Akut bakteriell prostatit är ovanlig men kan bland annat inträffa efter biopsering av prostata. Patienten är febril och ofta allmänpåverkad, prostata ofta svullen och öm. Patienten bör handläggas på akutmottagning för möjlighet till urin- och blododling, och behöver ibland vårdas inneliggande.
Kronisk bakteriell prostatit betraktades tidigare som vanligt och behandlas då ofta med långa antibiotikakurer. Många av dessa patienter hade egentligen det som idag benämns kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom.
Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom
Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom är ett tillstånd med bäckenbottensmärta, där infektion eller annan uppenbar lokal patologi inte kan förklara smärtan. Symtomen kan variera i intensitet och persistera under många år. Ofta varierar symtomen över året med försämring i samband med kyla.
Tillståndet ingår i en större grupp smärtsyndrom (chronic pelvic pain), där även bland annat kronisk blåssmärta ingår.
Kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom karakteriseras av smärtor i perineum, täta tvingande urinträngningar, sveda vid vattenkastning och inte sällan smärtsamma ejakulationer. Många har utstrålning i pungen, perineum, ljumskar och lårens insidor. Alla har inte samtliga symtom, men karaktäristiskt är smärtor i bäckenets nedre del och att det är svårt att sitta, speciellt på kalla ytor.
Problemen kan utlösas av en urinvägsinfektion eller kyla, eller börja mer oförklarligt. Hos den predisponerade mannen kan det sedan utvecklas en sensitisering i vävnaden, en dysfunktionell smärtmodulering med en nociplastisk smärta som följd.
En persisterande infektion är inte orsaken till kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom och långvarig eller upprepad behandling med antibiotika ska undvikas.
Utredning
Diagnosen kronisk bäckenbottensmärtsyndrom ställs utifrån anamnesen. En öm prostata och/eller bäckenbottenmuskulatur stärker diagnosen, men är långt ifrån obligatoriska fynd.
Utredningen syftar främst till att utesluta annan behandlingsbar orsak. Förutom palpation av prostata och bäckenbotten kan utredningen gärna innefatta:
- Urinodling – vid signifikant växt och miktionssymtom kan försök med antibiotikabehandling övervägas.
- Klamydiatest (VAS-kod: ChlaGC).
- Residualurinmätning.
- Vid förekomst av miktionsbesvär är kartläggning med miktionslista, och ibland även tidsmiktion, av värde. Formulär för utskrift: Dryck- och urinmätningslista respektive Miktionslista (tidsmiktion).
Cystoskopi tillför ytterst sällan något och kan vara mycket obehagligt för patienten.
Icke-farmakologisk behandling
Egenvård
Att ge information om sjukdomen och smärtförklaring är en viktig del av omhändertagandet vid kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom. Tipsa patienten om sidan Kronisk prostatit (1177.se).
Varma bad och vistelse i varmt klimat ger ofta symtomlindring. Mer frekventa ejakulationer förbättrar bara undantagsvis situationen.
Fysioterapi och samtalsbehandling
Vid en öm bäckenbottenmuskulatur bör fysioterapeutisk behandling övervägas för att minska spänningen i den inre bäckenbottenmuskulaturen. Tyvärr är sådan sjukgymnastisk kompetens ovanlig.
Vid långvariga smärtor är kontakt med smärtklinik/psykolog/kurator ofta värdefull som en del i ett multimodalt omhändertagande.
Farmakologisk behandling
Kausal behandling saknas och behandlingen bör vara individualiserad multimodal och innefatta stöd och bekräftelse till den inte sällan svårt plågade mannen.
NSAID-preparat (ibuprofen 200–400 mg 1 x 3 alternativt naproxen 250–500 mg 1 x 2) i 3–4 veckor kan ibland dämpa symtomen.
För patienter som inte har haft besvär så länge så har alfuzosin 10 mg 1 x 1 visat viss effekt i randomiserade studier. Kan provas under en kortare period, förslagsvis 3–4 v.
Antibiotika kan ibland ha effekt vid det första skovet, men sällan därefter och bör därför undvikas.
Vid långvarig smärta kan tricykliska antidepressiva läkemedel som amitriptylin eller preparat som gabapentin provas, se avsnittet Nociplastisk smärta i kapitel Smärta, Långvarig smärta.
Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Urologi.