Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Kristallartriter

De vanligaste kristallerna vid artrit är urat och pyrofosfat. Frekvensen ökar med åldern.

Typiska kännetecken är:

  • Akut insjuknande.
  • Mono- eller oligoartrit. Polyartrit förekommer.
  • Kraftig lokal inflammation, oftast uttalad smärta, rodnad och svullnad.

Gikt

Gikt är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen och förekommer hos ca 2 % av befolkningen (i åldersgrupp > 70 år, 8-10 %). Sjukdomen är underdiagnostiserad och mindre än 50% har adekvat behandling. Gikt kännetecknas av hyperuricemi med utfällning av uratkristaller i eller vid en led. Oftast drabbas nedre extremiteten, speciellt stortåns grundled. Gikt kan vara primär, vanligen hereditär, eller sekundär på grund av ökad uratproduktion eller minskad utsöndring.

Klinik vid gikt

Vanligtvis monoartrit som är fullt utvecklad under första dygnet; rodnad, svullnad och intensiv ömhet. SR och CRP förhöjda. Kan utlösas av akut sjukdom eller postoperativt. Även polyartrit i kroniska former förekommer. Tofi kan förekomma. Gikt förekommer som akuta glesa attacker i enstaka leder men kan också drabba flera leder. Kronisk gikt triggas av hyperurikemi.

Utredning för diagnos

  • Ledvätskeanalys:

    Påvisande av uratkristaller i ledvätska ger säker diagnos och ska analyseras inom 48 timmar. Analyseras endast i Halmstad.

  • Röntgen:

    Vid kronisk gikt kan typiska usurer ses på röntgen.

  • Labprover:

    CRP, urat (kan vara lågt vid pågående giktattack) samt kreatinin.

Diagnostiken kan underlättas genom användning av en så kallad giktkalkylator (tabell 12.3). Källa: Janssens HJ, et al., A diagnostic rule for acute gouty arthritis in primary care without joint fluid analysis. Arch Intern Med 2010;170 13: 1120-6).

Tabell 12.3

Giktkalkylator 
Manifestation Poäng
Tofi

Urat (P/S-urat) > 360 μmol/L

Max inflammation inom 24 timmar

Rodnad över leder

Mono-/oligoartritattack

Manligt kön

MTP-1 engagemang

Hypertoni eller > 1 hjärt-kärlsjukdom

13

3.5

0.5

1

2

2

2.5

1.5

Poäng < 4 utesluter gikt, poäng > 8 talar starkt för gikt,

4-8 poäng vidare utredning med i första hand ledvätskeanalys

Symtom/faktorer poängsätts och summeras. Ju högre poängsumma man får, desto mer sannolik är diagnosen akut gikt. Se flödesschema för behandling av akut gikt (figur 12.2).

Figur 12.2 Flödesschema för behandling av akut gikt.

Akutbehandling

  • Smärtlindrande avlastning.

Effekten av nedanstående farmakologiska behandlingsalternativ är likvärdig:

  • COX-hämmare i fulldos 5 - 7 dygn.
  • Prednisolon 25 mg x 1 ges i 5 dagar om COX-hämmare är kontraindicerat.
  • Alternativ till peroral behandling är kortison intraartikulärt om ingen kontraindikation föreligger.
  • Kolkicin är ett alternativ. Se dosering med Colrefuz, Colchimex tablett 500 µg i figur 12.3 samt tabell 12.4. Beakta lever- och njurfunktion.

Figur 12.3 Dosering av kolkicin vid akut giktanfall.

.

Tabell 12.4

Dosreduktioner av kolkicin utifrån njurfunktion.
Kreatininclearance (mL/min) Dosering Kolkicin
50-70 500 µg x 2
35-49 500 µg x 1
10-34 500 µg varannan alt. var tredje dag
< 10 kontraindicerat

Profylax mot akuta giktattacker

A och O är att sänka urinsyranivån. Det kan ske genom utsättande eller byte av diuretika, minskning av alkoholintag, viktreduktion, koständring (se tabell 12.5) och/eller uratsänkande läkemedel.

Behandlingsmål är P-urat < 360 μmol/L. Vid tofös gikt < 300 μmol/L.

Förstahandsläkemedel är allopurinol. Startdos allopurinol är 100 mg som ökas med 100 mg per månad tills behandlingsmål nås. Doser upp till 900 mg kan behövas. Obs! Behandling med allopurinol kan påbörjas redan under pågående giktattack. När allopurinol påbörjas behöver det understödjas av antiinflammatorisk behandling tills behandlingsmål uppnåtts.

COX-hämmare (högsta tolerabla dos) eller kolkicin 1 x 2 från start  eftersom förändring av urinsyranivån kan utlösa nya attacker. Ett annat alternativ kan vara prednisolon 5-7,5 mg/dag. OBS! Sätt inte ut allopurinol vid nytt anfall.

Vid tofös gikt, urat > 480 µmol/L, ålder < 40 år, njursten eller nefropati ska allopurinol påbörjas redan efter första giktattacken.

Vid intolerans/otillräcklig effekt med allopurinol kan probenecid eller febuxostat (Adenuric) övervägas. Probenecid är inte verksamt vid e-GFR under 50 ml/min. Alkalinisering av urin är inte obligatorisk. Febuxostat (Adenuric) är ett specialistpreparat som endast subventioneras då allopurinol ej är lämpligt.

Figur 12.4 Flödesschema över behandling av kronisk gikt.

källa: Läkemedelsverket läkemedelsbehandling av gikt-behandlingsrekommendation figur 6

.

Tabell 12.5

Faktorer som påverkar urinsyranivån
Läkemedel som höjer urinsyranivån Livsstilsfaktorer som höjer urinsyranivån
Tiaziddiuretika Furosemid Högt intag av animaliskt protein
Acetylsalicylsyra < 2 g/dygn Fruktos som sötningsmedel
Litium Alkohol (inte minst öl, även lättöl)
Nikotinsyra Högintensiv muskelträning
Immunsuppressiva: Ciklosporin och Takrolimus Övervikt
TB medel: Etambutol

Falsk Gikt – Akut pyrofosfatartrit

Pseudo-gikt/pyrofosfatartrit är ett tillstånd associerat med olika metabola sjukdomar, t.ex. hyperparatyreoidism, hypotyreos och hemokromatos. Kan även utlösas av annan akut sjukdom eller postoperativt. Tillståndet är associerat med kondrokalcinos och artrossjukdom.

Den vanligaste lokalisationen är knäled hos män respektive handled hos kvinnor. SR och CRP kan vara kraftigt förhöjda.

Diagnos

Påvisande av pyrofosfatkristaller i ledvätska ger säker diagnos. Röntgen ger indirekt stöd för diagnosen (kondrokalcinos och meniskförkalkning).

Differentialdiagnos är septisk artrit och annan kristallartrit.

Behandling

  • Kortison kan ges intraartikulärt vid akuta besvär.
  • COX-hämmare.

Senast ändrad: