Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Smärta hos barn

För barn finns alternativa skattningsinstrument. Läs mer om dessa smärtskattningsinstrument i den regionala vårdriktlinjen Smärtskattning (omvårdnad allmänpediatrik) från Barn- och Ungdomskliniken.

För barn från skolåldern och uppåt finns CAS (Color analog scale), även numerisk skala 0–10 (NRS) eller verbalt beskrivande skala (VBS) med ord; såsom ingen smärta, lätt smärta, måttlig smärta eller svår smärta, är lämplig för barn/ungdomar 8–18 år.

Smärtdagbok är av värde vid långvariga besvär.

Icke-farmakologisk behandling

Tänk på icke-farmakologisk behandling!

  • Avledning – Aktivitetsbyte.
  • Avstressning – Trygghet.

Rädsla förstärker smärtupplevelsen, tänk på tydlig information till barn och vårdnadshavare.

Farmakologisk behandling

Vägledning dosering av läkemedel till barn

Se ePed samt terapiförslag nedan under respektive avsnitt. Doseringsförslagen gäller för ordinationer som görs av hälso- och sjukvårdspersonal. 

Lätt smärta

Paracetamol kan ges till barn i alla åldrar, dosering enligt nedan till barn > 1 månad. För dosering till barn ≤ 1 månad, se ePed. Observera! Paracetamol ABECE, Paracetamol Apofri samt Pinex oral lösning innehåller hjälpämnen som inte är lämpliga för nyfödda.

Paracetamol oral lösning (24 mg/ml) dos 15 mg/kg x 1–4. Maximal dygnsdos 60 mg/kg, oavsett vikt är maxdos 4 g/dygn (fördelat på fyra doser).

Alvedon oral lösning har bättre smak och konsistens än Panodil oral lösning. Alternativ till mixtur är munlöslig tablett (receptfritt Alvedon), i sista hand suppositorier på grund av osäkert upptag. Ett barn som väger ≥ 15 kg som kan svälja tabletter (hela eller krossade) kan istället ordineras paracetamol i tablettform.

Medelsvår smärta

Doseringsförslagen i detta stycke gäller för ordinationer som görs av hälso- och sjukvårdspersonal (avviker från FASS).

Barn över 2 månader: starta med en laddningsdos paracetamol 30–40 mg/kg (max 2 g), fortsätt därefter med 20 mg/kg x 4 (max 4 g/dygn). Överväg dosreduktion vid leverpåverkan eller vid uttalad dehydrering. Vid fortsatt underhållsbehandling bör dosen reduceras med 25 % efter 2–3 dygn.

Till barn över 3 månader kan paracetamol i dosering enligt ovan kombineras med ibuprofen oral suspension (20 mg/ml) dos 5–7,5 mg/kg x 3–4 (max 20–30 mg/kg/dygn).

Ett barn som kan svälja tabletter (från 6 års ålder och kroppsvikt över 20 kg) kan istället ordineras ibuprofen i tablettform, dosering enligt FASS. OBS! Försiktighet med COX-hämmare vid varicella och vid uttalad uttorkning.

Belastningsrelaterad smärta

Oral suspension ibuprofen 20 mg/ml 5–7,5 mg/kg x 3–4 (max 20–30 mg/kg/dygn) och vid behov tillägg av paracetamol. Ett barn som kan svälja tabletter kan istället ordineras ibuprofen respektive paracetamol i tablettform.

Svår smärta

Rekommendation för specialistvården:

Vid svår smärta kan basbehandlingen för medelsvår smärta användas. Vid otillräcklig smärtlindring kan basbehandling kombineras med oxikodon eller morfin, alternativt klonidin. Kontakta barnkliniken/barnjour för preparatval och dosering.

Kodeininnehållande kombinationspreparat ska inte användas.

Vid akut och även postoperativ smärta finns sällan behov av mer än 7–10 dagars behandling. Vid smärta med en duration längre än förväntad läkningstid bör annan orsak än nociceptiv smärta övervägas.

Procedursmärta

Med rätt bemötande och förberedelse ökar möjligheten att genomföra en planerad procedur på ett bra sätt för alla inblandade. Grundläggande är att förbereda barnet och föräldrarna på vad som kommer att hända innan och under proceduren och därigenom låta barnet känna kontroll och trygghet.

Distraktion och fysikaliska metoder

Distraktion är en effektiv metod för att minska procedurrelaterad smärta hos barn och ungdomar vid mindre smärtsamma procedurer. Metoden anpassas utifrån barnets preferenser och ålder. Massage kan vara ett bra komplement.

För vägledning avseende åldersanpassade metoder se Läkemedelsverkets kunskapsdokument Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård, tabell III (2014).

Söta lösningar

För barn mellan 0–12 månader (framförallt barn < 3 månader) kan Glukos 300 mg/ml 0,5–1 ml ges peroralt 1–2 minuter innan proceduren, gärna i kombination med att barnet får suga på sin napp. Ingen farmakologisk begränsning men avsluta administreringen vid illamående.

Ytanestesi

Inför provtagning, var frikostig med lidokain/prilokain (EMLA, Tapin), som ska sitta på i en timme och tas bort 15 minuter innan provtagning. OBS! Lidokain/prilokain får inte överdoseras hos spädbarn på grund av risk för methemoglobinemi.

Vid behov av effekt inom 30 minuter kan plåster lidokain/tetrakain (Rapydan) användas till barn > 3 år.

Buffrat lokalbedövningsmedel ger utmärkt smärtlinding som svider mindre på öppna sårytor. För bedövning av sår (skrapsår, brännskador) kan kompress indränkt med buffrad lidokainlösning (2 ml natriumbikarbonat 50 mg/ml i 10 ml lidokain 10 mg/ml) appliceras på sårytan 15–20 minuter innan behandling.

Ytanestesi kan också uppnås genom exempelvis applicering av lidokain/prilokain (EMLA, Tapin) på hud eller i/omkring såryta.

Maxdos lidokain är 4 mg/kg för barn både vid infiltrationsanestesi och kompressbehandling.

Sedering

Rekommendation för specialistvården:

Sedering är ett komplement vid procedurer som innebär att barnet kan uppleva smärta, oro eller stress.

Om procedursedering används, besluta först vilket läkemedel som ska användas. Planera sedan för att rätt personal kan närvara och att möjlighet till lämplig övervakning finns. Informera personal, föräldrar och barn noga om tillvägagångssätt, effekter, förväntat förlopp och duration innan sedering ges. Gör barn och vårdnadshavare delaktiga!

Val av sedering anpassas individuellt beroende på patienten och tillgängliga sederingsalternativ. Barnkliniken/barnjour kan konsulteras för preparatval och doseringsförslag.

  • Lustgas – finns på akutmottagningen i Halmstad.
  • Midazolam – den vanligaste farmakologiska sederingen till barn. Nackdel är att midazolam kan ge oro och agitation hos vissa barn.
  • Dexdor – ger trötthet och viss smärtlindring men kräver fungerande ytanestesi.
  • Ketamin/fentanyl intranasalt – kräver närvaro av anestesipersonal samt utökad övervakning. Rådgör med anestesijour.

För mer information om procedursedering till barn, se Läkemedelsverkets kunskapsdokument Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård (2014).

Referenser

Läkemedelsverket: Läkemedelsbehandling av långvarig smärta hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation (2017).

Läkemedelsverket: Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård – kunskapsdokument (2014).

Riktlinjer för smärtbehandling vid Astrid Lindgrens barnsjukhus (2021).

Svensk förening för anestesi och intensivvård (SFAI): Riktlinjer för smärtbehandling hos barn (2020).

Akut och cancerrelaterad smärta. Smärtmedicin Vol.1. Mads U. Werner, Emmanuel Bäckryd (red). 2019. Liber AB.

 

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Smärta.

Senast ändrad: