Tobaks påverkan på hälsan
Hälso- och sjukvården bör råda alla att avstå från tobaks- och nikotinbruk.
Rökning
Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökningen livet med tio år. Även personer som utsätts för miljötobaksrök, även kallad passiv rökning, drabbas av hälsorisker eftersom 75 % av röken från en cigarett sprids till omgivningen.
För rekommendationer om rökavvänjning, se kapitel Allergi, astma och KOL, Rökavvänjning.
Snusning
Snus ökar risken för typ 2-diabetes, vissa typer av cancer, övervikt och kan ge skador på slemhinnor i munnen. För de som snusar ökar risken för allvarlig händelse vid hjärtinfarkt och stroke, med ökad risk för dödlighet.
Vid snusstopp sjunker puls och blodtryck redan under första dygnet. På sikt förbättras munhälsan och risken minskar för vissa sjukdomar, som exempelvis typ 2-diabetes.
Snusvanor ska dokumenteras.
E-cigaretter och nya tobaks- och nikotinprodukter
Elektroniska cigaretter (e-cigaretter) innehåller oftast nikotin. Nivån av cancerframkallande ämnen är lägre, dock ses liknande negativa effekter på hjärta-kärl som man ser vid rökning av konventionella cigaretter. E-vätskorna och/eller deras aerosoler kan ge cellskador på bland annat lungor och munhåla samt ge upphov till ännu okända hälsorisker.
Även för nya tobaks- och nikotinprodukter som heat-not-burn (elektroniskt device som innehåller tobak) och vitt snus finns det hälsorisker. Riskerna är svåra att gradera då innehållet varierar från produkt till produkt.
Det saknas i nuläget kännedom om långtidseffekter för nya tobaks- och nikotinprodukter. Dessa produkter rekommenderas inte vid tobaksavvänjning.
Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
- Kvalificerat rådgivande samtal till vuxna personer med särskild risk (prioritet 1) samt till vuxna personer som röker dagligen (prioritet 2).
- Kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel till vuxna som röker och som ska opereras (prioritet 2).
- Rådgivande samtal till gravida som röker (prioritet 1) eller snusar (prioritet 3).
- Kvalificerat rådgivande samtal till unga under 18 år som röker eller snusar (prioritet 3).
Källa: Nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor – Socialstyrelsen (2024).
Rökfri i samband med operation
Personer som röker och ska genomgå en operation har en klart förhöjd risk att drabbas av komplikationer i samband med operationen. Detta huvudsakligen i form av försämrad sårläkning men också i form av lung- och hjärt-kärlkomplikationer. För mer information se regional rutin Rökfri och alkoholfri före och efter operation samt avsnittet om rökning i delkapitel Levnadsvanor inför operation.
Se även kapitel Allergi, astma och KOL, Rökavvänjning.
Gravida och barn
Gravida och barn
Undvik all användning av nikotin under graviditet. Nikotin ökar risken för missfall, utomkvedshavandeskap, tillväxthämning av fostret, moderkaksavlossning eller föreliggande moderkaka, för tidig födsel samt plötslig spädbarnsdöd.
Barn till föräldrar som röker har en dubbelt så stor risk att få astma och en ökad risk för exempelvis infektioner i luftvägar eller öron.
Dokumentation
Dokumentation i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning. Se manual VAS – Levnadsvanor eller Lathund för dokumentation av levnadsvanor i VAS. Tobaksvanor för gravida dokumenteras i Obstetrix.
Mer information/länkar
- Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor.
- Kunskapsstyrning vård: Vårdprogram levnadsvanor.
- 1177.se: Rökning och snusning.
- Folkhälsomyndigheten: Tobaks- och nikotinförebyggande arbete.
- Tobaksfakta – Oberoende tankesmedja med sikte på ett tobaksfritt samhälle.
- Sluta-Röka-Linjen.
- Region Hallands patientmaterial: Att bli tobaksfri.
- Region Hallands patientmaterial: Rökfri och alkoholfri före och efter operation.
Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Prevention, Ohälsosamma levnadsvanor och Obesitas.