Riktlinjer, åtgärder och allmänna råd

I arbetet med levnadsvanor ingår att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa. Sjukdomsförebyggande insatser ska genomsyra vård och behandling och vara en del av alla regionala processer. Det hälsofrämjande förhållningssättet i samtalet med patienten är ett viktigt redskap.

Nationella riktlinjer och vårdprogram 

Grunden för arbetet utgörs av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor och Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor –prevention och behandling. De nationella riktlinjerna omfattar tobak, matvanor, alkohol och fysisk aktivitet, se Tabell 1.1. 

Rekommenderade åtgärder 

Rekommenderade åtgärder i riktlinjerna är i huvudsak samtalsbaserade se Tabell 1.2.

Enkla råd ska ses som en grund för fortsatt behandling med mer omfattande åtgärder (t.ex. rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal). 

I flertalet av de övriga kapitlen i Terapirekommendationerna tas specifika råd upp för respektive diagnosområde. Riktlinjerna betonar särskilt vikten av åtgärder för att stödja riskgrupper att förändra ohälsosamma levnadsvanor. 

Källa: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor (2018). 

De riskgrupper som rekommendationerna fokuserar på inkluderar vuxna med särskild risk (se nedan), vuxna som ska genomgå operation, barn och unga samt gravida.

Gruppen vuxna med särskild risk omfattar personer med:

• En sjukdom (t.ex. diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni eller depression).
• Fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning.
• Social sårbarhet (t.ex. låg socioekonomisk ställning).
• Biologiska riskmarkörer (t.ex. högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt eller obesitas).
• Andra riskfaktorer (t.ex. flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller en skada efter olycksfall).

Allmänna råd

Gäller samtliga patienter > 2 år:

• Undvik tobak
• Ät regelbundet: 3 huvudmål och vid behov 1–3 mellanmål per dag.
• Ät dagligen grönsaker och frukt, rekommendationen är 600–800 g per dag. Välj gärna grova grönsaker som rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor och lök. Hel frukt är att föredra framför juice, men väljer man juice bör mängden begränsa till 1 dl per dag.
• Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
• Välj i första hand vegetabiliska fetter: olja, flytande margarin, nötter, frön och avokado.
• Välj magra mejeriprodukter.
• Välj nyckelhålsmärkt: nyckelhålet står för mindre och/eller nyttigare fett, mindre socker och salt samt mer fiber och fullkorn.
• Ät fisk och skaldjur: gärna 3 gånger per vecka, varav fet fisk minst 1 gång per vecka. Välj gärna fiskpålägg.
• Minska intaget av rött kött (nöt, gris, vilt, lamm) till max 350g/vecka reklaterat till hälsan. Av miljöskäl bör mängden minskas ytterligare, ersätt gärna med baljväxter. Intaget av charkprodukter (processat kött som t.ex. korv, salami och bacon) bör hållas så lågt som möjligt.
• All alkoholkonsumtion innebär en hälsorisk. Ur hälsosynpunkt gäller " ju mindre desto bättre".
• Rör på dig minst 150 minuter per vecka på måttlig intensitet, gärna mer och varje dag! För barn och ungdomar från 6 år gäller minst 60 minuter dagligen.
• Minska stillasittande.
• För en god allmän hälsa är det viktigt med god munhälsa.
• Tandborstning: 2 gånger per dag med fluoridtandkräm. Regelbundna besök hos Tandvården. För mer information, se kapitel Munhåla och Tandvård.

Allmänna råd till patient finns även i en utskriftsvänlig version (uppdaterad december 2023) som har utarbetats av terapigruppen.

Vid oro för ett barns munhälsa eller allmänna hälsa, se remissförfarande mellan tandvården och Barnhälsovården.

Dokumentation 

Anamnes och åtgärd vid ohälsosamma levnadsvanor dokumenteras i VAS under respektive sökord, se VAS-hjälpen eller VAS-manual Levnadsvanor alternativt Lathund för dokumentation av levnadsvanor i VAS.

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Prevention, Ohälsosamma levnadsvanor och Obesitas.