Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Uppföljning och utsättning

Uppföljning

Uppföljning av nyinsatt behandling görs med klinisk kontroll/telefonkontakt efter 3-4 månader. Kreatinin och kalcium kontrolleras därefter förslagsvis årligen.

Effekten av insatt benspecifik terapi kan utvärderas med bentäthetsmätning tidigast efter cirka 2-3 år. Vid tillstånd med snabbare skelettnedbrytning (t.ex. steroidinducerad osteoporos) kan det ibland vara motiverat med mätning redan efter ½-1 år. Vid påvisad positiv effekt av behandlingen behövs i regel ej någon ny mätning de närmaste åren.

Utsättning

En vanlig behandlingsperiod för bisfosfonater är 3-5 år. Vid mycket hög frakturrisk kan behandlingen pågå längre. Den positiva effekten på frakturreduktion kvarstår under flera år efter utsatt behandling. Vid längre behandling med bisfosfonat och denosumab ökar risken för en ovanlig biverkan, atypisk diafysär femurfraktur. Frakturen föregås ofta av smärta i låret. Vid sådana symtom görs röntgen av hela femur bilateralt.

Till skillnad från bisfosfonater förloras den frakturreducerande effekten snabbt vid utsättning av övriga benspecifika läkemedel (denosumab, parathormon och könshormoner). När önskad behandlingseffekt uppnåtts (mätt med DXA (dual energy X-ray absorptiometry)) sätts sådana läkemedel ut. En avslutande behandling med bisfosfonat (1-3 år) måste ges för att behålla uppnådd behandlingsvinst.

Bibehåll kalcium- och D-vitaminsubstitution 1-2 år efter utsatt antiresorptiv behandling, då bisfosfonat finns inlagrad i skelettet och utövar fortsatt effekt.

Senast ändrad: