Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Krupp

Inledning

Krupp är en virusinfektion i larynx som drabbar främst barn i åldrarna 3 mån–6 år.

Föräldrar blir lätt förvirrade av beteckningarna ”pseudokrupp” och ”falsk krupp” som är föråldrade namn på krupp. ”Äkta krupp” var namnet på difteribakteriens fruktade laryngit.

Symtom

Som prodromalsymtom kan heshet, snuva, halsont, hosta och måttlig feber förekomma. Nattetid, efter några timmars sömn, vaknar barnet med stidorös andning, skällhosta, ibland oro och gråt.

Differentialdiagnoser

Främmande kropp, bakteriell trakeit, retrofaryngeal abscess, epiglottit, laryngotracheobronkit samt missbildning i larynx måste övervägas och i förekommande fall uteslutas (främst barn < 6 mån).

  • Främmande kropp: Sällsynt, men måste övervägas vid atypiskt förlopp eller avvikande auskultationsfynd. Röntgenläkare genomlyser lungorna och tittar efter pendling av mediastinum.
  • Bakteriell trakeit: Efter några dagar med krupp försämras barnet med högre feber, allmänpåverkan och tilltagande andningssvårigheter, ofta både på in- och utandning. Svarar dåligt på inhalation av adrenalin. En ovanlig men allvarlig komplikation.
  • Retrofaryngeal abscess: En bakteriell infektion i svalgets bakvägg. Sällsynt, men allvarlig.
  • Epiglottit: Barnet har sväljningssvårigheter och dreglar. Tryck ned tungbasen med spatel eller använd indirekt laryngoskopi för att granska epiglottis, som ofta är röd vid virusfaryngit. Svullnad tyder på epiglottit. Risken för livshotande laryngospasm utlöst av tungspatel eller spegel vid epiglottit är liten. Den allmänna vaccinationen mot Haemophilus influenzae typ B (Hib) har gjort epiglottit till en raritet bland skandinaviska barn.

Orsaker

Luftvägsvirus (oftast parainfluensavirus och rhinovirus) från övre luftvägar sprids distalt så att slemhinnorna i larynx och trakea svullnar. Ödemet i stämbanden och det subglottiska rummet ger stridor, heshet och skällhosta.

Behandling på mottagning

  • Upprätt kroppsläge, lugn och ro, vid behov syrgas, eftersträva SaO2 >92 %.
  • Svårighetsgradering inför behandlingsval görs enligt Tabell 3.2.
  • Vid milda och måttliga symtom:

    Inhalation adrenalin och kortison (flutikason spray i andningsbehållare eller i andra hand budesonid nebuliserat) samt ipratropium (spray i andningsbehållare). Dosering enligt nedanstående textavsnitt.

  • Vid svår krupp:

    Behandling så som ovan frånsett att kortison ges peroralt i form av betametason (Betapred). Dosering enligt nedanstående textavsnitt.

  • Vid otillfredsställande svar på given behandling, överväg nämnda differentialdiagnoser och/eller remiss till barnakuten.
  • Vid feber eller halsont ge paracetamol 15–20 mg/kg.
  • Information: upprepad muntlig samt lämplig skriftlig information. Föräldrainformation om krupp finns via 1177.

 

Tabell 3.2

Svårighetsgradering vid krupp utifrån symtombild.
Svårighetsgrad Måttlig Svår
Symtom

  • Stridor i vila
  • Mild takypné
  • Diskreta indragningar
  • Normal vakenhetsgrad

  • Stridor i vila
  • Uttalad andningspåverkan
  • Svåra indragningar
  • +/- Påverkad vakenhet

Dosering

Observera vid behandling med andningsbehållare:

  • Skaka spraybehållaren innan dosering.
  • Aldrig mer än en puff åt gången i andningsbehållaren.

 

Barnets ålder styr antal andetag som krävs per puff:

≤ 2 år: Varje puff ska inhaleras med 5 andetag.

> 2 år: Varje puff ska inhaleras med 2 andetag.

Adrenalininhalationer

Adrenalin 1 mg/ml (relativ kontraindikation – hjärtfel med utflödesobstruktion t.ex. Fallot).

Till alla barn: 1,0 ml adrenalin blandas med NaCl till 2 ml. Inhalera med tät mask 1 minut, upprepa vid behov i 15–20 minuters intervaller, utvärdera mellan inhalationerna och avsluta vid god effekt (effekt inom 30 minuter till två timmar).

Om det är en svårt sjuk patient där man bedömer att hela dosen adrenalin behövs kan adrenalin och kortison blandas.

Kortisoninhalationer

  • Flutikason, Flutide Evohaler 125 µg/dos 6 puffar via andningsbehållare som engångsdos. Evidens saknas men det finns god klinisk erfarenhet.
  • Budesonid, Pulmicort suspension för nebulisator 0,5 mg/ml, 2 ml + 2 ml med 5 minuters mellanrum.

    Hela dosen ska inhaleras (2 mg). Effekt inom 1–2 timmar i upp till 24 timmar.

Atroventinhalation

  • Ipratropium, Atrovent Inhalationsspray 20 µg/dos 4 puffar via andningsbehållare som engångsdos.

Kortison peroralt (OBS! Engångsdos)

  • Betametason (Betapred) 0,5 mg (löses upp i lite vatten):

    < 10 kg: 6 tabletter = 3 mg x 1

    ≥ 10 kg: 8 tabletter = 4 mg x 1

Betänk långtidseffekterna av peroralt kortison. Var noga med att barnet inte får många och täta kurer (anamnes!). På grund av den potenta generella steroideffekten under lång tid efter en kortisondos är det därför motiverat att pröva Pulmicort- eller Flutideinhalationer som förstahandsterapi.

Behandling i hemmet

Behandling i hemmet kan vara aktuellt för de barn med återkommande problem.

  1. Upprätt kroppsläge, lugn och ro.
  2. Inhalation vid symtomdebut: ipratropium + flutikason i Optichamber Diamond (Atrovent inhalationsspray 20 µg/dos 4 puffar + Flutide Evohaler 125 µg/dos 6 puffar).
  3. Vid otillfredsställande svar på given behandling kontakt med i första hand vårdcentral / kvälls- och helgmottagning, annars barnakuten.
  4. Vid feber eller halsont ge paracetamol 15–20 mg/kg.

 

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Allergi, astma och KOL

Senast ändrad: