Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Hudtumörer

Vid tumörmisstanke ska remiss till hudläkare innehålla:

  • Exakt lokalisation.
  • Storlek och färg (gärna foto i Picsara eller VidiView) samt om möjligt dermatoskopibild.
  • Duration och tillväxthastighet.
  • Eventuell misstanke om regional metastasering.
  • Eventuell blodförtunnande medicinering.
  • Immunsuppression.
  • Tidigare hudtumörer?
  • PAD-svar om det finns.
  • Upplysning om helkroppsundersökning har genomförts

För mer information se delkapitel Råd vid utredning och remiss.

Patientbroschyr från 1177.se och Janusinfo: Skydda dig mot hudcancer.

Icke pigmenterade hudtumörer

Skivepitelcancer

Om radikal excision har gjorts inom primärvården enligt Riktlinjer för handläggning av skivepitelcancer från SSDV (Svenska sällskapet för Dermatologi och Venerologi) behöver patienten inte remitteras/följas upp (se dock undantag nedan). Inspektera hela hudkostymen och palpera körtlar och upplys om solvanor.

Undantag: lågt differentierad skivepitelcancer, basoskvamös cancer (mixed scc), desmoplastisk växt, perineuralt eller intravasal växt, recidiv, skivepitelcancer på läpp/öra/genitalt samt skivepitelcancer > 2 cm i diameter. Dessa ska remitteras till lämplig specialist (beroende på lokalisation) för uppföljning.

Även patienter med flera tumörer och/eller immunsupprimering bör remitteras till hudläkare om de inte redan är patienter där, se delkapitel Råd vid utredning och remiss.

Skivepitelcancer in situ, Mb Bowen

Om radikal excision har gjorts inom primärvården enligt SSDV:s Riktlinjer för handläggning av skivepitelcancer behöver patienten inte remitteras/följas upp.

Basalcellscancer

Förändringar i ansiktet

Remitteras till hudläkare med bild för bedömning, se delkapitel Råd vid utredning och remiss. Hudläkare bedömer bild och opererar primär excision eller sänder till ÖNH-specialist för excision. Uppföljning behövs inte vid radikal excision.

Förändringar på andra lokaler

Enstaka basaliom kan excideras inom primärvården.

Multipla basaliom och/eller basaliom Glas typ III remitteras till hudläkare, se delkapitel Råd vid utredning och remiss.

Inspektera hela hudkostymen och upplys om solvanor.

Oklara icke pigmenterade tumörer

Vid oklara, malignsuspekta förändringar kan stansbiopsi utföras i primärvården.

Remiss vid behov efter PAD, se delkapitel Råd vid utredning och remiss.

Pigmenterade hudtumörer

Malignt melanom

Remiss enligt SVF hudmelanom till hudläkare vid välgrundad misstanke.

Biopsi eller excision ska inte göras i primärvården!

För rekommenderat utbildningsmaterial med dermatoskopibilder, se Bilaga 2 till det nationella vårdprogram: Melanom – kliniska fall med dermatoskopi.

Oklara pigmenterade tumörer

Klinisk undersökning, gärna med dermatoskopi för att utesluta seborroisk keratos, hemangiom och klart benigna nevi.

Vid malignitetsmisstanke remiss till hudläkare utan föregående biopsi, se delkapitel Råd vid utredning och remiss.

Nevus

Inspektera hela hudkostymen, om möjligt med dermatoskopi och upplys om solvanor. 

Aktiniska keratoser

Aktiniska keratoser är vanligt förekommande bland befolkningen. De är ett tecken på UV-exponering under många år och är därför lokaliserade till solexponerade ytor. Vid enstaka aktiniska keratoser finns en hög grad av spontan regression och vid utbredda förändringar ökar risken för utveckling till skivepitelcancer. En patient med aktinisk keratos har förhöjd risk även för övriga former av hudcancer, därför rekommenderas helkroppsundersökning.

Patienten ska alltid ges råd om solning:

Behandling

Enstaka aktiniska keratoser:

Informera om solskydd!

Fluorouracil/salicylsyra (Actikerall kutan lösning) penslas 1 x 1 på lesionen, med lite marginal. Behandla tills lesionen är utläkt, dock högst tolv veckors behandling. Inför varje ny applikation ska filmen försiktigt skalas bort, där varmt vatten kan underlätta borttagandet. 

Patientinformation kan erhållas genom att maila info.nordic@almirall.com.

För utbredda icke hyperkeratotiska, icke hypertrofiska lindriga aktiniska keratoser:

Fluorouracil (Tolak) kräm, 40 mg/g masseras försiktigt in tunt 1 x 1 över hela det ordinerade hudområdet under 4 veckor beroende på tolerans.

Lokala reaktioner som erytem, fjällning, klåda, krusta, sveda, svullnad och erosion är övergående efter avslutad behandling.

Behandlingseffekten kan bedömas 4 veckor efter behandlingens slut. 

Remiss till hudläkare vid hyperkeratos, blödning, sårbildning eller förändringar nära ögonen eller läpparna samt vid utebliven effekt, se delkapitel Råd vid utredning och remiss.

Imikvimod (Zyclara) kräm 3,75 %, smörjes en gång dagligen på hela det ordinerade hudområdet. Behandling i två veckor, följt av två veckors uppehåll och därefter behandling i ytterligare två veckor.

Det är vanligt att man reagerar med rodnad, klåda, skorpor och irritation. Vid kraftig reaktion och öppen såryta bör man göra uppehåll i 1–2 dagar och kan därefter fortsätta igen. Detta för att undvika de influensaliknande symtom som ibland kan förekomma.

Utvärdering av behandlingsresultatet bör göras efter återbildning av den behandlade huden, cirka åtta veckor efter slutförd behandling och därefter med lämpliga intervaller baserat på klinisk bedömning.

Patientinformation Zyclara från tillverkaren Meda.

 

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Hud

Senast ändrad: