Övervikt och obesitas hos barn och unga

Tiden i mammans mage och första levnadsåret påverkar risken för framtida ohälsa. Många barn som blir överviktiga blir det tidigt (3–4 års ålder) och de flesta av dessa förblir överviktiga eller utvecklar obesitas i vuxen ålder. Tecken till leverförfettning och insulinresistens kan ses redan hos tonåringar med obesitas. BMI-kurvor med åldersrelaterade cut-off för ISO-BMI 25 och 30 (enligt International Obesity Task Force; IOFT) från 2 års ålder finns tillgänglig i datajournalen likaså midjemått.

Prevention

Arbetet med att grundlägga bra kostvanor börjar redan i mammans mage. Det är viktigt att förebygga alltför stor viktuppgång under graviditeten, att arbeta förebyggande mot rökning och graviditetsdiabetes.

Kvinnohälsovården (KHV) kartlägger levnadsvanor redan under tidig graviditet och uppmuntrar till hälsosamma levnadsvanor för hela familjen. Arbetet sker i enlighet med Kvinnohälsovårdens vårdriktlinje Vikt och graviditet (intern länk).

Gravida med BMI > 30 erbjuds remiss till dietist.

Kvinnor med obesitas kan behöva extra stöd och hjälp med amningen. Utdrivningsreflexen fördröjs och barnet kan få svårare att få ett bra tag om bröstet. 

Barnhälsovården (BHV) ska erbjuda stöd till hälsosamma levnadsvanor. Tandvården har en kompletterande roll i detta arbete. Sagasagors hälsosamtal kan användas som metodstöd från 2 års ålder.

Riskfaktorer för barnobesitas

• Rökning, graviditetsdiabetes eller obesitas hos mamman.
• Hög födelsevikt hos barnet.
• Låg födelsevikt i förhållande till graviditetslängd och en snabb återhämtningstillväxt.
• Spädbarn eller barn som tidigt får en ökad tillväxthastighet.
• Övervikt hos en eller båda föräldrarna.
• Barn med vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 
• Flaskmatning efter 12 månader är en riskfaktor, eftersom energi i flytande form inte ger samma mättnadskänsla och då är lättare att överkonsumera.

Behandling av övervikt och obesitas i barndomen

När barn ökar i vikt och etablerar en övervikt eller obesitas ökar normalt sett även längden parallellt med cirka ½ SD. Barn som växer på detta sätt har ingen sjuklig orsak till sin obesitas. Barn som ökar kraftigt i vikt men inte ökar sin längd, samt vid misstanke om syndromrelaterad obesitas, ska omedelbart remitteras till barnmedicinsk mottagning.

Övervikt hos barn från 3 års ålder eller stigande BMI Z-score från 2 års ålder mot övervikt bör initialt hanteras inom BVC och närsjukvård. Behandlingen omfattar:

• Tätare viktkontroller vid BHV, var tredje månad hos BHV-sjuksköterskor och var sjätte månad till BHV-läkare.
• Kartläggning av levnadsvanor samt hälsofrämjande och motiverande samtal ges till föräldrarna.

Om barnet trots insatser inom närsjukvården utvecklar obesitas (ISO-BMI > 30) kan barnet remitteras till barn- och ungdomsklinikerna inom regionen, där behandling sker av multidisciplinärt team. Barn med övervikt och komplikationer (leverförfettning, insulinresistens, blodfettsrubbningar, PCOS, acantosis nigricans, sömnapnésyndrom, pseudotumor cerebri, ortopediska komplikationer) eller kronisk sjukdom som förvärras av övervikten kan remitteras tidigare.

Vad gäller vid olika gränsvärden (ISO-BMI 25, 30 respektive 35) för övervikt och obesitas hos barn, se Obesitas – Fetma och övervikt hos barn (1177.se). Observera att dessa gränser är statistiska mått och inte individuella. Det innebär att gränserna inte säger något om barnets kroppssammansättning eller metabola riskfaktorer, vilket bör vägas in i helheten.

Kost

För att ändra barns vikt behöver ofta matvanorna förändras. Det finns många sätt att ändra vanor och eftersom barn är olika så prova något annat om en sak inte fungerar. Se kapitel Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, Matvanor.

Ett inslag är att få föräldrar att inse att de är förebilder för sitt barn. Det är bra att familjen har gemensamma måltider. Det är värdefullt att erbjuda barnen frukt och grönt i olika färg, form och konsistens dagligen. Likaså att introducera livsmedel med fullkorn och fibrer samt magra naturella mejeriprodukter.

Erbjud vårdnadshavare enskilda samtal om hälsosamma levnadsvanor.

Fysisk aktivitet

• För barn och ungdomar med övervikt/obesitas är durationen på det enskilda träningspasset av större betydelse än för normalviktiga barn. Ett 60 minuters sammanhållet träningspass tre gånger per vecka ger gynnsamma effekter på blodfetter och ökad insulinkänslighet.
• Utformningen av träningen anpassas efter barnets intresse, förmåga och eventuella ortopediska besvär.
• För barn med obesitas är det särskilt viktigt med successiv ökning av träningsvolym samt intensitet.

Remiss

Remiss för behandling av övervikt gällande barn och unga (0–17 år) skickas till Dietistmottagning på Rehabiliteringskliniken. Se Rutin gällande dietist inom Vårdval Halland.

Remiss för behandling av obesitas gällande barn och unga (0–17 år) skickas till Barn- och ungdomsmottagningen. Remissen bör innehålla tillväxtkurva med aktuell vikt och längd, födelsevikt/längd, föräldralängder/vikter och uppgifter om ärftlighet för diabetes, hjärtkärlsjukdom och blodfettsrubbningar.

Prover tas på barn och unga (6–18 år) när de ska remitteras till Barn- och ungdomsmottagning för utredning av obesitas.

Lab inför remiss: f-insulin, f-glukos, TSH, T4, ALAT, LDL, HDL, triglycerider. 

Länkar

• Nationellt kliniskt kunskapsstöd: Nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar.
• 1177.se: Liv och hälsa.
• 1177.se: Obesitas – Övervikt och fetma hos barn.
• FYSS: Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar.
• Riksförbundet Obesitas Sverige.