Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Primärprevention av hjärt- och kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Detta avsnitt handlar om förebyggande av framförallt aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom t.ex. kranskärlssjukdom, stroke och claudicatio. Handläggningen av patienter med redan etablerad kärlsjukdom (sekundärprevention) och vid diabetes berörs på andra ställen i dessa terapirekommendationer.

De viktigaste påverkbara riskfaktorerna för ateroskleros är rökning, högt blodtryck, högt blodsocker, rubbade blodfetter, övervikt/bukfetma, psykosocial stress, dåliga kostvanor och brist på fysisk aktivitet. Det är angeläget att angripa alla dessa faktorer, det är patienternas totala risk vi vill minska.

Livsstil

En sund livsstil kan påtagligt minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Här hänvisas i första hand till kapitel Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor vad gäller kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Aktuellt informationsmaterial kan beställas från Vårdgivarwebben, under rubriken Levnadsvanor.

Fysisk aktivitet: Efter en snabb promenad sjunker systoliska blodtrycket 10–20 mmHg och långtidseffekten vid regelbunden motion kan vara 7 (systoliskt)/5 (diastoliskt) mmHg. Förbättringar i blodfetternas sammansättning vid träning, med framförallt högre nivåer av HDL och lägre halter av triglycerider, tros vara en bidragande orsak till den minskade risken for hjärt-kärlsjukdomar som ses hos tränade individer. Även glukosmetabolismen påverkas.

Rökning: Rökstopp är vid rökning den viktigaste förebyggande åtgärden. Även passiv rökning bör undvikas. Tobaksrökning fördubblar risken för hjärt- och kärlsjukdom jämfört med icke-rökare. Vinsten med rökstopp är alltid betydande och medför att risken för hjärt-kärlsjukdom hos en tidigare rökare efter några år närmar sig den för icke-rökare.

Alkohol: Riskbruk av alkohol är troligen en underskattad orsak till hypertoni. Risken för hjärt- och kärlsjukdom är associerad till hög alkoholkonsumtion.

Psykosocial stress och sömn: Psykosocial stress orsakad av brist på socialt stöd och nätverk, stress i arbete och familjeliv, nedstämdhet och sömnstörningar, sömnapnésyndrom, är oberoende riskfaktorer för utveckling av hjärtkärlsjukdom. Man bör försöka identifiera dessa riskfaktorers tyngd hos den enskilda patienten och diskutera vad patienten själv kan göra för att förändra dessa och stödja en förändringsprocess där detta är möjligt, eventuellt med stöd av samtal med kurator eller psykolog. Misstänkta sömnapnésyndrom bör utredas och behandlas.

Riskskattning

För att bedöma en persons kardiovaskulära risk kan man använda riskskattningsinstrumentet SCORE (Figur 9.1), som arbetats fram inom ESC (European Society of Cardiology).

SCORE är avsett för riskbedömning för personer i åldrarna 40–65 år utan manifest hjärt-kärlsjukdom eller diabetes.

Det är inte kostnadseffektivt att skatta hela befolkningen men Läkemedelsverket rekommenderar att man gör en skattning utifrån anamnes, status och laboratoriefynd som t.ex. vid förekomst av rökning, högt blodtyck, fetma, erektil dysfunktion, psykossjukdom, obstruktiv sömnapné m.m., så kallad opportunistisk screening.

OBS! SCORE-algoritmen är inte utvärderad på personer av utomeuropeiskt ursprung och viss försiktighet bör iakttas då risken kan undervärderas.

SCORE skattar tioårsrisken för kardiovaskulär död baserat på ålder, kön, systoliskt blodtryck, totalkolesterol och rökning.

SCORE finns att hämta på www.heartscore.org, där det också går att nå en elektronisk modell (kräver registrering). Vid användning av den elektroniska modellen kan även HDL ingå i bedömningen.

Personer över 65 år inkluderas inte i SCORE-algoritmen, men de har givetvis stigande risk med stigande ålder.

Personer i yngre åldrar kan ha en låg risk i dagsläget men en livsstil som medför hög risk på sikt.

Figur 9.1 SCORE, för skattning av tioårsrisk för kardiovaskulär död hos personer utan känd kärlsjukdom i lågriskpopulation (t.ex. Sverige). Observera att den totala risken (dödlig+icke-dödlig) är ungefär tre gånger högre än siffrorna i figuren. By permission of Oxford University Press (UK) © European Society of Cardiology, www.escardio.org/guidelines. Joep Perk et al. Eur Heart J 2012;33:1635–1701.

 

Figur 9.2 Förenklad SCORE-tabell, för skattning av relativ tioårsrisk för kardiovaskulär död hos personer utan känd kärlsjukdom. By permission of Oxford University Press (UK) © European Society of Cardiology, www.escardio.org/guidelines. Joep Perk et al. Eur Heart J 2012;33:1635–1701.

Riskgruppering

Man kan schematiskt gruppera patienter i fyra riskkategorier:

1. Mycket hög risk

    • Dokumenterad tidigare kardiovaskulär sjukdom (sekundärprevention).
    • Beräknad tioårsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE ≥ 10 %.
    • Kronisk njursjukdom med GFR < 30 ml/min/1,73 m² kroppsyta.

2. Hög risk

    • Markant förhöjning av enskilda riskfaktorer, t.ex. totalkolesterol > 8 mmol/l, systoliskt blodtryck ≥ 180 mmHg och/eller diastoliskt blodtryck ≥ 110 mmHg, eller rökare med > 20 paket år före eller under behandling.
    • Beräknad tioårsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE 5 – < 10 %.
    • Kronisk njursjukdom med GFR 30-59 ml/min/1,73 m² kroppsyta.

3. Måttlig risk

    • Beräknad tioårsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE 1 – < 5 %.

4. Låg risk

    • Beräknad tioårsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE < 1 %.

När det gäller patienter med diabetes ska risk beräknas med hjälp av riskkalkylatorn från Nationella Diabetesregistret: NDR - riskmotor.

Praktiska anvisningar för SCORE

För att fastställa en persons risk för kardiovaskulär död inom tio år inleder man med att välja rätt kolumn utifrån kön och rökstatus. Därefter väljer man den kvadrant som ligger närmast patientens ålder. Är patienten 62 år blir det kvadraten för 60 år, är patienten 46 år blir det 50 år och så vidare. Slutligen väljs den ruta inom den aktuella tabellen som närmast passar patientens systoliska blodtryck och totalkolesterol.

Läkemedelsbehandling vid primärprevention

Hyperlipidemibehandling

Se delkapitel Hyperlipidemi för mer information.

Primärpreventiv trombocythämmande behandling

Det saknas stöd för primärpreventiv behandling med acetylsalicylsyra (ASA) i syfte att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom.

Hypertoni

Se delkapitel Hypertoni för mer information.

Rökning

Kvalificerade rådgivande samtal är grundbehandling vid rökavvänjning. Vid komplettering med läkemedelsbehandling är nikotinersättningsmedel förstahandsalternativ. Bupropion och vareniklin är andrahandsalternativ. Se kapitel Allergi, astma och KOL, Rökavvänjning för mer information.

Fetma

Se kapitel Obesitas för mer information.

 

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Hjärta-kärl.

Senast ändrad: