Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Sjukdomar i anus och rektum

Hemorrojder

Hemorrojder gör i regel inte ont om de inte är inklämda, inkarcererade. Besvär från hemorrojder är mycket vanligt och är främst obehag, blödning, klåda och ibland läckage.

Behandling

Om behandling är indicerat rekommenderas i första hand rektalsalva eller suppositorier som innehåller en kombination av lokalanestetika och kortison (Xyloproct och Scheriproct). Vid behandling som kräver längre tid än 3 veckor bör man göra ett behandlingsuppehåll.

Vid oklar diagnos, fortsatt blödning eller utebliven behandlingseffekt remitteras patienten till kirurg. Överväg handläggning enligt SVF Analcancer eller SVF Tjock- och ändtarmscancer.

Barn

Hemorrojder är ovanligt hos barn, men förekommer vid svår kronisk förstoppning. Detta kan ibland ge rektala blödningar och bör då utredas hos barnspecialist som vid behov remitterar till barnkirurg. Det är viktigt att mjukgöra avföringen så att krystning kan undvikas.

Analfissurer

Akut analfissur, bristning i slemhinnan, orsakad av hårda fekalier är vanligt och spontanläker. Kronisk analfissur sitter oftast rakt bakåt och ger smärtor och blödning i samband med avföring. Typiskt är en inflammatorisk hudflik, portvaktstagg, i anslutning till såret. Det är inte ovanligt att besvären misstolkas bero på hemorrojder. Vid kronisk analfissur leder smärtan till spasm i den interna sfinktern som i sig ökar smärtan och försämrar sårläkningen.

Behandling

Även om det inte är säkert att obstipation orsakar anala fissurer bör behandlingen i första hand inrikta sig mot att erhålla mjuk daglig avföring. Lindring av smärtan erhålls med gel eller salva som innehåller lokalanestetika i form av lidokain (Xylocain).

Vid kronisk analfissur eller vid uttalad sfinkterspasm redan tidigt i förloppet behövs ofta riktad läkemedelsbehandling för att häva spasmen och därmed förbättra förutsättningarna för läkning. Alternativ för att häva sfinkterspasm:

  • Diltiazem APL 2 % rektalsalva 1 x 2 i 6–8 veckor.
  • Glycerylnitrat 4 % rektalsalva 1 x 2 i 6–8 veckor.

Ge patienten noggrann information att salvan ska smörjas i analkanalen. Vid uttalad smärta kan förbehandling med lidokain (Xylocain) salva cirka 30 minuter före underlätta. Vid behandling med salva som innehåller glycerylnitrat (Rectogesic) är den vanligaste biverkningen huvudvärk, som motverkas med paracetamol. Det finns även viss risk för blodtrycksfall.

Kroniska besvär som inte förbättras av lokalbehandling i 8 veckor remitteras till kirurg, överväg handläggning enligt SVF Analcancer.

Perianala abscesser och fistlar

Har huvudsakligen ursprung i slemproducerande kryptkörtlar i analkanalen både hos barn och vuxna och ska inte antibiotikabehandlas, utan remitteras akut för kirurgisk åtgärd.

Även vid komplikation i form av fistulering ska patienten remitteras till Kirurgkliniken.

I vissa fall finns samsjuklighet med Crohns sjukdom.

Barn

Barn med perianal abscess eller analfistel ska remitteras till Barnkliniken för utredning avseende eventuell Crohns sjukdom.

 

Kapitlet utarbetad av Terapigrupp Mage/Tarm.

Senast ändrad: