Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Oro, ångest och akut förvirring

Oro och ångest

Smärta, andnöd och illamående kan både försämras av och utlösa oro och ångest. God övrig symtomlindring blir således ångestlindrande. Använd skattningsskalor t.ex. ESAS.

Uteslut urinretention och förstoppning. Vissa läkemedel, t.ex. kortison och antikolinergika, kan orsaka eller förvärra symtomen. Akut förvirring är en tänkbar differentialdiagnos.

Icke farmakologisk behandling

Mildare former behöver sällan behandlas med läkemedel. Lugn miljö, empatiskt bemötande, kontinuitet och tid för samtal skapar trygghet. Taktil massage, kurator- och psykologsamtal eller samtal med religiösa företrädare kan vara viktiga komplement.

Farmakologisk behandling

Tablett Oxascand 5-10 mg x 1-4.

Tablett Lorazepam 0,5-1 mg x 1-3. Är medellångverkande. Kan läggas under tungan. Äldre kan vara känsliga.

Injektion Midazolam 5 mg/ml 0,2-0,5 ml subkutant. Kan upprepas efter 30 minuter. Om behov av upprepade injektioner ska läkare kontaktas för bedömning och eventuell doshöjning.

Vissa antidepressiva läkemedel kan ha god effekt mot ångest, t.ex. mirtazapin. Se Psykiatri, Depression för mer information.

Kommentar: Diazepam  tablett och injektion är ett sämre alternativ då det har en lång halveringstid vilket gör behandlingen svårstyrd och ger risk för ackumulering.

Tabell 18.4

Ekvipotens bensodiazepiner
oxazepam p.o 15-30 mg
lorazepam p.o 1 mg
alprazolam depot p.o 0,5 mg
midazolam s.c 2,5-5 mg

Akut förvirring

Akut förvirring (delirium) är vanligt förekommande i livets slutskede. Vanliga utlösande faktorer är infektioner, läkemedelsbiverkningar (se kapitel Äldre och läkemedel), förstoppning, urinretention och elektrolytrubbningar (framförallt hyperkalcemi).

Behandlingen ska utgå ifrån de kliniska förutsättningar som råder. Om patienten bedöms vara i livets slutskede, men inte döende, bör en orsaksinriktad behandling syfta till att häva tillståndet. Om patienten bedöms vara döende bör behandlingen vara symtomlindrande, men orsaker som enkelt åtgärdas bör alltid uteslutas. Se även Nationellt vårdprogram palliativ vård.

Förvirring kan vara hyperaktiv, hypoaktiv eller en blandning. Patient med hyperaktiv förvirring är upprörd, rastlös och motoriskt orolig. Patient med hypoaktiv förvirring är motoriskt långsam eller stilla, tillbakadragen, trött och slö, vilket kan misstolkas som depression eller fatigue. För att skilja tillstånden åt är det bra att komma ihåg att förvirring uppstår akut (inom några timmar) och har fluktuerande förlopp med varierande uppmärksamhets- och vakenhetsgrad. Tänk på att fråga efter mardrömmar, hallucinationer och vanföreställningar.

Icke farmakologisk behandling

Grundläggande är lugn miljö, kontinuitet hos vårdpersonalen, begränsad mängd stimuli, främjande av dygnsrytm och tydlig information till patient och närstående.

Farmakologisk behandling

Tänk på att aldrig behandla med enbart bensodiazepiner, eftersom det kan förvärra förvirringen.

Tablett/oral lösning Haldol 0,5-1 mg x 1-2 alternativt injektion Haldol 5 mg/ml 0,2-0,4 ml subkutant, dosen kan vid behov upprepas efter en 1 timme. Max. dos 5 mg/dygn. Beakta risk för extrapyramidala biverkningar hos äldre.

Vid svår agitation kan injektion Midazolam 5 mg/ml 0,2-0,5 ml subkutant användas som tillägg.

Kapsel Heminevrin 300 mg 1-2 till natten kan förbättra sömnen. Finns även som oral lösning.

För rådgivning, kontakta psykiatrijouren eller PKT.

Senast ändrad: