Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Övervikt och fetma i barndomen

Cirka 20 % av barn i 10-årsåldern är överviktiga och 3–5 % obesa.

Mycket talar idag för att faktorer tidigt i livet påverkar risken för framtida ohälsa. Tiden i mammas mage och första levnadsåret har pekats ut som viktiga. Många barn som blir överviktiga blir det tidigt (3–4 års ålder) och de flesta av dessa förblir överviktiga eller utvecklar obesitas i vuxen ålder. Tecken till leverförfettning och insulinresistens kan ses redan hos tonåringar med obesitas. BMI-kurvor med åldersrelaterade cut-off för ISO-BMI 25 och 30 (enligt IOFT) från 2 års ålder finns tillgänglig i datajournalen.

Barn som blivit överviktiga eller obesa skall inte gå ner i vikt utan istället hålla vikten och växa i den.

Prevention

Arbetet med att grundlägga bra kostvanor börjar redan i mammas mage. 25 % av dagens mödrar är överviktiga och 12 % obesa. Det är viktigt att förebygga alltför stor viktuppgång under graviditeten, att arbeta förebyggande mot rökning och graviditetsdiabetes. Kvinnohälsovården har en viktig uppgift att kartlägga levnadsvanor redan under tidig graviditet samt uppmuntra till hälsosamma levnadsvanor för hela familjen.

Hälso- och sjukvården bör:

  • Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till gravida med ohälsosamma matvanor (prioritet 2).

Där tillgång till dietist finns kan kvinnohälsovården även erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till gravida med ohälsosamma matvanor.

Bra att vara uppmärksam att dessa kvinnor kan behöva extra stöd och hjälp med amningen. Utdrivningsreflexen fördröjs samt att barnet kan få svårare att få ett bra tag om bröstet. 

Barnhälsovården (BHV) har huvudansvaret att föra ut information kring levnadsvanor till familj och förskola. Tandvården har en kompletterande roll i detta arbete. Förändringar av levnadsvanor hos barn och ungdomar har visat sig vara mer hållbara än hos vuxna.

Riskfaktorer för barnobesitas

  • Rökning, graviditetsdiabetes eller obesitas hos mor.
  • Hög födelsevikt hos barnet.
  • Låg födelsevikt i förhållande till graviditetslängd och en snabb återhämtningstillväxt.
  • Spädbarn eller barn som tidigt får en ökad tillväxthastighet.
  • Övervikt hos en eller båda föräldrarna.
  • Barn med psykiska och mentala handikapp eller ADHD.
  • Observera att överkonsumtion av välling kan leda till ökad risk. 
  • Flaskmatning efter 12 månader är en riskfaktor (obs därför att flaskan kan innehålla sötade drycker).

Behandling av övervikt och obesitas i barndomen

När barn ökar i vikt och etablerar en övervikt eller obesitas ökar normalt sett även längden parallellt med cirka ½ SD. Barn som växer på detta sätt har ingen sjuklig orsak till sin obesitas. Barn som ökar kraftigt i vikt men inte ökar sin längd, samt vid misstanke om syndromrelaterad obesitas, skall omedelbart remitteras till barnmedicinsk mottagning.

Övervikt hos barn från 3 års ålder eller stigande BMI Z-score från 2 års ålder mot övervikt bör initialt hanteras inom BVC och primärvård. Behandlingen omfattar:

  • Tätare viktkontroller vid BHV, var tredje månad hos BHV-sjuksköterskor och var sjätte månad till BHV-läkare.
  • Kartläggning av levnadsvanor samt hälsofrämjande och motiverande samtal ges till föräldrarna. Om barnet trots insatser inom Närsjukvården utvecklar obesitas (ISO-BMI > 30) kan barnet remitteras till barn- och ungdomsklinikerna inom regionen, där behandling sker av Multidisciplinärt team. Barn med övervikt och komplikationer (leverförfettning, insulinresistens, blodfettsrubbningar, PCOS, acantosis nigricans, sömnapnésyndrom, pseudotumor cerebri, ortopediska komplikationer) eller kronisk sjukdom som förvärras av övervikten kan remitteras tidigare.

Vad gäller vid olika gränsvärden, 25, 30, 35 i ISO-BMI för övervikt och obesitas hos barn var god se 1177 (Övervikt och obesitas hos barn).

Observera att dessa gränser är statistiska mått och inte individuella, det vill säga att de säger inget om barnets kroppssammansättning eller metabola riskfaktorer. Väg in detta i helheten.

Kost

För att ändra barns vikt måste matvanorna ändras, det finns många sätta att ändra vanor. Barn är olika om en sak inte fungerar, prova med något annat. Se kapitel Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, Rekommendationer om kost.

Viktiga inslag är att få föräldrar att inse att de är förebilder för sitt barn, bra att familjen har gemensamma måltider. Värdefullt att lära barnen äta frukt och grönt dagligen. Rekommendationen är fem knutna barnnävar varje dag från 4 års ålder. Öka mängden successivt.

Erbjud vårdnadshavare enskilda samtal om hälsosamma levnadsvanor.

Fysisk aktivitet

  • För barn och ungdomar med övervikt/obesitas är durationen på det enskilda träningspasset av större betydelse än för normalviktiga barn. Ett 60 minuters sammanhållet träningspass tre gånger per vecka ger gynnsamma effekter på blodfetter och ökad insulinkänslighet.
  • Utformningen av träningen anpassas efter eventuella ortopediska besvär.
  • För barn med obestias är det särskilt viktigt med successiv ökning av träningsvolym samt intensitet.

Remiss

Remiss från Närsjukvården bör innehålla tillväxtkurva med aktuell vikt och längd, födelsevikt/längd, föräldralängder/vikter och uppgifter om ärftlighet för diabetes, hjärtkärlsjukdom och blodfettsrubbningar.

Prover tas på barn och unga (6–18 år) när dom ska remitteras till barnkliniken för utredning av obesitas.

Lab inför remiss: f-insulin, f-glukos, TSH, T4, ALAT, LDL, HDL, triglycerider.

Länkar

Senast ändrad: