Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Allergi hos vuxna

Allergisk rinokonjunktivit (hösnuva)

Typiska säsongsbundna besvär eller besvär vid pälsdjurkontakt behöver inte utredas vidare.

Långdragna besvär av oklar genes, dålig effekt av behandling eller svåra säsongsbesvär utreds, speciellt om samtidig astma. Utredning inkluderande allergiscreening ska handläggas inom primärvård.

Näsa

Steg 1 – Nästäppa, nysningar och snuva

Lokalbehandling med steroid, nässpray innehållande mometason.

Steg 2

Lokalbehandling med steroid och peroralt antihistamin (cetirizin, desloratadin eller loratadin).

Desloratadin och loratadin kan ges till gravida och ammande kvinnor.

Det finns även kombinationspreparat med lokal steroid och antihistamin, flutikason + azelastin (Dymista), som kan provas vid otillräcklig effekt av peroralt antihistamin och nasal steroid.

Steg 3 – Vid mycket svåra besvär

Komplettera steg 2 med prednisolon 15 mg eller betametason (Betapred) 1,5 mg dagligen i 2–3 dagar.

Övrigt

  • Nässpray med mometason kan användas för behandling av slemhinnesvullnad i näsan vid akuta episoder av rinosinuit hos vuxna med hyperreaktiva slemhinnor eller intolerans mot vasokonstriktiva nässprayer.
  • Vid enbart besvärande rinnsnuva – prova ipratropium (Atrovent Nasal).

Ögon

Steg 1

Peroralt antihistamin (cetirizin, desloratadin eller loratadin).

Desloratadin och loratadin kan ges till gravida och ammande kvinnor.

Steg 2

Lokalbehandling med natriumkromoglikat (Lecrolyn eller Lomudal) i engångspipetter alternativt olopatadin (Opatanol) i kombination med peroralt antihistamin.

Steg 3 – Vid mycket svåra besvär

Prednisolon 15 mg eller betametason (Betapred) 1,5 mg dagligen i 2–3 dagar.

Allergivaccination (allergenspecifik immunterapi – AIT)

Bör övervägas vid allergi mot pollen, husdammskvalster, katt och hund där konventionell behandling med antihistamin och nasal steroid enligt ovan prövats och inte gett tillräcklig effekt. Detta gäller särskilt vid samtidiga astmasymtom.

Innan behandling kan bli aktuell ska eliminering av allergenkällor ha skett.

Vid allvarlig reaktion på bi- och/eller getingstick ska patienten remitteras för bedömning av allergolog.

Subkutan behandling (SCIT)

Subkutan behandling bedrivs på specialistmottagningar och kan ges mot geting, bi, hund, katt, kvalster, björk och timotej.

Peroral allergivaccination (SLIT)

Vid gräspollenallergi, kvalsterallergi och lövträdsallergi finns också perorala alternativ: Grazax, Acarizax respektive Itulazax (ingår i högkostnadsskyddet från 13 december 2019). Behandlingen ska initieras av specialist.

Urtikaria – Quinkeödem

Urtikaria kommer ofta i samband med virusinfektioner. Allergisk genes förekommer men är då lätt identifierbar, exempelvis födoämnen eller läkemedel. Enstaka episoder kräver sällan utredning.

  • Antihistamin i minst en vecka. Om otillräcklig effekt av normaldos antihistamin öka dosen 2–4 gånger.
  • Sederande antihistamin (Atarax) kan övervägas som tillägg till natten.
  • I undantagsfall i kombination med peroral stötdos steroid.

Ihållande urtikaria (> 6 veckor) med begränsad behandlingseffekt av antihistaminer kan remitteras till hudmottagning. För mer information om kronisk urtikaria se vidare kapitel Hudsjukdomar, Urtikaria.

 

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Allergi, astma och KOL

Senast ändrad: