Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Viktig information vid antibiotikaförskrivning

Antibiotikaresistens

Behandla bara bakteriella infektioner när antibiotika tillför verklig nytta.

Undvik onödigt bred terapi.

Antibiotikaresistensen ökar med oroväckande hastighet. Sambandet mellan antibiotikaförbrukning och resistensutveckling är väl belagt. Kraftfulla insatser krävs för att motverka en onödig antibiotikaförskrivning.

Det långsiktiga nationella målet är att minska förskrivningen av antibiotika i öppenvård till 250 recept per 1000 invånare och år. I Halland förskrevs 228 recept per 1000 invånare under 2021 (december 2020–november 2021). Målet för 2022 är att fortsätta att ligga under 250 recept per 1000 invånare.

Resistensbestämning

S/I/R-systemet för resistensbestämning har ändrats och ”I” betyder numera ”känslig med ökad antibiotikaexponering” (Increased exposure), det vill säga behov av högre dosering.

Se även RAF (Referensgruppen för antibiotikafrågor).

Antibiotikaallergi

Antibiotikaallergi – allvarlig reaktion: PREPARATET GES EJ

  • Anafylaktiska symtom
  • Mukokutant syndrom
  • Serumsjukeliknande bild, d.v.s. fördröjd överkänslighetsreaktion med ledvärk, feber och utslag
  • Urtikaria inom de första två behandlingsdygnen eller urtikaria med ansiktssvullnad och andningsbesvär (indikation för senare utredning)

Antibiotikaallergi – icke allvarlig reaktion: PREPARATET KAN GES

  • Sent exantem utan klåda
  • Urtikaria eller kliande utslag som debuterat mer än två dagar efter behandlingsstart – ge första dosen på mottagningen och observera patienten under en timme, alternativt genomför peroralt provokationstest.

Misstänkt allvarlig antibiotikareaktion bör utredas senare, innan diagnosen antibiotikaöverkänslighet ställs och innan journalen varningsmärkes. Se mer på Janusinfo – Penicillinallergi och andra reaktioner på antibiotika.

Länkar Strama och ePED

Stramas Regnbågshäfte (Behandlingsrekommendationer för infektioner i öppenvården) ger rekommendationer för antibiotikabehandling och dosering för antibiotika till barn och vuxna. Här återfinns även definitioner för tecken på allvarlig infektion hos vuxna och barn. Stramas behandlingsrekommendationer går även att beställa från Region Hallands Broschyrbeställning.

Instruktioner för doseringar av läkemedel till barn på olika indikationer återfinns på ePED.

Äldre och/eller nedsatt njurfunktion

Äldre

Dosreduktion av antibiotika vid hög ålder och/eller nedsatt njurfunktion.

Fluorokinoloner som t ex ciprofloxacin kan ge CNS-relaterade och psykiska biverkningar, inte minst hos äldre, liksom biverkningar från muskler, leder, senor samt kan öka risken för aortaaneurysm/dissektion. Kinoloner behöver dosreduceras vid nedsatt njurfunktion.

För sulfametoxazol + trimetoprim (Bactrim, Eusaprim) brukar dosen reduceras redan vid måttligt nedsatt njurfunktion.

Nitrofurantoin (furadantin) rekommenderas inte vid GFR-värden under 40 ml/min, p.g.a. att koncentrationen i urin blir för låg.

För absolut GFR-värde, se Beräkning av absolut GFR-värde från Klinisk kemi på Region Hallands Vårdgivarwebb.

Dosreduktion av övriga antibiotika vid nedsatt njurfunktion behövs sällan vid oral behandling, men rekommendationer om anpassad läkemedelsdosering vid nedsatt njurfunktion kan fås via Janusmed njurfunktion (sök efter den specifika läkemedelssubstansen).

 

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Infektioner.

Senast ändrad: