Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Slemhinneförändringar

Akut herpetisk gingivostomatit

En infektion med herpes simplex virus typ 1 (HSV-1) kan hos barn och immunosupprimerade ibland ge upphov till ett smärtsamt tillstånd med allmänpåverkan, svårigheter att äta med mera. I munhålan ses utbredda blåsbildningar och sår.

Behandling

Behandlingen är symtomatisk och syftar till smärtlindring. För att underlätta vätskeintag kan sugrör eller isglass vara till hjälp. Kontrollera patienten inom 5 dagar, besvären bör ha läkt ut efter 10 dagar.

Läkemedel

  • Paracetamol
  • Lidokain (Lidokain APL, munhålepasta 5 %)

Candidos

I munhålan förekommer svamp (i jästform) hos nästan 50 % av den vuxna befolkningen. För att en infektion ska uppstå (svamp i hyfform) krävs predisponerande faktorer.

Predisponerande faktorer:

  • Hyposalivation (t.ex. orsakad av läkemedel eller sjukdom).
  • Bristande proteshygien.
  • Tobaksrökning.
  • Antibiotikabehandling.
  • Nedsatt immunförsvar.
  • Endokrin sjukdom t.ex. diabetes mellitus.
  • Bristtillstånd (järn och B-vitaminkomplexet).
  • Felaktig användning av kortikosteroidinnehållande inhalationsläkemedel

Svampinfektion uppträder i olika vita och röda former vilket bör observeras vid diagnostik.

Behandling av candidos

  1. Orsaksutredning (se predisponerande faktorer).
  2. Behandling av bakomliggande faktorer exempelvis muntorrhet (se resp. avsnitt).
  3. Behandling med antimykotikum.

Läkemedel

Nystatin (Nystimex oral suspension).

Flukonazol kapslar vid bristande compliance. Observera risken för interaktion med andra läkemedel.

Lichenoida reaktioner

I begreppet ”lichenoida reaktioner” ingår ett antal olika tillstånd (oral lichen planus, graft versus host reaction, lichenoid materialreaktion och bakteriellt inducerad lichenoid reaktion), som kräver olika typer av behandling beroende på genesen. I patogenesen kan finnas ett psykosomatiskt inslag.

Behandling av lichenoida reaktioner

  • Elimination eller reduktion av utlösande faktorer, t.ex. byte av tandfyllnads- eller protesmaterial.
  • Antimykotisk behandling (se candidos ovan).
  • Antiinflammatorisk behandling i kombination med antimykotisk behandling.

Läkemedel

Triamcinolon APL munhålepasta 0,1 %.

Obs! Vid grava fall och terapisvikt hänvisa patienten vidare till specialist.

Munvinkelragader

Ibland ett symtom på ett bakomliggande tillstånd. Kan bedömas något olika för protesbärare respektive icke protesbärare.

Vid bedömning måste hänsyn tas till såväl generella som lokala faktorer. Generella faktorer som t.ex. bristtillstånd (järn, B-vitamin) måste utredas. Predisponerande faktorer kan bl.a. vara malnutrition, dåligt fungerande proteser och nedsatt allmäntillstånd.

Lokala faktorer är ofta protesrelaterade (se protesstomatit nedan), salivberoende (se delavsnitt Muntorrhet) eller av infektiös natur.

Läkemedel

Hydrokortison + mikonazol 20mg/g + 10mg/g (Daktacort, Cortimyk)

Ekonazol (Pevaryl kräm 1 %).

Se även avsnittet om candidos ovan.

Väteperoxid (Microcid kräm 1 %) vid infektion med S.aureus.

Tungförändringar

Kan ha såväl generella som lokala orsaker. Vanligast, cirka 50 %, är symtomgivande mekanisk traumatisk orsak som avhjälps med justering av vassa kanter och/eller plastskena. Även muntorrhet ska beaktas. Andra vanliga tungförändringar är geografisk tunga och hårig tunga. Hårig tunga (är sällan svampinfekterad) kan rengöras med tungskrapa eller borstas med pimpsten.

Afte

Afte kan betraktas som en autoimmun avstötningsreaktion av epitel, vars lokalisation är vanligast i rörlig slemhinna (förekommer nästan aldrig i hårda gommen).

Behandling av afte

Kausalbehandling saknas, men egenvård med vissa tandkrämer, Zendium och Biotène, samt Zendium sköljvätska kan förbättra situationen.

Symtomlindring kan också erhållas med hjälp av lokalanestetika i spray-, gel- eller salvberedningar (se lokal smärtbehandling).

Svårare fall av recidiverande afte ska hanteras av specialisttandläkare. Samband med allmänsjukdom, t ex Mb Crohn, Mb Bechet eller immunodefekter kan övervägas.

Protesstomatit

Beror ofta på åldrat protesmaterial i kontakt mot slemhinnan i kombination med bristande mun- och proteshygien.

Behandling av protesstomatit

  • Kontrollera protesfunktion.
  • Åstadkom noggrann mun- och proteshygien. Borsta protesen ren två gånger dagligen.
  • Behandla ev. svampinfektion, både på slemhinna och i protes. Alternativt, byt protesbas.
  • Vid provtagning för svampodling tas prov från protesbasen. Behandling se candidos ovan.

Läkemedel

Klorhexidin (Hexident munsköljvätska 1mg/ml) för behandling av protesen.

Nystatin (Nystimex, oral suspension).

Flukonazol kapslar vid bristande compliance. Observera risken för interaktion med andra läkemedel.

Gingivala hyperplasier

Bör utredas av specialisttandläkare och kan vara uttryck för såväl oral som allmänsjukdom och läkemedelsbiverkning.

Lokal smärtbehandling

Lokal smärtbehandling kan bli aktuellt i samband med olika slemhinneförändringar, brännsår, mukosit etc. Symtomatisk smärtlindring i munhålan kan erhållas med lidokain eller benzydamin. Vid avgränsade förändringar rekommenderas lidokain munhålepasta. På grund av smärtans intensitet kan man ibland behöva kombinera systemisk och lokal behandling.

Läkemedel

Lidokain (Lidokainhydroklorid i Oral Cleaner APL, 5mg/ml; Lidokain APL munhålepasta 5 %).

Benzydamin (Andolex, munsköljvätska; Zyx, sugtablett).

Senast ändrad: