Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Trycksår

Inledning

Trycksår är ett vanligt problem på många olika vårdinrättningar och inom hemsjukvården. Sveriges kommuner och landsting satsar på att minska vårdskador. Ett av dessa dokument är "Trycksår - framgångsfaktorer för att förebygga" som även går att beställa.

Definition

Ett trycksår är en lokal skada i hud och/eller en underliggande vävnad, vanligen över benutskott, som ett resultat av mekanisk belastning i kombination med skjuvning.

Förekomst

I den senaste mätningen från SKR från mars 2019 (alla vuxna över 18 år inlagda på sjukhus), fann man en punktprevalens på 12,3 % i riket. Siffran för Halland är 6,8 %. Hög förekomst av trycksår är en indikator på dålig kvalitet i omvårdnaden, vilket i sin tur kan bero på bristande kunskap och/eller bristande personalresurser.

Uppkomstmekanismer

Trycksår uppstår oftast efter långvarig tryckbelastning vanligen i kombination med nedsatt rörelseförmåga och känsel. Trycket orsakas oftast av att patientens utskjutande benområden pressas mot ett fast underlag, vilket försämrar cirkulationen. Tryck från yttre föremål till exempel gips, rullstolskanter, trånga skor, slangar m.m. kan också orsaka sår. Ofta skadas muskulatur och annan underliggande vävnad först och då det så småningom blir ett öppet sår finns redan ett djupt sår därunder. Tiden vävnaden utsätts för tryck är naturligtvis av avgörande betydelse. Skjuvning, då huden förskjuts i förhållande till underliggande vävnad t.ex. då man släplyfter en patient upp i sängen, gör att de små blodkärlen snörs av, blir smalare eller går av med försämrad genomblödning som resultat. Detta kan också ge upphov till sår. Friktion, då huden glider över ett strävt underlag, kan i kombination med tryck eller skjuvning ge trycksår. Fukt såväl som uttorkning, hög temperatur och kemisk irritation av t.ex. avföring och urin gör huden mer känslig för tryck.

Lokalisation

Trycksår uppstår vanligen då en skelettdel ligger nära huden och ofta utsätts för tryck. Lokalisationen för trycksår varierar därför med de vanligaste kroppsställningarna. Mer än hälften av alla trycksår finns i höft/bäckenregionen (se figur 21.1).

Figur 21.1 Lokalisation av trycksår (% av samtliga trycksår). De områden som anges utan procentsats är mindre vanligt drabbade.

Riskfaktorer för utvecklande av trycksår

  • Patientens allmäntillstånd

    Temperatur över 38° C eller under 36° C, påverkad andning, cirkulation, smärta och/eller sänkt medvetandegrad. Bakomliggande sjukdom som t.ex. diabetes. Nedsatt autonomi.

  • Nedsatt fysisk aktivitet och rörelseförmåga

    Behov av hjälp vid förflyttning, rullstolsburna eller sängliggande.

  • Huden

    Patient som har torr hud med nedsatt elasticitet, fuktig hud eller patienter med ödem.

  • Bristande födo- och vätskeintag

    Patient som inte får i sig tillräckligt med vätska, näringsämnen och då speciellt proteiner, vitaminer och mineraler. En indikation på detta kan vara anemi orsakat av bristande intag av t.ex. järn.

  • Kroppskonstitution

    Framförallt patient som är underviktig eller mycket överviktig.

  • Nedsatt känsel

    Patient som inte kan uttrycka obehag och behov av lägesändring eller patient med nedsatt känsel över delar av eller hela kroppen.

  • Friktion och skjuvning

    Patient som är orörlig och behöver hjälp vid förflyttning och som vid sittande glider ner i säng eller stol.

  • Fukt

    Patient som ofta eller ständigt utsätts för fukt i form av sårläckage, urin, faeces eller svett.

  • Blodtryck

    Framförallt patient med lågt blodtryck.

Risksituationer

Nedanstående är exempel på några situationer som kan leda till trycksår:

  • Blodtrycksfall i samband med t.ex. trauma, operation och chock.
  • Dialys och stroke
  • Långvarig väntan på transport till vård, t.ex. på akutmottagning, röntgen m.m., ofta på hårda underlag.
  • Tryck av för trånga eller felaktiga skor vid nedsatt känsel.

Modifierad Nortonskala

Det är viktigt att identifiera de patienter som har en ökad risk för trycksår och på alla patienter skall hudkostymen inspekteras. Ett bra verktyg är den modifierade Nortonskalan enligt nedan. 20 poäng eller lägre innebär ökad risk för trycksår. Detta kräver en mycket aktiv trycksårsprofylax och skärpt omvårdnad.

A. Psykisk status

4 Helt orienterad till tid och rum.

3 Stundtals förvirrad.

2 Svarar ej adekvat på tilltal.

1 Okontaktbar.

B. Fysisk aktivitet

4 Går med eller utan hjälpmedel.

3 Går med hjälp av personal (eventuellt rullstol för oberoende förflyttning).

2 Rullstolsburen (hela dagen).

1 Sängliggande.

C. Rörelseförmåga

4 Full.

3 Något begränsad (assistans vid lägesändring).

2 Mycket begränsad (behöver fullständig hjälp vid lägesändring, men kan bidraga).

1 Orörlig (kan ej alls bidraga vid lägesändring).

D. Födointag

4 Normal portion (eller fullständig parenteralt).

3 ¾ av normal portion (eller motsvarande parenteralt).

2 Halv portion (eller motsvarande parenteralt).

1 Mindre än halv portion (eller motsvarande parenteralt).

E. Vätskeintag

4 Mer än 1 000 ml/dag.

3 700-1 000 ml/dag.

2 500-700 ml/dag.

1 Mindre än 500 ml/dag.

F. Inkontinens

4 Nej.

3 Tillfällig (vanligen kontinent, men ej just nu).

2 Urin- eller tarminkontinent (KAD).

1 Urin- och tarminkontinent.

G. Allmäntillstånd

4 Gott (afebril, normal andning, frekvens, rytm, normal puls, blodtryck, ej smärtpåverkad, normal hudfärg, utseende motsvarande åldern).

3 Ganska gott (afebril-subfebril, normal andning, puls och blodtryck, eventuellt lätt taky-kardi, latent hypo- eller hypertoni, ingen eller lätt smärtpåverkan, patienten vaken, huden ev. blek, lätta ödem).

2 Dåligt (ev.feber, påverkad andning, tecken på cirkulationsinsufficiens, takykardi, ödem, hypo- eller hypertoni, smärtpåverkad, somnolent eller vaken men apatisk. Huden ev. blek eller cyanotisk, varm fuktig eller kall fuktig, nedsatt turgor eller ödem).

1 Mycket dåligt (ev. feber, påverkad andning, utpräglade tecken på cirkulationsinsufficiens, ev. chock, starkt smärtpåverkad, somnolent, stuporös, comatös. Huden blek eller cyanotisk, varm och fuktig eller kall och fuktig, nedsatt turgor eller ödem).

Totalpoäng: _______________

Den modifierade Nortonskalan kan laddas ner från Vårdhandboken.

Sårets kategori

Trycksår kategoriseras enligt följande skala för att kunna bedöma svårighetsgraden:

Kategori 1

Hel hud med lokaliserad rodnad som inte bleknar vid tryck. Andra tecken såsom missfärgning av huden, värmeökning, ödem och förhårdnad av huden kan också indikera tryckskada.

Kategori 2

Delhudsskada i överhuden (epidermis). Såret är ytligt och kan ses som en blåsa eller en avskavning av huden.

Kategori 3

Fullhudsskada som även omfattar skada på, eller av underhudsvävnad (subkutan) och som kan nå ned till, men inte genom, underliggande stödjevävnad (fascia).

Kategori 4

Djup vävnadsskada omfattande muskel-, ben- eller stödjevävnad, nekros, sårhåla. En svart nekros bedöms som kategori 4 även om huden är intakt.

I de nationella evidensbaserade riktlinjer som kom ut 2014 finns utöver de tidigare trycksårskategorierna 1 - 4 ytterligare två kategorier, som benämns ”Icke klassificerbart trycksår” och ”Misstänkt djup hudskada”. För båda dessa kategorier är sårdjupet omöjligt att ta ställning till.

• ”Icke klassificerbart trycksår” är kategori 3 eller 4, men eftersom såret är täckt med död

vävnad eller sårskorpa går det inte att bestämma kategori.

• ”Misstänkt djup hudskada” visar tecken på djup vävnadskada, men det är även här omöjligt att

veta om det är en skada som kommer att utvecklas eller inte.

Se SKR:s trycksårskort.

Profylax

Tryckavlastning

Lägesändring är det effektivaste sättet att förhindra uppkomst av trycksår, patienten bör om möjligt uppmanas till att ofta ändra läge. Om patienten ej klarar detta ska vi som vårdpersonal och/eller anhöriga hjälpa till. Patienter med risk för trycksår ska lägesändras enligt individuell vårdplan. En användbar viloposition är att lägga patienten i sidoläge i 30 graders vinkel från planläge.

Med 30 graders sidoläge och med hjälp av kilkuddar avlastas korsbenet, hälarna och fötterna. Tänk dock på att friktion och skjuvning kan orsaka trycksår. Varje gång patientens huvudända höjs, utsätts patientens hud för skjuvning.

Patienter som bedöms vara i riskzonen för att utveckla trycksår skall ha tryckavlastande madrasser och/eller sittkuddar. Glöm ej komplettera med tryckavlastande produkter för speciellt utsatta partier som öron, armbågar och hälar.

Läs noga bruksanvisning för exempelvis madrasser så att effekten av tryckavlastningen ej försämras. Observera att många skikt mellan patient och madrass av t.ex. blöjor försämrar den tryckavlastande effekten. Tryckavlastande hjälpmedel ersätter ej lägesändringar.

Hudens skötsel

  • Daglig inspektion av huden.
  • Undvik underlag som lagrar värme.
  • Avlägsna svett, urin och avföring från huden.
  • Tvättning sker med tvål med lågt pH (3,5-5) och ljummet vatten. Efteråt klapptorkning samt fuktighetsbevarande kräm.
  • Undvik uttorkning p.g.a. alltför frekvent tvättning. Använd barriärtvättlappar!
  • Massera inte! Skjuvningsrisk.

Nutrition

Patienter med näringsbrist löper större risk att utveckla trycksår. För att bedöma risk för undernäring och risk för trycksår används Senior Alert i Region Halland. Ett led i att förebygga trycksår är att se till att patienten får tillräckligt med energi och näring och vanligen behövs extra kosttillägg, i första hand proteinrika näringsdrycker, och ibland även nutritionsstöd i form av enteral och/eller parenteral nutrition.

Ett högre proteinintag har påvisats förbättra generell sårläkning. Näringsdryck innehållande den essentiella aminosyran arginin kan förkorta läkningstiden vid trycksår och bidrar till ökad mikrocirkulation. Näringsdrycken Cubitan innehåller högre nivåer av zink, vitamin C och arginin än andra näringsdrycker och är anpassad för patienter med trycksår.

Behandling nutrition

Kosten kan behöva kompletteras med nutritionsstöd.

Energi: Individuell bedömning baserat på underliggande medicinskt tillstånd och aktivitetsnivå; 30-35 kcal/kg kroppsvikt till personer med risk att utveckla trycksår.

Protein: 1.25-1.5 g protein / kg kroppsvikt för personer med risk för undernäring och till personer som bedömts undernärda.

Energi- och proteinrika kosttillägg, förstärkt med arginin och mikronutrienter vid risk och/eller trycksår, näringsdryck Cubitan.

Se vidare under kapitel Vätsketerapi och Nutritionsbehandling - Nutritionsbehandling.

Behandling

Den viktigaste behandlingen är total avlastning av trycksåret samt individanpassade lägesändringar och vid behov byta madrass till aktivt system, luftväxlande. Sårets utseende, läge och djup, liksom patientens allmäntillstånd och rörlighet avgör behandlingen. Tänk på hur såret uppkommit! Angående hudens skötsel, se avsnittet Profylax ovan.

Tryckavlastande hjälpmedel

Tryckavlastande hjälpmedel är till exempel en madrass, hälskydd, kilkudde, positioneringsrulle och sittdynor. Hälavlastare finns bl.a. hos Ortopedtekniska avdelningen, Team Olmed i Halland

Sårinfektion

Alla trycksår är koloniserade med bakterier. Bakteriearterna varierar beroende på lokalisationen och utseendet av såret.

Nekrotiska djupa sår kan ge upphov till sepsis och osteomyelit. Vid osteitmisstanke bör slätröntgen och eventuellt MR göras. Vid tveksamhet, ring röntgenavdelningen.

Kirurgisk behandling

Vid nekrotiska sår är revision ofta aktuellt, vid djupare sår sker detta ofta på operationsavdelning. Ytliga torra nekroser lämnas dock vanligen i fred.

Djupa och stora sår (kategori 3+4) kan behandlas med hud- eller hudmuskellambåer. Vid behov av plastikkirurgi kan operation utföras på regionnivå. Plastikkirurgi är dock endast aktuellt hos patienter som är rehabiliteringsbara och som i framtiden kan avlasta det aktuella området adekvat.

Patientinformation finns på 1177.se/trycksår

Länkar med mer information om sår

Utarbetad av Terapigrupp Sår

Terapigruppens sammansättning och

kontaktuppgifter återfinns här.

Senast ändrad: