Karies är en lokal infektionssjukdom som är bakteriellt orsakad och modifieras av ett antal faktorer som salivens mängd och sammansättning, kosten, med mera. En ökad kariesrisk kan uppträda hos äldre i samband med bland annat polyfarmaci och muntorrhet.
Kliniska tecken
- Vita eller bruna förändringar på tandytan.
- Nedbruten tandsubstans.
- Ofta ses bakteriebeläggningar på tandytan, så kallat plack.
Obehandlad karies kan leda till infektion i tandpulpa och käkben. Omfattande tandförluster ger nedsatt tuggfunktion vilket i sin tur kan påverka livskvaliteten.
Behandling av karies
- Egenvård är den viktigaste komponenten i behandlingen och består av regelbundna kost- och munvårdsvanor samt regelbundna besök hos tandvårdspersonal. Fluoridtandkräm skall användas två gånger dagligen.
- För vuxna rekommenderas ett innehåll på 1 450 ppm fluorid.
- För barn rekommenderas tandborstning från första tanden. Upp till 6 år rekommenderas ett fluoridinnehåll på 1 000 ppm. Mängden tandkräm ska motsvara barnets lillfingernagel. Från 7 års ålder är rekommenderat fluoridinnehåll 1 450 ppm. Man bör undvika att skölja munnen med vatten efter tandborstning.
- Professionell operativ behandling – efter orsaksutredning utarbetas lämplig terapiplan.
- Läkemedelsbehandling – efter orsaksutredning hos professionen dosanpassas fluorid till aktivitets-/kariesgraden och ålder.
Klorhexidin i kombination med natriumfluorid kan i enskilda fall användas periodvis för att reducera bakteriemängden.
Läkemedel
Natriumfluorid (Dentan, fluoridlösning för munsköljning 0,05 % och 0,2 %).
Vid svåra kariestillstånd kan angiven rekommenderad dygnsdos (0,5-1,5 mg fluorid) överskridas.
Klorhexidin (Natriumfluorid-klorhexidin APL 0,3% + 0,2%, dentalgel eller tandkräm).
Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Munhåla/Tand.