Varför utreda?
- Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel).
- Vilken typ av demenssjukdom handlar det om?
- Informera/stödja/trösta.
- Vårdplanera.
- Diagnos kan berättiga till kommunala stödinsatser.
- Behandla primärsymtom.
- Behandla komplikationer som t.ex. depression, konfusion, aggressivitet och vanföreställningar (BPSD).
- Forskning.
Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Prevalens
Det finns uppskattningsvis 150 000 demenssjuka i Sverige idag. Incidensen ökar snabbt i åldrarna 70 år och uppåt. Vid 80 års ålder beräknas cirka 20 % av befolkningen lida av demenssjukdom.
Utredning i primärvården
Anamnes
Helst från både patient och närstående.
Undersökning av kognitiv förmåga
Med hjälp av checklista för demens och demensliknande tillstånd (Se Demenscentrum), mini mental state examination (MMSE, även kallat MMT), klocktest samt test av ADL-förmåga. Observera att normal MMSE ej utesluter demenssjukdom i tidigt skede!
Vid annat modersmål än svenska då tolkbehov föreligger, annan kulturell bakgrund eller vid kort skolgång bör RUDAS-S användas.
Ta ställning till körkorts- och vapeninnehav, vilka bör följas upp årligen.
Status
Psykiskt, somatiskt, neurologiskt.
Laboratorieundersökningar
SR, Hb, LPK, Na, K, Ca, kreatinin, albumin, ALAT, GT, glukos, TSH, homocystein, urinscreening. I vissa fall framförallt B-PEth, men även Borrelia-, Syfilis- och HIV-serologi.
Övrigt
EKG, ortostatiskt blodtryckstest, MRT-/CT-hjärna.
Graden av demens
Resultatet av kognitiva tester kan inte ensamt användas för att fastställa graden av demens. Patientens ADL-förmåga är viktigast att utvärdera.
Remiss till specialist
- Vid oklarheter om diagnos eller behandling efter utredning ovan.
- Vid demenssjukdom i tidigt skede och/eller demensmisstanke hos yngre personer (<65 år) efter basutredning.
- För utredning av svårbehandlad BPSD där Läkemedelsverkets rekommendationer redan prövats.
- Vid misstanke om frontallobsdemens, oavsett ålder.