Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Diarré

Diarré kännetecknas av tre eller flera lösa eller vattentunna avföringar per dag.

Symtombild och allmäntillstånd avgör eventuell utredning och behandlingsråd.

Viktiga anamnesuppgifter:

  • Avföringens utseende, eventuell steatorré, frekvens och konsistens, samt eventuell förekomst av blod.
  • Illamående, kräkningar.
  • Feber.
  • Läkemedel – speciellt antibiotika.
  • Utlandsresor.
  • Infektioner i omgivningen.
  • Urinmängder.
  • Buksmärtor.
  • Återkommande diarréer.
  • Kost- och dryckesanamnes.

Akut diarré

Vid större vätskeförluster ska övrig läkemedelsbehandling ses över och anpassas, särskilt metformin, SGLT2-hämmare, ARB/ACE-hämmare, diuretika, NSAID och warfarin.

Barn och gamla tål vätskeförluster sämre än vuxna.

Icke-farmakologisk behandling/vätsketerapi

Vätsketerapi ersätter förlusterna, men minskar inte diarréernas antal och förkortar inte sjukdomsförloppet. Rekommendera gärna färdig vätskeersättning (ex. Resorb brustablett eller dospulver). Vuxna kan även blanda sin egen vätskeersättning (se nedan).

En för hög sockerhalt kan stimulera vätskesekretionen i tarmen vilket leder till försämrad salt- och vätskeabsorption. En sockerhalt på cirka 2 % ger bättre natriumabsorption och vätskeupptag än en sockerfri lösning.

Vissa drycker påverkar tarmen. Alkohol och koffeininnehållande drycker som kaffe, energidryck och viss läsk ökar tarmrörelserna och sekretionen, vilket kan förvärra diarréerna.

  • Vuxnas grundbehov av vätska är cirka 2–2,5 l per dygn. Utöver det behöver förluster ersättas.

Egentillverkad vätskeersättning till vuxna

Blanda 1 liter vatten eller svagt te med 6 tsk vanligt strösocker och 1/2 tsk bordssalt. 

 

Barn och ungdomar

  • Utöver grundbehovet av vätska är det viktigt att ersätta vätskeförlust vid kräkningar och diarré. Risken för intorkning är mindre om barnet redan från början får vätskeersättning, gärna färdig variant. Viktigt att vara uppmärksam på att barnet kissar.
  • Ge små mängder men ofta, cirka en tesked (5 ml) var 3–5:e minut motsvarande 0,5–1 dl per timme de första timmarna. Om barnet tolererar dessa mängder utan att kräkas kan mängden försiktigt ökas.
  • Barn som ammas ska ammas oftare än vanligt, men kortare stunder och mindre mängd. Om barnet får modermjölksersättning ges detta initialt i små portioner skedvis.

OBS! Barn under 1 år kan utveckla hyperton dehydrering. Barnet kan ofta ha bra perifer cirkulation och hudturgor på grund av små förändringar extracellulärt, men kan ändå ha hög risk för chock. Frikostigt remiss till barnakuten för bedömning.

Preparat:

  • Semper vätskeersättning från 2 månader.
  • Semper vätskeersättning med rismjöl från 2 månader.
  • Resorb (brustablett) från 3 år.

Farmakologisk behandling

Farmakologisk (symptomatisk) behandling ska ses som ett andrahandsalternativ.

Rekommenderat läkemedel för egenvård är loperamid, som verkar genom att minska peristaltiken och den gastrointestinala sekretionen. Maxdos 16 mg dagligen. Ska inte ges till barn under 12 år, gravida eller vid kolitsymtom med feber eller blod i avföringen.

Råd vid utlandsresa

Turistdiarré – läs mer i kapitel Infektionssjukdomar, Tarminfektioner.

Kronisk diarré

Diarré som har varat mer än fyra veckor. Bör alltid föranleda utredning.

Utredning

Överväg utredning enligt SVF, särskilt patienter > 50 år med tidigare stabila avföringsvanor.

Uteslut läkemedelsbiverkan och ta alkoholanamnes och anamnes över ändrade kostvanor inklusive dryck.

I utredningen ska det ingå kontroll av avföringsprover avseende infektiösa agens, F-calprotektin, transglutaminasantikroppar (TgA) och TSH.

Komplettera vid behov med elektrolytstatus, F-elastas för detektion av exokrin pankreasinsufficiens samt PEth. Vidare utredning med ledning av provsvar. Vid negativa resultat är remiss för koloskopi indicerat.

Tänk på att även förstoppning kan ge diarré vid t.ex. fekalom hos barn och äldre.

Gallsaltsmalabsorption

Gallsalterna, som utsöndras från levern, återupptas i hög utsträckning i nedre delen av tunntarmen. Om detta återupptag av någon anledning minskar når en större mängd gallsalter tjocktarmen och stimulerar där till sekretion med diarré som följd. Inflammation eller resektion av distala ileum medför ofta minskat upptag av gallsalter och det kan även ses i förloppet efter cholecystektomi. Gallsaltsmalabsorption kan även förekomma utan känd bakomliggande orsak. Tillståndet är sannolikt underdiagnostiserat.

Icke-farmakologisk behandling

Minskad mängd fett i kosten medför ofta symtomlindring. Vid indikation för fettreducerad kost, det vill säga minskning under rekommenderat dagsintag, remittera till dietist.

Farmakologisk behandling

Vid behov av medicinering fungerar kolestyramin ofta mycket bra. Dosbehovet är väldigt varierande, från ½–6 påsar per dag (få tolererar den högre dosen).

OBS! Kolestyramin bör ges 1 timme före eller 4 timmar efter annan medicinering på grund av interaktioner.

Kronisk pankreatit/exokrin pankreasinsufficiens

Ett svårdiagnostiserat och sannolikt undervärderat tillstånd som ska finnas i åtanke vid djup smärta i epigastriet, särskilt vid avmagring och diarré och i synnerhet hos patienter som har eller har haft alkoholproblem eller diabetes.

  • Överväg utredning enligt SVF. Pankreascancer har likartade symtom!
  • Fet avföring talar för insufficiens. Insufficiens indikeras av lågt f-elastas.
  • Kontrollera PEth för att värdera aktuell alkoholkonsumtion.
  • S-amylas har ett begränsat diagnostiskt värde.

Vid oklar pankreasinsufficiens, kontakta gastroenterolog.

Behandling

Basbehandling utöver smärtlindrande läkemedel är substitution med pankreasenzymer vid insufficiens (Creon). Vanlig dosering är 50 000 enheter per huvudmåltid och 25 000 enheter vid fika/mellanmål. Behandlingen kan behöva individanpassas.

Det är vanligt med svåra nutritionsproblem, ta tidigt kontakt med dietist för gemensam nutritionsplan.

Funktionell diarré

Om utredning inte ger hållpunkter för specifik åkomma som orsak till diarrén, benämns diarrén funktionell och behandlas symtomatiskt.

Behandling

Sterkuliagummi (Inolaxol), kolestyramin och loperamid (beroendeframkallande potential vid höga doser)* medför oftast god symtomkontroll. Kan ibland behöva kombineras.

*= Vid intag i terapeutiska dygnsdoser som inte bör överstiga 16 mg (8 kapslar/ tabletter) saknar loperamid effekter på centrala nervsystemet.

 

Kapitlet utarbetad av Terapigrupp Mage/Tarm.

Senast ändrad: