Premenstruellt syndrom (PMS) förekommer hos 15–20 % och premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) förekommer hos cirka 2–5 % av alla kvinnor i fertil ålder. Premenstruella obehag däremot förekommer hos många kvinnor.
Definition
Återkommande psykiska och/eller somatiska symtom som uppträder under lutealfas och som går över under eller efter mens. Symtomen är så allvarliga att de påverkar kvinnans livskvalitet.
Symtom
Psykiska symtom:
- Irritabilitet
- Nedstämdhet
- Humörväxlingar
- Oro, ångest
- Uttalad trötthet
- Sug efter sötsaker
Somatiska symtom:
- Bröstspänningar
- Ödem
- Meteorism
Läkemedel
Behandlingen individualiseras alltid efter det eller de symtom som dominerar bilden (anamnes!). Medicineringen ges intermittent under lutealfasen (10–14 dagar innan förväntad mens till första blödningsdagen), eftersom effekten är snabbt insättande.
Nedstämdhet:
SSRI-preparat, t.ex. sertralin 50–(100) mg eller Premalex (escitalopram) 10–20 mg.
Sertralin har lägre kostnad jämfört med Premalex, som dock har indikationen PMDS.
Det finns evidens för att p-piller som innehåller drospirenon + låg östrogendos (t.ex. Estrelen) har effekt. Vid kontraindikation, till exempel kvinnor > 40 år, kan drospirenon (Slinda) vara ett alternativ.
Ödem, svullnad och psykiska besvär:
Spironolakton 25–100 mg premenstruellt de dagar som kvinnan har besvär. Tas till natten för att minska risk för ortostatism. Ska inte kombineras med drospirenon.
Alternativ behandling
Det vetenskapliga underlaget för de många alternativa behandlingsformer som förekommer vid PMS är generellt svagt. Det finns visst vetenskapligt belägg för att fysisk träning har effekt. I nuläget finns ingen evidens för att bioidentiskt progesteron har någon effekt.
Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Gynekologi.