Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Allergi hos barn och ungdomar

Inledning

Allergiska symtom och astma är vanligt förekommande i barn- och ungdomsåren och kräver betydande sjukvårdsinsatser på såväl sjukhus som inom primärvården.

Svenska undersökningar har visat att 7-10 % av alla barn har astma och 15-20 % kan under de första levnadsåren få bronkobstruktiva symtom i anslutning till luftvägsinfektioner.

Cirka 5 % av alla 7-åringar är pollenallergiska med symtom från näsa/ögon. Det talet stiger till 10 % för 14-åringar och till 15 % för unga vuxna.

För pälsdjursallergi är motsvarande tal 5-10 %.

Cirka 15-20 % av alla barn har eksem under kortare eller längre tid.

Eftersom dessa besvär är så vanliga är det nödvändigt att flertalet patienter på ett tillfredsställande sätt tas om hand i primärvården. Endast en mindre del kan få sin vård på någon av länets barn- och ungdomsmottagningar eller på de speciella barn- och ungdomsallergimottagningar som finns i länet.

Remisser

Barn som bör remitteras till specialist i barn- och ungdomsmedicin

Remittera till närmaste barnmottagning. Mottagningar finns i Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad.

Eksem

  • mycket utbredda eksem och/eller svåra eksem som ej svarar på insatt behandling.
  • frekventa försämringar utan påvisbar orsak.
  • eksem som orsakas av födoämnesöverkänslighet och där diet/elimination ej haft avsedd effekt.

Rinit/Rinokonjunktivit

  • om optimal medicinsk behandling ej ger tillfredsställande hjälp och/eller ger alltför mycket biverkningar. Observera att ej tillfredsställande hjälp även kan inkludera kvarstående trötthet och koncentrationssvårigheter.
  • om behandlingen ej är praktiskt genomförbar och Allergenspecifik ImmunTerapi (AIT) - hyposensibilisering, ”allergivaccination”, kan bli aktuell (indikation för AIT ökar vid samtidig astma).

Födoämneskänslighet

  • misstänkt eller påvisad överkänslighet där utredning, eliminations- och provokationsförsök inte resulterat i förbättring av symtomen.
  • multipel födoämnesöverkänslighet.

Urtikaria

  • kronisk urtikaria, eller svårbehandlad urtikaria och dagliga besvär i mer än 6 veckor.

Bi- och getingallergi

  • allmänreaktion: andningsbesvär, blodtrycksfall, svimning, angioödem. Remittera ej vid enbart urtikaria eller kraftig lokal reaktion.

Antibiotikareaktioner

  • reaktion med anafylaktisk chock eller mucocutant syndrom.
  • kraftig allergisk reaktion tidigt i behandlingsfasen, 0-3 dagar.
  • svår urtikaria under pågående behandling.

Eksem

Eksem hos späda och små barn drabbar cirka 20 % av populationen före 5 års ålder. Prognosen är oftast god och endast 10-20 % av dessa har kvar eksem när de blir vuxna.

Risken för ett bestående eksem är särskilt stor om eksemet varit mycket svårt och om det omfattat händerna. Dessa patienter löper en tämligen stor risk att få kroniskt handeksem.

Föräldrarna tror sig ibland ha märkt en försämring av vissa födoämnen och vill gärna ha barnet utrett för eventuell allergi. Vid eksem som enbart är lokaliserat till böjveck och/eller skinkor kan man vid utredning nästan aldrig påvisa någon allergi som inte varit känd tidigare. Föräldrarna bör upplysas om att vissa födoämnen ofta ger hudrodnad och ökad klåda hos patienter med eksem. Detta beror dock inte på en allergi utan på att dessa produkter innehåller ämnen som har en direkt retande effekt på huden. Känsligheten kan variera beroende på i vilket skick huden befinner sig. Om detta gäller många ämnen bör barnet remitteras till barn- och ungdomsläkare.

Behandling

En komplett eksembehandling består av upprepad information, mjukgörande kräm, kortisonkräm eller annan antiinflammatorisk behandling, salt- och oljebad (badolja) samt vid behov sedering med antihistamin, Atarax (hydroxizin), och antibiotika vid sekundärinfektion.

Mjukgörande

Förstahandsval är Canoderm som är bättre fuktbindare och som erfarenhetsmässigt sällan svider trots 5 % karbamid. Andrahandsval är Miniderm som har glycerin som fuktbindande substans.

Föräldrarna skall noga instrueras att smörja in barnet flera gånger dagligen med rikligt med mjukgörande kräm. Observera att krämåtgången blir stor (se tabell 3.1), skriv ut förpackningsstorlekar som täcker behovet för 3 månader.

Antiinflammatorisk behandling

Kortisonkräm skall masseras in i huden, rikligt. Behandlingstiden avgörs av effekten på eksemet. Glesa ut behandlingsintervallet när effekt har erhållits.

För ansikte:

  • Grupp I-steroid, hydrokortison (Hydrokortison Trimb, Mildison).
  • Takrolimus (Protopic 0,03 %), ej till barn under 2 år.
  • Pimekrolimus (Elidel 1 %), ej till barn under 2 år.
  • Takrolimus (Protopic 0,1 %), från 16 års ålder.

Vid långtidsbehandling finns god dokumentation avseende att använda takrolimus (Protopic) och pimekrolimus (Elidel) istället för steroider.

Protopic eller Elidel appliceras 2 gånger dagligen tills läkning. Därefter kan applikationen fortsätta 2 gånger per vecka för att förhindra nya eksemutbrott och förlänga de utbrottsfria perioderna.

Övriga delar av kroppen:

  • Grupp II: hydrokortisonbutyrat (Locoid) eller klobetason (Emovat).
  • Grupp III: mometason (Ovixan).

Övrig behandling

Vid eksem kan klädesplagg med DermaSilk prövas för att lindra symtom. Vid eksem med samtidig kvalsterallergi kan kvalsterskydd vara effektivt.

Båda beställs från Medeca AB, via webhandel eller på 018-25 85 30 som också kan bistå med rådgivning.

Tabell 3.1

Ungefärlig åtgång av mjukgörande kräm vid smörjning 2 ggr/dag på torr hud.
0-1 år 1-5 år äldre barn
50-100 g/vecka 50-100 g/vecka 100-200 g/vecka

Rinit/rinokonjunktivit

Pollenutlösta besvär

Detta är en kvantitativt stor patientgrupp som med fördel kan skötas i primärvården. Så länge man enbart ger allergiförebyggande och/eller symtomlindrande medel behöver ingen utredning göras eftersom anamnesen ger en tillräckligt säker diagnos. Det svåraste är att övertyga föräldrarna om detta.

Behandling

Behandlingstrappa för allergisk rinit finns i figur 3.1.

Allmänt

Möjligheterna att undvika vindspritt pollen är små, men man bör råda patienten att under besvärsperioden:

  • inte vädra sovrummet förrän på kvällen då pollenhalten är lägst.
  • inte hänga sängutrustning eller kläder på vädring eller tork utomhus.

Farmakologiskt

Egenvård räcker ofta. Om diagnosen är helt klar och patienten ej har astmabesvär behövs ingen allergiutredning.

Egenvård

Vid lindriga till måttliga besvär rekommenderas ett icke sederande antihistamin i tablettform (cetirizin, desloratadin eller loratadin) samt eventuellt dessutom som nässpray eller ögondroppar, levokabastin (Livostin). Mot konjunktivit kan ögondroppar natriumkromoglikat (Lecrolyn eller Lomudal, 40 mg/ml) prövas. Engångspipett innehåller ej konserveringsmedel och svider mindre.

Den dagliga medicineringen kan påbörjas vid första tecken på symtom, men hos vissa individer kan det vara en fördel om den dagliga medicineringen påbörjas innan de första symtomen märks. Detta är individuellt och får erfarenhetsmässigt utprovas för den enskilde patienten.

De dagar exponeringen för pollen är extra stor räcker ibland inte detta skydd och komplettering med avsvällande näsdroppar respektive extra doser ögondroppar kan behövas. Vid utpräglad nästäppa bör nasal steroid prövas.

Förskrivning

De preparat som rekommenderas för egenvård kan även skrivas på recept vid mer långvariga besvär.

Behandling med lokal steroid som nässpray, mometason, påbörjas om symtomlindring för näsbesvären är otillräcklig och speciellt då nästäppa utgör en betydande del av symtombilden eller om patienten söker under säsong med besvär som pågått en tid.

Vid otillräcklig effekt av lokal steroid kan kombinationspreparat med azelastin + flutikason (Dymista) användas innan eventuell remiss till ÖNH.

Depåsteroid skall inte användas. Är symtomen så besvärliga att en generell steroidbehandling övervägs bör patienten remitteras för bedömning.

Vid svåra konjunktivala besvär kan olopatadin (Opatanol) förskrivas.

Vid behov av kortisonögondroppar – remiss till ögonläkare.

Rinit/konjunktivit av annan allergisk orsak

Pälsdjur (främst katt och hund) samt i Halland även kvalster, är vanliga orsaker till allergiska besvär bland barn och ungdomar. Anamnesen ger oftast besked, glöm inte indirekt djurkontakt via kamraters kläder.

Patienter med kvalsterbesvär har ofta näsbesvär på morgonen i form av nästäppa, snuva eller nysningar. Diagnosen kan vid behov säkerställas med blodprov. Vid konstaterad pälsdjursallergi bör djuren avlägsnas och bostaden städas.

Figur 3.1 Behandlingstrappa för allergisk rinit och rinokonjunktivi oavsett utlösande agens. Observera att egenvård ofta räcker.

 

Vid kvalsterallergi är kvalsterskydd effektivt – beställs från Medeca AB, via webhandel eller på 018-25 85 30 som också kan bistå med rådgivning.

Vid behov rådfråga närmsta barnmottagning.

Kronisk rinit

Om rimliga miljöförbättrande åtgärder inte hjälper kan behandling med lokal steroid i minst 6-8 veckor ges. Glöm ej differentialdiagnoserna sinuit och adenoid.

Systemeffekt kan uppkomma vid behandling med nasal steroid i hög dos, varför lägsta effektiva dos bör eftersträvas samt längdtillväxt bör följas vid långtidsbehandling.

Urtikaria – Quinkeödem

Enstaka episoder kräver sällan utredning.

  • Icke sederande antihistamin som tablett eller mixtur i minst en vecka.
  • Om otillräcklig effekt av normaldos antihistamin, kan dosökning 2-4 ggr testas.
  • Sederande antihistamin (Atarax) kan övervägas som tillägg till natten.
  • I undantagsfall kombineras antihistamin med peroral stötdos steroid, betametason (Betapred), 6-10 tabletter. Man bör inte upprepa steroiddos eller ge en steroidkur!

Allergivaccination (allergenspecifik immunterapi – AIT)

Bör övervägas vid allergi mot pollen, husdammskvalster, bi, geting, katt och hund där konventionell behandling enligt ovan inte ger tillräcklig effekt. Detta gäller särskilt om astmasymtom tillkommit.

Innan behandling kan bli aktuell ska eliminering av allergenkällor ha skett.

Subkutan behandling (SCIT)

Subkutan behandling, bedrivs på specialistmottagningar.

Peroral behandling (SLIT)

Vid gräspollenallergi och kvalsterallergi finns också perorala alternativ. Behandlingen ska initieras av specialist.

Grazax, är godkänt att ge till barn från 5 års ålder vid gräspollenallergi som skall vara det dominerande problemet, indikationerna samma som för injektionsbehandling.

Acarizax, är godkänt att ge till barn från 12 års ålder vid kvalsterallergi som skall vara det dominerande problemet, indikationerna samma som för injektionsbehandling.

Anti-IgE behandling

Antikroppar mot IgE (Xolair) finns tillgängligt. Godkänt från 6 års ålder. Specialistpreparat vid svår allergisk astma och kronisk urtikaria som inte kan kontrolleras med konventionell behandling.

Senast ändrad: