Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Grunder i smärtlindring

Definition av smärta

En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada.

Olika typer av smärta

Nedanstående beskrivningar av olika smärttyper är en teoretisk uppdelning. Blandformer är vanligt förekommande.

Nociceptiv smärta

Utlöses vid hotande eller manifest vävnadsskada på grund av mekanisk, termisk eller kemisk retning av nociceptorer. Beskrivs ofta som molande. Vid den inflammatoriska reaktionen bildas bland annat prostaglandiner och leukotriener. Det rör sig om smärta från mjukdelar, skelett och leder. Det kan också vara smärta från inre organ (visceral smärta). Referred pain kan förekomma och är framförallt vanlig vid visceral och djup somatisk smärta.

Neuropatisk smärta

Orsakas av skada eller annan patologisk process i perifera eller centrala nervsystemet. Beskrivs bland annat som ytlig, ilande, isande, brännande, huggande och/eller stickande. Ofta avgränsad till den skadade nervens innervationsområde. Dock ses ibland spridning till ett större område. Vanligen finns även sensibilitetsstörningar och neurologiska bortfallssymtom. Smärtteckning och riktad klinisk undersökning är vägledande vid diagnostik.

Nociplastisk smärta

Nociplastisk smärta orsakas av centralt störd smärtmodulering. Begreppet nociplastisk smärta är relativt nytt och omfattar i huvudsak två smärtförstärkande dysfunktioner, central sensitisering samt defekt smärtinhibering. Här finns sannolikt även andra bakomliggande neurobiologiska mekanismer. Dessa patienter har ofta en förändrad smärtupplevelse, ökad smärtkänslighet och låg smärttröskel. Vanligt vid långvarig icke-malign smärta.

Idiopatisk smärta

Smärta av okänd orsak. Inga undersökningsfynd som talar för att smärtan huvudsakligen är nociceptiv, neuropatisk eller en följd av centralt störd smärtmodulering.

Primär psykogen smärta

Orsakas av svår psykisk sjukdom. Mycket ovanligt. Grundsjukdomen ska behandlas. Ska inte förväxlas med att psykologiska faktorer spelar stor roll vid all smärta.

Grunden för optimal smärtbehandling

  • Smärtanalys
  • Behandlingsstrategi
  • Utvärdering
  • Dokumentation
  • Uppföljning

Förankra alla ställningstaganden och beslut hos patienten. Håll alltid patienten informerad om syfte, omfattning och avslut vad gäller utredning, diagnostik och behandlingsåtgärder.

Behandla alltid underliggande orsak till smärta, ge om möjligt kausal terapi. Icke farmakologiska insatser såsom avledning, fysisk aktivitet, TENS, akupunktur, beteende-medicinsk behandling (KBT/ACT) ska alltid övervägas liksom även behov av hjälpmedel och ergonomiska insatser.

Smärtanalys

All smärtbehandling bygger på bedömning av smärtans typ genom noggrann anamnes, klinisk undersökning och ADL påverkan.  Diagnostiken kan kompletterat med lab, röntgen, CT, MR, scintigrafi samt neurofysiologiska undersökningar.

ADL (activities of daily living) och livskvalitet fångas via smärtformulär BPI-SF. 

Smärtans intensitet anges subjektivt med hjälp av validerade skattningsskalor.

Verbalt beskrivande skala (VBS) används med fördel vid långvarig eller cancerrelaterad smärta: ingen smärta (0), lätt- (1-2), måttlig- (3-4), medelsvår- (5-6), svår- (7-8) eller outhärdlig smärta (9-10).

Numerisk skala (NRS), enligt sifferbeskrivning ovan (0-10), är lämplig vid akut- och postoperativ smärta. Såväl NRS som VBS finns på samma sida av skattningsskalan, använd den skala som passar den enskilda patienten bäst! Visuell analog skala (VAS) kan också användas vid dessa smärttillstånd.

Vid skattning av smärta är förändring mellan två mättillfällen viktigare än ett enskilt mätvärde.

Abbey Pain Scale är ett alternativ vid demens eller andra situationer där patienten har svårt att beskriva sin smärta verbalt t.ex. i livets slutskede.

En smärtteckning är mycket informativ för att studera smärtans utbredning och karaktär (se figur nedan), smärtteckning finns också på andra språk.

 

Figur 20.1 Smärtteckning med VAS-skala. Smärtteckning finns för utskrift samt översatt till fler språk.

Senast ändrad: