Terapirekommendationer Halland

Rekommendationer om matvanor för vuxna

2023 publicerades nya nordiska näringsrekommendationer (NNR 2023), vilka är officiellt antagna som svenska näringsrekommendationer. Dessa kostråd riktar sig till den friska befolkningen och är inte sjukdomsspecifika. I NNR 2023 är hälsan basen, men tar även hänsyn till hur det vi äter påverkar miljö och klimat.

Kostmönster avseende livsmedelsval har stor betydelse för vår hälsa. De vetenskapliga beläggen för fettsyrasammansättning och olika typer av kolhydrater är starkare än totala mängden fett och kolhydrater. En växtbaserad kost med en bas av mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter, nötter/frön och fullkorn (fiberrika spannmål) bidrar till att främja hälsa och välbefinnande (Tabell 1.3).

Förändringar i matvanor som kan främja energibalans och långsiktig hälsa
ÖKA	BYT UT		BEGRÄNSA
Grönsaker, baljväxter, frukt och bär Fisk och skaldjur Nötter och frön Rörelse i vardagen	Vitt mjöl Smörbaserade matfetter Feta mejeriprodukter	Fullkorn Växtbaserade matfetter Magra mejeriprodukter	Charkprodukter, Rött kött Drycker och livsmedel med tillsatt socker Salt Alkohol
Källa: Livsmedelsverket

Se även Tallriksmodellen från Livsmedelsverket. Att fördela maten på tallriken enligt tallriksmodellen är ett sätt att få tillräckligt med näringsämnen och bra energibalans utifrån energibehov. Tallriksmodellen finns även som utskriftsversioner för den som rör sig enligt rekommendationen samt för den som rör sig för lite.

Midjemått och BMI

Uppmärksamma patienter med avvikande midjemått och/eller BMI (vuxna: Tabell 1.4).

Midjemått som medför risk för ökad sjuklighet:

Kvinnor, ökad risk: > 80 cm.

Kvinnor, mycket ökad risk: > 88 cm.

Män, ökad risk: > 94 cm.

Män, mycket ökad risk: > 102 cm.

Viktklassificering baserat på BMI

Viktklass baserat på BMI
Viktklassificering	BMI (vikt/längd²)
Undervikt OBS! Undervikt > 70 år	< 18,5* < 22*
Normalvikt	18,5–24,9
Övervikt	> 25,0–29,9*
Obesitas	> 30,0*
* Ökad risk för sjuklighet kopplat till vikten

Ohälsosamma matvanor

Utgå från Socialstyrelsens kostindexfrågor för att få en första uppfattning om patientens matvanor, se Region Hallands Frågeformulär för levnadsvanor. Frågeformuläret kan även beställas via broschyrbeställningen på Vårdgivarwebben (under rubrik Levnadsvanor).

Räkna samman poängen utifrån beskrivningen i Stöd för tolkning av Region Hallands frågeformulär för levnadsvanor:

9–12 poäng = patienten följer i stort sett kostråden. Bekräfta de hälsosamma matvanorna.

5–8 poäng = förbättringspotential för bättre matvanor. Bekräfta det som är positivt i resultatet.

0–4 poäng = ohälsosamma matvanor. Återkoppla resultatet och fråga om personen vill ha vidare stöd.

Ohälsosamma matvanor

Hälso- och sjukvården bör erbjuda:

Kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk (prioritet 1), samt till vuxna som har ohälsosamma matvanor (prioritet 2).

Kvalificerat rådgivande samtal till gravida som har ohälsosamma matvanor och som är otillräckligt fysiskt aktiva (prioritet 2).

Källa: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor (2018).

Ett kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor innebär strukturerad kostrådgivning med flera uppföljningar. Rådgivningen ska vara individanpassad vilket kräver en bred kunskapsbas om kost och nutrition. Om nutritionsrelaterad sjukdom och/eller nutritionsrelaterat tillstånd finns hos patient, t.ex. diabetes, obesitas eller hyperlipidemi, ska kvalificerat rådgivande samtal ske hos dietist. Uppmärksamma även patienter med kostrelaterad grav karies.

Rekommendationer om matvanor för barn och unga

Barn och unga

Kost

Mat och nutritionsråd för barn följer Livsmedelsverkets rekommendationer och skiljer sig inte i stort från goda matvanor hos vuxna. Barn har dock ett ökat krav på näringsriktig kost på grund av sitt växande och utrymmet för tomma kalorier är litet.

Det är viktigt att konstatera att förändringar av levnadsvanor för barn måste vända sig till hela familjen och allt tydligare till barnets föräldrar ju yngre barnet är. Förskoleperioden är en viktig period för att grundlägga en bra måltidsordning.

Bröstmjölken är den bästa näringen för det nyfödda barnet. Även en liten mängd bröstmjölk fram till minst 6 månaders ålder har en hälsofrämjande effekt. Vid eventuella amningsproblem kan föräldrar vända sig till närmaste BVC eller Amningsmottagningen.

Föräldrar som flaskmatar barnet behöver få råd och stöd i hur man matar och följer barnets signaler (när barnet är mätt eller vill pausa).

Likaså bör föräldrar få information angående hur ersättning tillreds, enligt instruktion på förpackning, för korrekt sammansättning. Använd måltidsmängder på förpackningen som en guide, men anpassa individuellt till barnets signaler och tillväxt.

Tandborstning ska startas från första tanden med fluoridtandkräm (1000 ppm F). Applicera mängd som barnets lillfingernagel. Från 6 års ålder använd 1450 ppm F.

Matsmarta råd

Bra levnadsvanor för hela familjen. ”Så här gör vi i vår familj”.

Bra att familjen har gemensamma måltider. Vuxna är barnens förebilder.

Regelbundna måltider och undvik nattmål efter 12 månaders ålder.

Vatten som törstsläckare.

Välj nyckelhålsmärkt mat.

”Sällanmat” som godis, läsk, snacks och kakor endast till fest och t.ex. lördagsgodis.

Välj flytande margarin eller olja när du lagar mat.

Ät fisk tre gånger/vecka.

Frukt och grönt (hälften av varje): Öka mängden successivt. Ät fem knutna barnnävar varje dag från 4 års ålder.

Hel frukt är att föredra framför juice, men väljer man juice bör mängden begränsa till 1 dl per dag.

Lär barnen att tycka om fullkorn.

Lär barnen att dricka ur mugg eller glas. Undvik nappflaska efter 12 månaders ålder.

Viktigt att stimulera oralmotoriken genom att göra matkonsistensen successivt grövre.

För en välfungerande kosthållning är det viktigt med god munhälsa, se kapitel Munhåla och Tandvård.

Utskriftsvänlig version Matsmarta råd (framtagen av Terapigrupp Prevention/Levnadsvanor).

Rekommendationer om matvanor för äldre

Äldre

För äldre över 65 år med normalvikt och god aptit gäller samma kostråd som för övriga vuxna, med undantag av att proteinbehovet ökar (1,2 g/kg kroppsvikt).

Hos äldre kan dock förmågan att känna törst försämras och även aptiten kan bli nedsatt. Risken ökar då för både uttorkning och undernäring. Det är därför viktigt att uppmärksamma äldre om tillräckligt vätskeintag samt vid risk för undernäring även informera om energi- och näringstät kost.

Eftersom det är svårt att öka portionsstorleken är det bättre att:

Öka antalet måltider per dag, t.ex. tre huvudmål och tre mellanmål.

Tillsätta mer energi i måltiden (t.ex. rapsolja eller smör).

Lägga till en efterrätt.

Dricka energirik dryck till måltider (t.ex. standardmjölk eller juice).

Låta protein ingå i alla måltider inklusive mellanmål (fisk, fågel, kött, ägg, baljväxter, nötter/frön).

Vid nedsatt aptit finns Livsmedelverkets Tallriksmodellen för äldre med nedsatt aptit (finns även som nedladdningsbar bild). Denna visar en mindre portionsstorlek med större andel protein, extra fett och med tillägg av energirik dryck.

Vid en del sjukdomstillstånd behövs en individanpassad nutritionsbehandling för att säkerställa energi-och näringsintaget. Remittera då till dietist på Dietistmottagningen Rehabiliteringskliniken.

Vid sviktande hälsa och vid en mer frekvent måltidsordning ökar risken för försämrad tandhälsa, därför är även råd kring tandvård av stor vikt.

Dokumentation

Dokumentera i VAS under sökord Kostvanor. Åtgärd dokumenteras under Kostrådgivning. Gravida dokumenteras i Obstetrix. Se manual VAS – Levnadsvanor eller Lathund för dokumentation av levnadsvanor i VAS.