Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Laktosintolerans

Laktosintolerans beroende av genetiskt orsakad laktasbrist förekommer hos ca 5–10 % av den svenska befolkningen, men hos majoriteten av världens befolkning i övrigt och är således inte att betrakta som en ”sjukdom”.

Sekundär laktosintolerans orsakas av skada på tunntarmsluddet, exempelvis vid celiaki. Tillståndet är reversibelt om tunntarmsskadan läker.

Laktosfri kost kan ge symptomlättnad vid IBS, som kan vara en differentialdiagnos till laktosintolerans.

De flesta med avsaknad av laktas tål laktos motsvarande ca 1 dl mjölk per dag. Laktos i läkemedel ger inte symtom då det rör sig om mycket små mängder.

Utredning

Vid misstanke om sekundär laktosintolerans kontrollera Hb, CRP, transglutaminasantikroppar samt F-Kalprotektin.

I normalfallet finns ingen anledning att analysera laktasgenotyp, utan laktosreduktion och provokation är i praktiken tillräckligt.

Vid behov kan en strukturerad laktosreduktion följt av provokation genomföras. Ordinera låglaktoskost under 2–4 veckor följt av provokation med större mängd mjölk (> 2 dl). Om symtomen försvinner vid reduktion, för att sedan återkomma vid provokation talar det för laktosintolerans.

Laktosintolerans hos barn och ungdomar

Barn och ungdomar

Laktasnivåerna minskar från tidigast fem års ålder och symtomgivande laktosintolerans förekommer således inte hos mindre barn. Hos yngre barn vars magtarmsymtom lindras av laktosfri kost måste annan bakomliggande sjukdom, såsom celiaki eller IBD, misstänkas. Laktosfri kost kan eventuellt även ge viss lindring vid IBS-besvär.

DNA-metodik av laktasgen-polymorfin-13910 C-T är inte tillförlitlig på barn. Det kan endast förutsäga om det efter 10–12 års ålder kan uppkomma en sänkt aktivitet av laktas i tunntarmsslemhinnan. Genotyp för uttryck av laktas och fenotyp/kliniska besvär korrelerar inte speciellt bra med varandra. Det är alltså först vid ca 10–12 års ålder som kliniskt relevanta symtom kan uppkomma.

Behandling

Först och främst rekommenderas patienten att undvika laktos i större mängd. Se Livsmedelsverkets laktostabell på sidan Mjölk och laktos – allergi och intolerans för information om laktosreducerad kost.

När laktosintag inte kan undvikas finns kosttillskott innehållande laktasenzymet som kan köpas på apotek. Dessa kan tas i samband med laktosintag för att minimera problem.

 

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Mage/Tarm.

Senast ändrad: