Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Detta avsnitt handlar om förebyggande av framför allt aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom, till exempel kranskärlssjukdom, stroke och claudicatio.
För handläggning av patienter med redan etablerad kärlsjukdom (sekundärprevention), njursvikt och vid diabetes, se övriga delkapitel i kapitel Hjärt- och kärlsjukdomar samt kapitel Njursvikt och kapitel Diabetes.
De viktigaste påverkbara riskfaktorerna för ateroskleros är rökning, högt blodtryck, högt blodsocker, rubbade blodfetter, övervikt/bukfetma, psykosocial stress, dåliga kostvanor och brist på fysisk aktivitet. Det är angeläget att angripa alla dessa faktorer, med målet att minska patienternas totala risk.
Livsstil
En sund livsstil kan påtagligt minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Se i första hand kapitel Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor vad gäller kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Aktuellt informationsmaterial kan beställas från Broschyrbeställningen på Vårdgivarwebben under rubriken Levnadsvanor.
Fysisk aktivitet: Efter en snabb promenad sjunker systoliska blodtrycket 10–20 mmHg och långtidseffekten vid regelbunden motion kan vara 7 (systoliskt)/5 (diastoliskt) mmHg. Förbättringar i blodfetternas sammansättning vid träning, med framför allt högre nivåer av HDL och lägre halter av triglycerider, tros vara en bidragande orsak till den minskade risken for hjärt-kärlsjukdomar som ses hos tränade individer. Även glukosmetabolismen påverkas.
Rökning: Rökstopp är den viktigaste förebyggande åtgärden. Även passiv rökning bör undvikas. Tobaksrökning fördubblar risken för hjärt- och kärlsjukdom jämfört med icke-rökare. Vinsten med rökstopp är alltid betydande och medför att risken för hjärt-kärlsjukdom hos en tidigare rökare efter några år närmar sig den för icke-rökare.
Alkohol: Riskbruk av alkohol är troligen en underskattad orsak till hypertoni. Risken för hjärt- och kärlsjukdom är associerad till hög alkoholkonsumtion.
Psykosocial stress och sömn: Psykosocial stress orsakad av brist på socialt stöd och nätverk, stress i arbete och familjeliv, nedstämdhet och sömnstörningar, sömnapnésyndrom, är oberoende riskfaktorer för utveckling av hjärtkärlsjukdom. Man bör försöka identifiera dessa riskfaktorers tyngd hos den enskilda patienten och diskutera vad patienten själv kan göra för att förändra dessa och stödja en förändringsprocess där detta är möjligt, eventuellt med stöd av samtal med kurator eller psykolog.
Riskskattning
För att bedöma en persons kardiovaskulära risk kan man använda riskskattningsinstrumentet SCORE (Figur 9.1), som arbetats fram inom ESC (European Society of Cardiology). Två nya algoritmer finns: SCORE-2 och SCORE-OP. Tills vidare beskrivs nedan enbart det äldre SCORE-instrumentet, i väntan på uppdatering av nationella riktlinjer.
SCORE är avsett för riskbedömning för personer i åldrarna 40–65 år utan manifest hjärt-kärlsjukdom eller diabetes.
Det är inte kostnadseffektivt att skatta hela befolkningen. Läkemedelsverket rekommenderar att man gör en skattning utifrån anamnes, status och laboratoriefynd som till exempel vid förekomst av rökning, högt blodtryck, fetma, erektil dysfunktion, psykossjukdom, obstruktiv sömnapné med mera, så kallad opportunistisk screening.
OBS! SCORE-algoritmen är inte utvärderad på personer av utomeuropeiskt ursprung och viss försiktighet bör iakttas då risken kan undervärderas.
SCORE skattar tioårsrisken för kardiovaskulär död baserat på ålder, kön, systoliskt blodtryck, totalkolesterol och rökning.
Personer över 65 år inkluderas inte i SCORE-algoritmen, men de har givetvis stigande risk med stigande ålder.
Personer i yngre åldrar kan ha en låg risk i dagsläget men en livsstil som medför hög risk på sikt.
Se delkapitel Hyperlipidemi för mer information om bedömning av kardiovaskulär risk.
Praktiska anvisningar för SCORE
För att fastställa en persons risk för kardiovaskulär död inom tio år inleder man med att välja rätt kolumn utifrån kön och rökstatus. Därefter väljer man den kvadrant som ligger närmast patientens ålder. Är patienten 62 år blir det kvadraten för 60 år, är patienten 46 år blir det 50 år och så vidare. Slutligen väljs den ruta inom den aktuella tabellen som närmast passar patientens systoliska blodtryck och totalkolesterol.
Läkemedelsbehandling vid primärprevention
Hyperlipidemibehandling
Se delkapitel Hyperlipidemi för mer information.
Primärpreventiv trombocythämmande behandling
Det saknas stöd för primärpreventiv behandling med acetylsalicylsyra (ASA) i syfte att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom.
Hypertoni
Se delkapitel Hypertoni för mer information.
Rökning
Kvalificerade rådgivande samtal är grundbehandling vid rökavvänjning. Vid komplettering med läkemedelsbehandling är nikotinersättningsmedel förstahandsalternativ. Bupropion och vareniklin är andrahandsalternativ. Se kapitel Allergi, astma och KOL, Rökavvänjning för mer information.
Fetma
Se kapitel Obesitas, Behandling av obesitas för mer information.
Relaterad information
Janusinfo.se: SCORE2 – Ny kardiovaskulär riskvärdering.
Läkartidningen: SCORE2 – ett uppdaterat verktyg för att skatta kardiovaskulär risk.
Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Hjärta-kärl.