Allergiska symtom och astma är vanligt förekommande i barn- och ungdomsåren och kräver betydande sjukvårdsinsatser på såväl sjukhus som inom närsjukvården.
Cirka 5 % av alla fyraåringar i Sverige är pollenallergiska med symtom från näsa/ögon. Det talet stiger till cirka 19 % för tolvåringar.
För pälsdjursallergi är motsvarande tal cirka 2 % för fyraåringar och 6 % för tolvåringar. Hos unga vuxna i Sverige är förekomsten av allergisk rinit cirka 25–30 %.
Cirka 15–30 % av alla barn har eksem under kortare eller längre tid.
Eftersom dessa besvär är så vanliga är det nödvändigt att flertalet patienter på ett tillfredsställande sätt tas om hand i närsjukvården. Endast en mindre del kan få sin vård på någon av länets barn- och ungdomsmottagningar.
Remisser
Barn som bör remitteras till specialist i barn- och ungdomsmedicin
Remittera nedan beskrivna fall till närmaste barnmottagning. Mottagningar finns i Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad.
Eksem
- Mycket utbredda eksem och/eller svåra eksem som inte svarar på insatt behandling.
- Frekventa försämringar utan påvisbar orsak.
- Eksem som orsakas av födoämnesöverkänslighet och där diet/elimination inte haft avsedd effekt.
Rinit/Rinokonjunktivit
- Om optimal medicinsk behandling inte ger tillfredsställande hjälp och/eller ger alltför mycket biverkningar. Observera att inte tillfredsställande hjälp även kan inkludera kvarstående trötthet och koncentrationssvårigheter.
- Om behandlingen inte är praktiskt genomförbar och allergenspecifik immunterapi (AIT) – hyposensibilisering (”allergivaccination”) kan bli aktuell. Indikation för AIT ökar vid samtidig astma.
Födoämneskänslighet
- Svårare mjölk- och äggallergi/-överkänslighet eller om besvär kvarstår i skolåldern. Lindrigare mjölk- och äggallergi/-överkänslighet bör kunna handläggas inom BVC/primärvård, i samverkan med primärvårdsdietist.
- Övriga födoämnesallergier.
Urtikaria
- Kronisk svårbehandlad urtikaria (en eller flera episoder av urtikaria med duration i mer än sex veckor).
Bi- och getingallergi
- Allmänreaktion: andningsbesvär, blodtrycksfall, svimning, angioödem. Remittera inte vid enbart urtikaria eller kraftig lokal reaktion.
Antibiotikareaktioner och övriga läkemedelsreaktioner
- Reaktion med anafylaktisk chock eller mukokutant syndrom.
- Kraftig allergisk reaktion tidigt i behandlingsfasen, 0–3 dagar.
- Svår urtikaria under pågående behandling.
Eksem
Eksem hos späda och små barn drabbar cirka 20 % av populationen före 5 års ålder. Prognosen är oftast god och endast 10–20 % av dessa har kvar eksem när de blir vuxna.
Risken för ett bestående eksem är särskilt stor om eksemet varit mycket svårt och om det omfattat händerna. Dessa patienter löper en tämligen stor risk att få kroniskt handeksem.
Atopiskt eksem är en inflammatorisk hudsjukdom som sällan beror på födoämnesallergi. Att behandla huden är den viktigaste insatsen. Provtagning är sällan indicerat.
Vissa födoämnen kan ge hudrodnad och ökad klåda hos patienter med eksem, där tomat och citrus är vanliga exempel. Detta beror dock inte på en allergi utan på att dessa produkter innehåller ämnen som har en direkt retande effekt på huden. Känsligheten kan variera beroende på i vilket skick huden befinner sig.
Det är viktigt med föräldrainformation och en skriftlig behandlingsplan. Verksamheter inom Region Hallands egen regi kan använda Barn- och Ungdomsklinikens instruktion Atopiskt eksem – behandlingsschema (intern länk).
Behandling
En komplett eksembehandling består av upprepad information, mjukgörande kräm, kortisonkräm eller annan antiinflammatorisk behandling, salt- och oljebad (badolja) samt vid behov sedering med antihistamin hydroxizin (Atarax) och antibiotika vid sekundärinfektion.
Mjukgörande
Förstahandsval är Canoderm som är bättre fuktbindare och som erfarenhetsmässigt sällan svider trots 5 % karbamid. Sveda är vanligast när huden är i dåligt skick och är ofta övergående.
Om sveda är ett kvarstående problem är andrahandsval Miniderm Duo, ett kombinationspreparat med både glycerin och endast 2 % karbamid.
Föräldrarna ska noga instrueras att smörja in barnet flera gånger dagligen med rikligt med mjukgörande kräm. Observera att krämåtgången blir stor (se Tabell 3.1), skriv ut förpackningsstorlekar som täcker behovet för tre månader.
Underhållsbehandling med mjukgörande krämer ingår i behandlingen och ska skrivas på recept med förmån.
Tabell 3.1
| Ungefärlig åtgång av mjukgörande kräm vid smörjning 2 ggr/dag på torr hud. | ||
| 0–1 år | 1–5 år | Äldre barn |
| 50–100 g/vecka | 50–100 g/vecka | 100–200 g/vecka |
Antiinflammatorisk behandling
Behandlingstiden avgörs av effekten på eksemet. Daglig användning tills eksemet är utläkt (kan ta veckor). Därefter glesas behandlingsintervallet till 1–2 gånger per vecka för att förhindra nya eksemutbrott och förlänga de utbrottsfria perioderna.
I ansiktet, använd i första hand:
- Grupp I-steroid, hydrokortison (Hydrokortison Evolan, Mildison). Appliceras en gång dagligen.
Kortisonkräm ska masseras in i huden, rikligt.
I andra hand:
- Takrolimus (Protopic 0,03 %), appliceras två gånger dagligen. Från 2 års ålder.
- Pimekrolimus (Elidel 1 %), appliceras två gånger dagligen. Från 3 månaders ålder.
- Takrolimus (Protopic 0,1 %), appliceras två gånger dagligen. Från 16 års ålder.
Övriga delar av kroppen, använd i första hand:
- Grupp II-steroid: hydrokortisonbutyrat (Locoid) eller klobetason (Emovat). Appliceras en gång dagligen.
I andra hand
- Grupp III-steroid: mometason (Ovixan, Elocon). Appliceras en gång dagligen. Kan användas till barn < 2 år vid behov. Avviker från FASS, ange OBS på recept.
Övrig behandling
Vid eksem kan klädesplagg med DermaSilk prövas för att lindra symtom. Vid eksem med samtidig kvalsterallergi kan kvalsterskydd vara effektivt.
Båda beställs från Medeca AB (via webbhandel eller på 018–25 85 30) som också kan bistå med rådgivning.
Allergisk rinokonjunktivit
Pollenutlösta besvär
Detta är en kvantitativt stor patientgrupp som med fördel kan skötas i primärvården. Så länge man enbart ger allergiförebyggande och/eller symtomlindrande medel behöver ingen utredning göras eftersom anamnesen ger en tillräckligt säker diagnos.
Allmänna råd
- Inte vädra sovrummet förrän på kvällen då pollenhalten är lägst.
- Inte hänga sängutrustning eller kläder på vädring eller tork utomhus.
- Vara noga med att tvätta händer och duscha innan sänggående för att minska pollenmängden på kroppen.
Rinit/rinokonjunktivit av annan allergisk orsak
Pälsdjur (främst katt och hund) samt kvalster (i framförallt södra Sverige) är vanliga orsaker till allergiska besvär bland barn och ungdomar. Anamnesen ger oftast besked, glöm inte indirekt djurkontakt via kamraters kläder.
Patienter med kvalsterbesvär har ofta näsbesvär på morgonen i form av nästäppa, snuva eller nysningar. Diagnosen kan vid behov säkerställas med blodprov. Vid konstaterad pälsdjursallergi bör djuren avlägsnas och bostaden städas.
Vid kvalsterallergi är kvalsterskydd effektivt – beställs från Medeca AB, via webbhandel eller på 018–25 85 30, som också kan bistå med rådgivning.
Vid behov rådfråga närmsta barnmottagning.
Behandling
Egenvård räcker ofta. Om diagnosen är helt klar och patienten inte har astmabesvär behövs ingen allergiutredning.
Egenvård
Vid lindriga till måttliga besvär rekommenderas antihistamin i tablettform (cetirizin, desloratadin eller loratadin), samt eventuellt tillägg av nässpray eller ögondroppar med levokabastin (Livostin). Mot konjunktivit kan ögondroppar natriumkromoglikat (Lecrolyn eller Lomudal) prövas i styrkan 40 mg/ml. Engångspipett eller Lecrolyn Sine innehåller inte konserveringsmedel och svider mindre. Vid utpräglad nästäppa bör nasal steroid prövas.
Den dagliga medicineringen kan påbörjas vid första tecken på symtom.
Förskrivning
I normalfallet är det lämpligt att utgå från standarddosering från FASS, men dosen kan behöva ökas efter individuella behov. Det kan också vara aktuellt att frångå rekommenderad ålder i FASS. Skriv OBS på receptet.
De preparat som rekommenderas för egenvård kan även skrivas på recept vid mer långvariga besvär. Då finns även oral lösning och munsönderfallande tabletter som alternativ.
- För barn under 1 år kan oral lösning desloratadin (Aerius) 2,5 ml x 1 användas. Skriv OBS på receptet.
- För barn 1–5 år är oral lösning desloratadin (Aerius) förstahandsval.
- För barn 6–11 år är tablettbehandling förstahandsalternativ (se nedan) om barnet kan svälja tabletter, annars är munsönderfallande tablett desloratadin (Caredin) ett alternativ.
- Barn från 12 år bör behandlas med tabletter desloratadin, loratadin eller cetirizin.
Behandling med lokal steroid som nässpray, mometason, påbörjas om symtomlindring för näsbesvären är otillräcklig och speciellt då nästäppa utgör en betydande del av symtombilden eller om patienten söker under säsong med besvär som pågått en tid.
Vid otillräcklig effekt av lokal steroid kan kombinationspreparat med olapatadin + mometason (Ryaltris) eller azelastin + flutikason (Dymista) användas innan eventuell remiss till ÖNH.
Det är viktigt att instruera patienten i en korrekt teknik för att använda nässpray. Bra instruktionsvideo finns att tillgå på Janusinfo: Inhalera rätt – nässpray (Region Stockholm).
Är symtomen så besvärliga att en generell steroidbehandling övervägs bör patienten remitteras för bedömning.
Vid svåra konjunktivala besvär kan olopatadin (Opatanol) förskrivas.
Vid behov av kortisonögondroppar – remiss till ögonläkare.
Kronisk rinit
Om rimliga miljöförbättrande åtgärder inte hjälper kan behandling med lokal steroid i minst 6–8 veckor ges. Glöm inte differentialdiagnoserna sinuit och adenoid.
Systemeffekt kan uppkomma vid behandling med nasal steroid i hög dos, varför lägsta effektiva dos bör eftersträvas samt längdtillväxt bör följas vid långtidsbehandling.
Allergivaccination (allergenspecifik immunterapi – AIT)
Bör övervägas vid allergi mot pollen, kvalster, katt och hund där konventionell behandling med antihistamin och nasal steroid enligt ovan prövats och inte gett tillräcklig effekt. Detta gäller särskilt om astmasymtom tillkommit eller om det finns stor påverkan på allmäntillståndet.
Innan behandling kan bli aktuell ska eliminering av allergenkällor ha skett.
Vid allvarlig reaktion på bi- och/eller getingstick ska patienten remitteras för bedömning av allergolog.
Subkutan behandling (SCIT)
Subkutan behandling bedrivs på specialistmottagningar och kan ges mot geting, bi, hund, katt, kvalster, björk och timotej.
Peroral behandling (SLIT)
Vid gräspollenallergi och kvalsterallergi finns också perorala alternativ. Behandlingen ska initieras av specialist i barnmedicin.
Grazax är godkänt att ge till barn från 5 års ålder vid gräspollenallergi som ska vara det dominerande problemet, indikationerna samma som för injektionsbehandling.
Acarizax är godkänt att ge till barn från 12 års ålder vid kvalsterallergi som ska vara det dominerande problemet, indikationerna samma som för injektionsbehandling.
Itulazax är idag endast godkänt att ge till vuxna från 18 års ålder vid lövträdpollenallergi.
Anti-IgE behandling
Antikroppar mot IgE (Xolair) finns tillgängligt. Godkänt från 6 års ålder. Specialistpreparat vid svår allergisk astma och kronisk urtikaria som inte kan kontrolleras med konventionell behandling.
Urtikaria – Quinkeödem
Urtikaria kommer ofta i samband med virusinfektioner. Allergisk genes förekommer men är då lätt identifierbar, exempelvis födoämnen eller läkemedel. Enstaka episoder kräver sällan utredning.
- Antihistamin som tablett eller mixtur i minst en vecka.
- Om otillräcklig effekt av normaldos antihistamin, kan dosökning 2–4 ggr testas. Dosen kan fördelas över dygnet utefter individuellt behov. Ange OBS på receptet.
- Sederande antihistamin (hydroxizin, Atarax) kan övervägas som tillägg till natten.
- I undantagsfall kombineras antihistamin med peroral stötdos steroid, betametason (Betapred), 6–10 tabletter. Man bör inte upprepa steroiddos eller ge en steroidkur!
Ihållande urtikaria (> 6 veckor) med begränsad behandlingseffekt av antihistaminer kan remitteras till barnmottagning. För mer information om kronisk urtikaria se vidare kapitel Hudsjukdomar, Urtikaria.
Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Allergi, astma och KOL.