Övervikt och obesitas hos barn

Obesitas är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling och uppföljning. Det är avgörande att barn med obesitas eller med risk för obesitas får sin sjukdom identifierad tidigt inom hälso- och sjukvården och erbjuds utredning och behandling. Barn växer sällan ur övervikt utan stöd, de riskerar istället att bli tyngre jämfört med när obesitas utvecklas senare i livet. För barn är risken stor att övervikt och obesitas kvarstår även i vuxen ålder.

Riskfaktorer för barnobesitas

• Rökning, graviditetsdiabetes eller obesitas hos mamman.
• Övervikt hos en eller båda föräldrarna.
• Hög födelsevikt hos barnet.
• Låg födelsevikt i förhållande till graviditetslängd och en snabb återhämtningstillväxt.
• Spädbarn eller barn som tidigt får en ökad tillväxthastighet.
• Flaskmatning efter 12 månader är en riskfaktor. Energi i flytande form ger inte samma mättnadskänsla och är lättare att överkonsumera.
• Barn med vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 

Prevention

Arbetet med att grundlägga bra kostvanor börjar under graviditeten. Kvinnohälsovården (KHV) kartlägger levnadsvanor och uppmuntrar till hälsosamma levnadsvanor för hela familjen. Arbetet sker i enlighet med Kvinnohälsovårdens vårdriktlinje Vikt och graviditet (intern länk).

Gravida med obesitas bör inte gå upp i vikt. Det är också viktigt att arbeta förebyggande mot rökning och graviditetsdiabetes.

Kvinnor med obesitas kan behöva extra stöd och hjälp med amningen. Utdrivningsreflexen fördröjs och barnet kan få svårare att få ett bra tag om bröstet. 

Barnhälsovården (BHV) erbjuder stöd till hälsosamma levnadsvanor. Sagasagors hälsosamtal kan användas som metodstöd från 2 års ålder, generellt och riktat till de barn som avviker från tillväxtkurvan. Tandvården har en kompletterande roll i detta arbete. 

Behandling av övervikt och obesitas hos barn

I barnets BMI-kurva finns ålderskorrigerade gränsvärden för övervikt och obesitas grad 1 och 2. Observera att dessa gränser är statiska mått och inte individuella. Det innebär att gränserna inte säger något om barnets kroppssammansättning eller metabola riskfaktorer, vilket bör vägas in i helheten.

När barn ökar i vikt och etablerar en övervikt eller obesitas ökar normalt sett även längden parallellt med cirka ½ SD. Barn som växer på detta sätt har ingen sjuklig orsak till sin obesitas. Barn som ökar kraftigt i vikt men inte ökar sin längd, samt vid misstanke om syndromrelaterad obesitas, ska remitteras till Barn- och ungdomskliniken.

Övervikt hos barn från 3 års ålder eller stigande BMI från 2 års ålder mot övervikt ska  hanteras initialt inom Barnhälsovården. Behandlingen omfattar:

• Täta viktkontroller, var tredje månad hos BHV-sjuksköterskor. Läkare involveras utifrån behov av stöd för barnet och familjen, samt för att stötta ansvarig BHV-sjuksköterska.
• Kartläggning av levnadsvanor samt hälsofrämjande och motiverande samtal ges till föräldrarna. Sagasagors hälsosamtal används som metodstöd.

Om barnet trots insatser inom närsjukvården utvecklar obesitas ska barnet remitteras till Barn- och ungdomskliniken, där behandling sker i enlighet med regional vårdriktlinje för obesitas (intern länk). Barn med övervikt och komplikationer (leverförfettning, insulinresistens, blodfettsrubbningar, PCOS, acantosis nigricans, sömnapnésyndrom, pseudotumor cerebri, ortopediska komplikationer) eller kronisk sjukdom som förvärras av övervikten kan remitteras tidigare.

Kost

För att ändra barns vikt behöver ofta matvanorna förändras. Vid strukturerad levnadsvanebehandling behöver hela familjen involveras. Det finns flera sätt att förändra vanor, och eftersom barn har olika behov och förutsättningar är det viktigt att testa alternativa strategier om en metod inte ger önskat resultat.

Uppmuntra:

• Gemensamma måltider i familjen.
• Frukt och grönt i olika färg, form och konsistens varje dag.
• Livsmedel med fullkorn och fibrer.
• Magra, naturella mejeriprodukter.

Se kapitel Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, Matvanor.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har liten påverkan på vikten men är en viktig del av en omställning till hälsosamma vanor. För barn med obesitas är det särskilt viktigt med successiv ökning av träningsvolym och intensitet. Utformning av fysisk aktivitet behöver anpassas efter barnets intresse.

All rörelse räknas och vardagsmotion är grunden, så som spontan lek och fysiskt aktiv transport. Rekommendationen för barn från 6 års ålder är 60 minuter daglig fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet. Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Se kapitel Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, Fysisk aktivitet.

Remissrutiner

• Remiss för behandling av övervikt hos barn (0–17 år) skickas till Dietistmottagning på Rehabiliteringskliniken. Se Rutin gällande dietist inom Vårdval Halland.
• Remiss för behandling av obesitas hos barn (0–17 år) skickas till Barn- och ungdomsmottagningen. Remissen bör innehålla tillväxtkurva med aktuell vikt och längd, födelsevikt/längd, föräldralängder/vikter och uppgifter om ärftlighet för diabetes, hjärtkärlsjukdom och blodfettsrubbningar. Lab inför remiss: f-insulin, f-glukos, TSH, T4, ALAT, LDL, HDL, triglycerider. 

Länkar

• Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer Obesitas.
• 1177 för vårdpersonal: Nationellt vårdprogram för behandling av obesitas hos barn och ungdomar.
• 1177.se: Liv och hälsa.
• 1177.se: Obesitas – Övervikt och fetma hos barn.
• FYSS: Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar.
• Riksförbundet Obesitas Sverige.