Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Krupp

Inledning

Krupp är en virusinfektion i larynx som drabbar främst barn i åldrarna 3 mån - 6 år.

Föräldrar blir lätt förvirrade av beteckningarna ”pseudokrupp” och ”falsk krupp” som är föråldrade namn på krupp. ”Äkta krupp” var namnet på difteribakteriens fruktade laryngit. På engelska säger man ”croup” (ev. ”viral croup”) respektive ”diphteric croup”.

Symtom

Som prodromalsymtom kan heshet, snuva, halsont, hosta och måttlig feber förekomma. Nattetid, efter några timmars sömn, vaknar barnet med andnöd, skällhosta, ibland oro och gråt.

Diffdiagnoser

Främmande kropp, bakteriell trakeit, retrofaryngeal abscess, epiglottit, laryngotracheobronkit samt missbildning i larynx måste övervägas och i förekommande fall uteslutas (främst barn <6 mån).

  • Främmande kropp: Sällsynt men måste övervägas vid atypiskt förlopp eller avvikande auskultationsfynd. Röntgenläkare genomlyser lungorna och tittar efter pendling av mediastinum.
  • Bakteriell trakeit: Efter några dagar med krupp försämras barnet med högre feber, allmänpåverkan och tilltagande andningssvårigheter, ofta både på in- och utandning. Svarar dåligt på inhalation av adrenalin. En ovanlig men allvarlig komplikation.
  • Retrofaryngeal abscess: En bakteriell infektion i svalgets bakvägg. Sällsynt, men allvarlig.
  • Epiglottit: Barnet har sväljningssvårigheter och dreglar. Tryck ned tungbasen med spatel eller använd indirekt laryngoskopi för att granska epiglottis, som ofta är röd vid virusfaryngit. Svullnad tyder på epiglottit. Risken för livshotande laryngospasm utlöst av tungspatel eller spegel vid epiglottit är liten. Den allmänna vaccinationen mot Haemophilus influenzae typ B har gjort epiglottit till en raritet bland skandinaviska barn.

Orsaker

Luftvägsvirus (oftast Parainfluensavirus och Rhinovirus) från övre luftvägar sprids distalt så att slemhinnorna i larynx och trakea svullnar. Ödemet i stämbanden och det subglottiska rummet ger stridor, heshet och skällhosta.

Behandling

  1. Upprätt kroppsläge, lugn och ro, vid behov syrgas, eftersträva SaO2 >92 %.
  2. Inhalationer (Pulmicort eller Flutide och Adrenalin) enligt tabell 3.2 och efterföljande dosering.
  3. Steroider vid milda och måttliga symtom: företrädesvis kortisoninhalation (nebuliserat eller spray med andningsbehållare). Vid svår krupp betametason (Betapred) peroralt.
  4. Vid otillfredsställande svar på given behandling, överväg nämnda differentialdiagnoser och/eller remiss till barnakuten.
  5. Vid feber eller halsont ge paracetamol 15-20 mg/kg.
  6. Information: upprepad muntlig samt lämplig skriftlig information. Föräldrarinformation finns via 1177.

Tabell 3.2

Behandlingsval vid krupp utifrån svårighetsgrad och symtombild.
Svårighetsgrad Måttlig Svår
Symtom

  • Stridor i vila
  • Mild takypné
  • Diskreta indragningar
  • Normal vakenhetsgrad

  • Stridor i vila
  • Uttalad andningspåverkan
  • Svåra indragningar
  • +/- Påverkad vakenhet

Behandling Inhalation adrenalin + Inhalation Pulmicort eller Flutide (eller Betapred p.o.) Inhalation adrenalin + Betapred p.o.

Adrenalininhalationer

Adrenalin 1 mg/ml (relativ kontraindikation - hjärtfel med utflödesobstruktion t.ex. Fallot).

Till alla barn: 1,0 ml Adrenalin blandas med NaCl till 2 ml. Inhalera med tät mask 1 min, upprepa vid behov i 15-20 minuters intervaller, utvärdera mellan inhalationerna och avsluta vid god effekt. (Effekt inom 30 min till 2 h).

Om det är en svårt sjuk patient där man bedömer att hela dosen adrenalin behövs kan kortison- och adrenalin blandas.

Kortisoninhalationer

  • Pulmicort suspension för nebulisator 0,5 mg/ml, 2 ml + 2 ml med 5 minuters mellanrum.
  • Hela dosen skall inhaleras (2 mg). Effekt inom 1-2 h upp till 24 h.
  • Flutide Evohaler 125 µg/dos 6 puffar via andningsbehållare som engångsdos. Evidens saknas men det finns god klinisk erfarenhet.

Kortison per os - OBS engångsdos!

Betapred á 0,5 mg (löses upp i lite vatten):

<10 kg 6 tabletter = 3 mg x 1

≥10 kg 8 tabletter = 4 mg x 1

Betänk långtidseffekterna av peroralt kortison. Var noga med att barnet inte får många och täta kurer (anamnes!). På grund av den potenta generella steroideffekten under lång tid efter en kortisondos är det därför motiverat att pröva Pulmicort- eller Flutideinhalationer som förstahandsterapi.

Senast ändrad: