Kapitel Njursvikt har som mål att erbjuda samlad information om nationella och regionala kunskapsstöd på området kronisk njursvikt, kronisk njursjukdom. Kapitlet sammanställs av redaktionen för Terapirekommendationer Halland med förhoppningen att vara till hjälp för primärvårdsläkare och andra icke-nefrologer. Behöver något uppdateras? Meddela oss via länken "Lämna en synpunkt" längst ned på sidan.
CKD = chronic kidney disease
ARB = angiotensinreceptorblockerare
RAAS = renin-angiotensin-aldosteron-systemet
RAAS-blockad = ACE-hämmare, ARB
MRA = mineralokortikoidreceptorantagonister = spironolakton, eplerenon, finerenon
Kronisk njursjukdom - tidig upptäckt och behandling
Dokumentet Kronisk njursjukdom – tidig upptäckt och initial behandling från Södra sjukvårdsregionen är ett mycket användbart och överblickbart A4-dokument, som sammanfattar innehållet i de nationella riktlinjerna gällande både basal utredning och basal behandling, publicerat i juni 2022.
Nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom
Nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom (länk till version 3, NPO-godkänt 2024-05-14) är ett värdefullt kunskapsstöd även för primärvårdsläkare och andra icke-nefrologer, särskilt följande sidor:
- Bakgrund och orsaker, primärprevention, screening och ärftlighet: s. 9–11
- Stadieindelning CKD, kliniska fynd: s. 12–14
- Basal utredning: s. 15–16
- Värdering av risk för försämring av njurfunktion: s. 18
- Remissindikationer: s. 20
- Behandling (målvärden, läkemedelsbehandling): s. 22–26
- Läkemedel som kan bidra till försämrad njurfunktion: s. 26
- Minska kardiovaskulär risk: s. 26
- Behandling av metabola konsekvenser av kronisk njursvikt: s. 27–30 (vätskeretention, hyperkalemi, acidos, ackumulering av läkemedel, infektionskänslighet m.m.)
- Sekundärprevention: s. 34–35
- Uppföljningsrekommendationer, patienter med kronisk njursvikt: s. 36
Farmakologisk behandling
För den utredning som bör föregå beslut om farmakologisk behandling av kronisk njursvikt se Nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom sidorna 15–16.
För farmakologisk behandling av kronisk njursvikt se Nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom sidorna 22–26. Här ges rekommendationer gällande blodtryck, blodsocker, RAAS-blockad, SGLT2-hämmare, MRA-behandling och kost (salt- och proteinintag) samt information om läkemedel som kan bidra till försämrad njurfunktion.
Nedan följer rekommendationer för RAAS-blockad, SGLT2-hämmare och MRA-behandling baserade på det nationella vårdprogrammet.
RAAS-blockad
RAAS-hämmare (ACE-hämmare eller ARB) är förstahandsval blodtrycksbehandling vid kronisk njursvikt, men RAAS-blockad kan även minska graden av albuminuri då hypertoni inte föreligger och kan därigenom minska progressionstakten av njurfunktionsförlust.
- Albuminuri behandlas i första hand med RAAS-blockad: ACE-hämmare (enalapril, ramipril) eller ARB (losartan, kandesartan)
- Undvik kombination av de båda preparatgrupperna (ACE-hämmare och ARB)
- Insättning av RAAS-blockad rekommenderas vid U-albumin/kreatinin >30 g/mol
- Insättning vid U-albumin/kreatinin <30 g/mol rekommenderas till patienter med CKD och diabetes och kan övervägas även vid CKD utan diabetes
- Måldos = ordinarie måldos för preparatet, om möjligt
Se Nationellt vårdprogram för kronisk njursvikt sidan 24 gällande särskild försiktighet vid insättning av och behandling med RAAS-blockad vid kronisk njursvikt.
SGLT2-hämmare
SGLT2-hämmare i kombination med ACE-hämmare eller ARB bromsar försämring av njurfunktion och minskar risken för kardiovaskulär sjukdom och död hos patienter med CKD.
SGLT2-hämmare (dapagliflozin eller empagliflozin) rekommenderas vid kronisk njursjukdom med GFR >20 ml/min/1,73² till patienter behandlade med högsta tolererade dos ACE-hämmare eller ARB om:
- Patienten har diabetes mellitus typ 2 samt U-albumin/kreatinin >3 g/mol och/eller GFR <60 ml/min/1,73m²
- Patienten inte har diabetes mellitus men U-albumin/kreatinin >30 g/mol
SGLT2-hämmare kan övervägas som tillägg till ACE-hämmare/ARB även vid CKD med GFR 20–45 ml/min/1,73m² oavsett grad av albuminuri.
Se Nationellt vårdprogram för kronisk njursvikt sidan 25 gällande kontraindikationer, särskilda överväganden och försiktighet vid insättning av och behandling med SGLT2-hämmare vid CKD
MRA
Evidensen för njurskyddande effekter av MRA är fortfarande begränsad men insättning av preparatet finerenon (Kerendia) kan av njurläkare eller i samråd med njurläkare övervägas till patienter med diabetes mellitus typ 2 med eGFR >25 ml/min/1,73m², normalt P-kalium och kvarstående U-albumin/kreatinin >3 g/mol trots behandling med högsta tolererade dos ACE-hämmare eller ARB.
Beräkning absolut GFR
Beräkning av absolut GFR, Region Hallands Vårdgivarwebb
Sidan eGFR.se har förutom kalkylator för beräkning av absolut GFR även kalkylator för beräkning av pålitligt estimat av relativt GFR samt mer utförlig information om de olika typerna av GFR-värden.
Janusmed njurfunktion
Janusmed njurfunktion är en tjänst där du får hjälp att skatta patientens njurfunktion och sedan kan få evidensbaserade rekommendationer för att dosera läkemedel utifrån grad av njurfunktion.
Renal anemi
För diagnostik och behandling av renal anemi se kapitel Anemi, Renal anemi.
Läkemedelskommittén Halland 2024-01-13