Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Krupp

Krupp är en virusinfektion i larynx som drabbar främst barn i åldrarna 3 månader – 6 år.

Föräldrar blir lätt förvirrade av beteckningarna ”pseudokrupp” och ”falsk krupp” som är föråldrade namn på krupp. ”Äkta krupp” användes som namn på den allvarliga laryngit som kunde orsakas av difteribakterier.

Symtom

Som prodromalsymtom kan heshet, snuva, halsont, hosta och måttlig feber förekomma. Nattetid, efter några timmars sömn, vaknar barnet med stridorös andning, skällhosta, ibland oro och gråt.

Differentialdiagnoser

Främmande kropp, bakteriell trakeit, retrofaryngeal abscess, epiglottit, laryngotracheobronkit samt missbildning i larynx måste övervägas och i förekommande fall uteslutas (främst barn < 6 mån).

  • Främmande kropp: Sällsynt, men måste övervägas vid atypiskt förlopp eller avvikande auskultationsfynd. Röntgenläkare genomlyser lungorna och tittar efter pendling av mediastinum.
  • Bakteriell trakeit: Efter några dagar med krupp försämras barnet med högre feber, allmänpåverkan och tilltagande andningssvårigheter, ofta både på in- och utandning. Svarar dåligt på inhalation av adrenalin. En ovanlig men allvarlig komplikation.
  • Retrofaryngeal abscess: En bakteriell infektion i svalgets bakvägg. Sällsynt, men allvarlig.
  • Epiglottit: Barnet har sväljningssvårigheter och dreglar. Tryck ned tungbasen med spatel eller använd indirekt laryngoskopi för att granska epiglottis, som ofta är röd vid virusfaryngit. Svullnad tyder på epiglottit. Risken för livshotande laryngospasm utlöst av tungspatel eller spegel vid epiglottit är liten. Den allmänna vaccinationen mot Haemophilus influenzae typ B (Hib) har gjort epiglottit till en raritet bland skandinaviska barn.

Orsaker

Luftvägsvirus (oftast parainfluensavirus och rhinovirus) från övre luftvägar sprids distalt så att slemhinnorna i larynx och trakea svullnar. Ödemet i stämbanden och det subglottiska rummet ger stridor, heshet och skällhosta.

Tabell 3.2

Svårighetsgradering vid krupp utifrån symtombild
Svårighetsgrad Måttlig Svår
Symtom Stridor i vila Stridor i vila
  Mild takypné Uttalad andningspåverkan
  Diskreta indragningar Svåra indragningar
  Normal vakenhetsgrad +/– Påverkad vakenhet

Behandling på mottagning

Upprätt kroppsläge, lugn och ro, vid behov syrgas, eftersträva SaO2 >92 %.

För svårighetsgradering inför behandlingsval görs enligt Tabell 3.2.

Vid feber eller halsont ge paracetamol 15–20 mg/kg.

Ge upprepad muntlig samt lämplig skriftlig information: Föräldrainformation om krupp finns via 1177.se.

Vid milda och måttliga symtom

  • Inhalation flutikason (Flutide Evohaler 125 µg/dos 6 puffar via andningsbehållare som engångsdos). Evidens saknas men det finns god klinisk erfarenhet.
  • I andra hand budesonid (Pulmicort suspension för nebulisator 0,5 mg/ml 2 ml + 2 ml med 5 minuters mellanrum) nebuliserat.
  • Vid bristande effekt, inhalation adrenalin (Adrenalin 1 mg/ml) i nebulisator:

      • 1,0 ml adrenalin blandas med NaCl till 2 ml.
      • Inhalera med tät mask 1 minut, upprepa vid behov i 15–20 minuters intervaller, utvärdera mellan inhalationerna och avsluta vid god effekt (effekt inom 30 minuter till två timmar).

Om det är en svårt sjuk patient där man bedömer att hela dosen adrenalin behövs kan adrenalin och kortison blandas.

Vid svår krupp

  • Behandling så som ovan frånsett att kortison ges peroralt i form av betametason (Betapred 0,5 mg) löst i lite vatten. OBS! Engångsdos!
  • Lämplig dosering enligt ePed:

      • Barn < 8 kg: 2 tabletter (1 mg).
      • Barn 8–12 kg: 3 tabletter (1,5 mg).
      • Barn 13–16 kg: 4 tabletter (2 mg).
      • Barn 17–20 kg: 5 tabletter (2,5 mg).
      • Barn > 20 kg: 6 tabletter (3 mg).

Betänk långtidseffekterna av peroralt kortison. Var noga med att barnet inte får många och täta kurer (anamnes!). På grund av den potenta generella steroideffekten under lång tid efter en kortisondos är det därför motiverat att pröva Pulmicort- eller Flutideinhalationer som förstahandsterapi.

 

Vid otillfredsställande svar på given behandling, överväg nämnda differentialdiagnoser och/eller remiss till barnakuten.

 

Observera vid behandling med andningsbehållare:

  • Skaka spraybehållaren innan dosering.
  • Aldrig mer än en puff åt gången i andningsbehållaren.

Barnets ålder styr antal andetag som krävs per puff:

≤ 2 år: Varje puff ska inhaleras med 5 andetag.

> 2 år: Varje puff ska inhaleras med 2 andetag.

 

En översikt över terapigruppens Rekommendation för inhalationskammare finns i separat dokument (pdf, översyn februari 2024).

Behandling i hemmet

Behandling i hemmet kan vara aktuellt för de barn med återkommande problem.

  1. Upprätt kroppsläge, lugn och ro.
  2. Inhalation vid symtomdebut: flutikason + eventuellt ipratropium i Optichamber Diamond (Flutide Evohaler 125 µg/dos 6 puffar + Atrovent inhalationsspray 20 µg/dos 4 puffar).
  3. Vid otillfredsställande svar på given behandling kontakt med i första hand vårdcentral / kvälls- och helgmottagning, annars barnakuten.
  4. Vid feber eller halsont ge paracetamol 15–20 mg/kg.

 

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Allergi, astma och KOL

Senast ändrad: