Terapirekommendationer Halland

Rekommendationer om matvanor för vuxna

Livsmedelsverkets kostråd uppdaterade 2025 och grundas på de Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2023). De uppdaterade svenska näringsrekommendationerna betonar bland annat en mer växtbaserad kost samt ett öka fokus på hållbarhet med målet att minska påverkan från maten. Se Kostråd för vuxna (Livsmedelsverket).

Kostmönster avseende livsmedelsval har stor betydelse för vår hälsa. De vetenskapliga beläggen för fettsyrasammansättning och olika typer av kolhydrater är starkare än totala mängden fett och kolhydrater. En växtbaserad kost med en bas av mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter, nötter/frön och fullkorn (fiberrika spannmål) bidrar till att främja hälsa och välbefinnande (Tabell 1.3).

Förändringar i matvanor som kan främja energibalans och långsiktig hälsa
ÖKA	BYT UT		BEGRÄNSA
Grönsaker, baljväxter, frukt och bär Fisk och skaldjur Nötter och frön Rörelse i vardagen	Vitt mjöl Smörbaserade matfetter Feta mejeriprodukter	Fullkorn Växtbaserade matfetter Magra mejeriprodukter	Charkprodukter, Rött kött Drycker och livsmedel med tillsatt socker Salt Alkohol
Källa: Livsmedelsverket

Matpyramiden, som på ett enkelt sätt visar hur man kan äta hälsosamt, finns nu tillgänglig via Livsmedelsverket. Från den aktuella sidan går det även att nå Matpyramiden som affisch, antingen för utskrift eller beställning.

Se även Tallriksmodellen från Livsmedelsverket. Att fördela maten på tallriken enligt tallriksmodellen är ett sätt att få tillräckligt med näringsämnen och underlätta energibalans utifrån energibehov. Tallriksmodellen finns även som utskriftsversioner för den som rör sig enligt rekommendationen samt för den som rör sig för lite.

Ohälsosamma matvanor

Använd Samtalsunderlag om levnadsvanor (1177 för vårdpersonal) vid bedömning. Formuläret skickas ut via 1177 Formulärhantering, där patienten sedan loggar in på 1177.se och fyller i svaren. Formuläret kan med fördel besvaras av patienten före besöket.

Räkna samman poängen med stöd av Tolkning av samtalsunderlag om levnadsvanor (1177 för vårdpersonal):

9–12 poäng = patienten följer i stort sett kostråden. Bekräfta de hälsosamma matvanorna.

5–8 poäng = förbättringspotential för bättre matvanor. Bekräfta det som är positivt i resultatet.

0–4 poäng = ohälsosamma matvanor. Återkoppla resultatet och fråga om personen vill ha vidare stöd.

Ohälsosamma matvanor

Hälso- och sjukvården bör erbjuda:

Kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk (prioritet 1), samt till vuxna som har ohälsosamma matvanor (prioritet 2).

Kvalificerat rådgivande samtal till gravida som har ohälsosamma matvanor eller som är otillräckligt fysiskt aktiva (prioritet 2).

Källa: Nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor – Socialstyrelsen (2024).

Ett kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor innebär strukturerad kostrådgivning med flera uppföljningar. Rådgivningen ska vara individanpassad vilket kräver en bred kunskapsbas om kost och nutrition. Om nutritionsrelaterad sjukdom och/eller nutritionsrelaterat tillstånd finns hos patient, t.ex. diabetes, obesitas eller hyperlipidemi, ska kvalificerat rådgivande samtal ske hos dietist. Uppmärksamma även patienter med kostrelaterad grav karies.

Rekommendationer om matvanor för barn och unga

Barn och unga

Kost

Mat och nutritionsråd för barn följer Livsmedelsverkets rekommendationer och skiljer sig inte i stort från goda matvanor hos vuxna. Barn har dock ett ökat krav på näringsriktig kost på grund av sitt växande och utrymmet för tomma kalorier är litet.

Stöd till förändring av levnadsvanor för barn behöver vända sig till hela familjen och allt tydligare till barnets föräldrar ju yngre barnet är.

Bröstmjölken är den bästa näringen för det nyfödda barnet. Även en liten mängd bröstmjölk fram till minst 6 månaders ålder har en hälsofrämjande effekt. Vid eventuella amningsproblem kan föräldrar vända sig till närmaste BVC eller Amningsmottagningen.

Föräldrar som flaskmatar barnet behöver få råd och stöd i hur man matar och följer barnets signaler (när barnet är mätt eller vill pausa).

Föräldrar behöver få information angående hur ersättning tillreds, enligt instruktion på förpackning eller maskin, för korrekt sammansättning. Använd måltidsmängder på förpackningen som en guide, men anpassa individuellt till barnets signaler och tillväxt.

Tandborstning ska startas från första tanden med fluoridtandkräm (1000 ppm NaF). Applicera mängd som barnets lillfingernagel. Från 6 års ålder använd 1450 ppm NaF.

Matsmarta råd och goda levnadsvanor för hela familjen

Gemensamma måltider med familjen. Vuxna är barnens förebilder.

Regelbundna måltider.

Undvik nattmål efter 12 månaders ålder.

Använd vatten som törstsläckare.

Välj nyckelhålsmärkt mat.

Godis, läsk, juice och snacks är "sällanmat" och ges vid särskilda tillfällen, t.ex. lördagsgodis.

Läsk och sura drycker kan vid konsumtion ge frätskador på tänderna. Även lightläsk skadar tänderna.

Välj flytande margarin eller olja vid matlagning.

Ät fisk tre gånger/vecka.

Öka mängden frukt och grönt successivt. Ät fem knutna barnnävar varje dag från 4 års ålder.

Välj hel frukt framför juice.

Väj fullkorn.

Låt barnen dricka ur mugg eller glas. Undvik nappflaska efter 12 månaders ålder.

Stimulera oralmotoriken genom att göra matkonsistensen successivt grövre.

För en välfungerande kosthållning är det viktigt med god munhälsa, se kapitel Munhåla och Tandvård.

Rekommendationer om matvanor för äldre

Äldre

För äldre över 65 år med normalvikt och god aptit gäller samma kostråd som för övriga vuxna, med undantag av att proteinbehovet ökar (1,2 g/kg kroppsvikt).

Hos äldre kan dock förmågan att känna törst försämras och även aptiten kan bli nedsatt. Risken ökar då för både uttorkning och undernäring. Det är därför viktigt att uppmärksamma äldre om tillräckligt vätskeintag samt vid risk för undernäring även informera om energi- och näringstät kost.

Eftersom det är svårt att öka portionsstorleken är det bättre att:

Öka antalet måltider per dag, t.ex. tre huvudmål och tre mellanmål.

Tillsätta mer energi i måltiden (t.ex. rapsolja eller smör).

Lägga till en efterrätt.

Dricka energirik dryck till måltider (t.ex. standardmjölk eller juice).

Låta protein ingå i alla måltider inklusive mellanmål (fisk, fågel, kött, ägg, baljväxter, nötter/frön).

Vid nedsatt aptit finns Livsmedelverkets Tallriksmodellen för äldre med nedsatt aptit (finns även som nedladdningsbar bild). Denna visar en mindre portionsstorlek med större andel protein, extra fett och med tillägg av energirik dryck.

Vid en del sjukdomstillstånd behövs en individanpassad nutritionsbehandling för att säkerställa energi-och näringsintaget. Remittera då till dietist på Dietistmottagningen Rehabiliteringskliniken.

Vid sviktande hälsa och vid en mer frekvent måltidsordning ökar risken för försämrad tandhälsa, därför är även råd kring tandvård av stor vikt.

Dokumentation

Dokumentation av levnadsvanor sker i Cosmic under sökordet Levnadsvanor med underliggande sökordsstruktur. Se Manual Cosmic – Levnadsvanor öppenvård respektive Manual Cosmic – Levnadsvanor slutenvård. Arbetet med levnadsvanor för gravida dokumenteras i Obstetrix.