålan om de krossas eller delas.

Receptfritt mebendazol (Vermox) i tablettform kan ges till barn som kan svälja tabletter, dosering som för vuxna. För barn som inte kan svälja tabletter finns oral suspension 20 mg/ml: 5 ml som engångsdos, upprepas efter två veckor.

Till barn 1–2 år med symtom kan mebendazol enligt WHO användas efter rekommendation från sjukvården, trots varning i FASS och på 1177.se. I praktiken innebär det att läkare behöver skriva recept efter klinisk undersökning och bedömning.

Yersinia*

Behandlas som regel inte.

Vid svår eller långdragen infektion, kontakta infektionsläkare. Reaktiva följdsymtom påverkas inte av antibiotikabehandling.

* Anmälningspliktig infektion enligt Smittskyddslagen, se aktuellt Smittskyddsblad från Smittskyddsläkarföreningen.

 

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Infektioner.

Senast ändrad: