Direkt till innehållet

Skriv för att söka i terapirekommendationerna

Ex. demenssjukdomar

Svårläkta sår

Venösa sår: lokaliserade kring malleol eller underben. Ytliga, oregelbundna i formen, sluttande sårkanter, vätskande samt ofta fibrinbelagt. Eksem och hyperpigmentering är vanligt. Synliga varicer. Ödem.

Arteriella sår:  lokalisation tå, framfot eller häl och ibland underben. Såren är ofta utstansade i formen, ibland nekroser. OBS! Även små distala svarta nekroser i toppen av tån. Smärtsamma.

Arteriovenösa sår: lokaliserade fot och underben, blandning av ovanstående.

Trycksår - lokalisation på tryckutsatta hudområden (häl, sacrum, sittbensknölar, fotknölar, höfter). Se delkapitel Trycksår.

Traumatiska sår: med förlångsammad läkning på grund av underliggande orsak/sjukdom. Lokaliserad på fot och oftast framsida underben. Hudflikssår även vanliga på armar. NOAK-blödning på underben.

Se mer om hudflikssår på ISTAP Klassificering av hudfliksskada (laceration).

Atypiska sår: inklusive tumörsår. Lokaliserat vart som helst på kroppen. Avvikande utseende och snabbt förlopp. Kan vara smärtsamt.

Diabetesfotsår: se delkapitel Fotsår hos diabetiker.

Fuktrelaterad hudskada (MASD): hud skadad av fukt vid hudveck, rutin stomi samt maceration runt sår. Inkontinensrelaterad dermatit (IAD). Se även Prevention and managment of Moisture-associated skin damage (MASD).

Se även Sårtyper - exempelbilder i Nationellt vårdprogram svårläkta sår (bilaga 1).

Sårläkningsfaser

  • Inflammationsfas – upprensningsfas. Vi hjälper kroppen att ta bort död vävnad genom debridering och att välja rätt förband. 
  • Nybildningsfas (proliferationsfas) – här är såret rent och bildar ny granulationsvävnad, läkning pågår. Förbanden som används här ska skydda nybildad vävnad, därför låg omläggningsfrekvens.
  • Mognadsfas – här sker en gradvis ökning av hållfasthet och elasticitet. Förbanden ska skydda nybildad, ömtålig vävnad och låg omläggningsfrekvens.

s mer om sårläkningsfaser i Vårdhandboken.

Se även Rekommenderade sårbehandlingsmaterial för omläggningsval.

Atypiska sår

Sår som inte uppfyller kriterier för övriga sårtyper. Innefattar många olika diagnoser. Exempel på atypiska sår är maligna sår, inflammatoriska sår som t.ex. vaskulit, pyoderma gangrenosum. Sår som inte vill läka inom 4–12 veckor, trots sårbehandling enligt rutin. Oftast behövs biopsi för att ställa diagnos och ställningstagande för remiss till specialistvården.

Misstänk ett atypiskt sår om såret har avvikande utseende och/eller lokalisation, snabb progression och oproportionerlig smärta.

Tänk SVF vid välgrundad misstanke om malignitet.

Exempel på bakterier som kan ge svårlästa sår är syfilis och mykobakterier.

Allmänna sårbehandlingsprinciper

  • Viktigt med personalkontinuitet.
  • Sårets status är avgörande för omläggningsfrekvens. Fotodokumentation, storlek med mätsticka och sond.
  • Noggrann rengöring, rikligt med vatten och eventuellt svagt sur tvål (dusch om möjligt), debridering samt lämpligt omläggningsmaterial.
  • Starkt vätskande sår kan ge irritation och eksem runt såret.

      • Vid rikligt till måttligt vätskande sår utan andra infektionstecken kan kaliumpermanganat APL kutan lösning 0,05% eller 0,1 % användas som omslag i 10 minuter före omläggning (kan brunfärga hud, hår och kläder).
      • Vid eksem runt såret använd steroidkräm grupp II–III en kortare period, utvärderas efter cirka två veckor. Vid utebliven effekt, kontakta patientansvarig läkare.

  • Om orent/fibrinbelagt sår är mekanisk upprensning nödvändig (t.ex. ringcurette) för att läkning ska ske. Bedövas med lidokain (Xylocain gel 2 % eller Xylocain kutan spray 100 mg/ml) vid behov. Vid svår smärta kan Morfingel användas:

      • 1 ml morfin 10 mg/ml blandas med 9 ml hydrogel (Intrasite, Purilon). Alternativt kan morfin med fördel blandas med Xylocain gel 2 % 9 ml. Kan användas både innan (15 min) och efter rengöring. Täckande förband, får ligga på till nästa sårbehandling. Effekt kan vara upp till 2 dygn. Läkarordination.

  • Vid sår med fibrin och/eller biofilm använd upprensande/antibakteriell sårtvätt och/eller Debrisoft sårdyna för mekanisk upprensning.
  • Nekroser behöver lösas upp med gel/mekanisk debridering. Undantag är svarta torra nekroser hos diabetiker samt andra med nedsatt arteriell cirkulation. Kunskap krävs!
  • Förebygg och/eller ta bort hårda/förtjockade sårkanter (kallositeter).
  • Skydda omgivande hud med hudskyddsmedel, se Rekommenderade Sårbehandlingsmaterial.
  • Fuktighetsbevarande omläggning – undantag är svarta torra nekroser som ska läggas om torrt.
  • Sår med senor i dagen, välj fuktighetsbevarande omläggning: gel, silikon/salvkompress eller förfuktat hydrofiberförband.
  • Maligna tumörsår – debridering är viktig. Genom att avlägsna död vävnad minskas risken för bakterietillväxt och odör. Se Vårdprogram Maligna tumörsår från Cancercentrum Stockholm/Gotland (2015).
  • Antibakteriella förband, t.ex jod, silverförband, medicinskt honungsförband samt PHMB (förband med polyhexanid) kan användas.
  • Tänk på att välja lämpligt sekundärförband vid fixering.
  • Kombinera inte olika förband med aktiva substanser.
  • Vid illaluktande sår – om inte sårbehandling är tillräckligt för att dölja doften kan man placera en skål med ex. grillkol, ättika, bikarbonat eller kaffebönor i rummet. Ett annat alternativ är doftspray.

Vid konsultation är det viktigt att ordinationen följs och kontakt tas om behandlingen behöver ändras eller utvärderas.

Sårtyp – Omläggningsval

Tabell 21.1

Omläggningsval vid olika sårtyper
Sårtyp Omläggningsval
Torra svarta nekroser Torrt förband
Fuktiga svarta nekroser Hydrogel
Fuktiga svarta illaluktande nekroser

Cadexomerjod

Kolförband

Torra gula nekroser Hydrogel
Fuktiga gula nekroser

Cadexomerjod

Gelbildande fiberförband

Hydrogel

Alginatförband

Polyuretanskumsförband

Rikligt vätskande sår

Gelbildande fiberförband

Alginatförband

Cadexomerjod

Polyuretanskumförband

Förband med surfaktant

Superabsorbent

Lätt till måttligt vätskande sår

Gelbildande fiberförband

Hydrokolloidförband

Polyuretanskumförband

Förband med surfaktant

Rena granulerade sår

Hydrokolloidförband

Salvkompresser

Silikonkompresser

Icke vidhäftande förband

Polyuretanskumförband

Hypergranulation (svallkött)

Steroidkräm grupp III.

Vid uttalad förändring kan kirurgisk extirpation övervägas.

OBS! Hydrokolloidförband används endast med största försiktighet nedanför vristen hos diabetiker.

För mer information om förband, se Nationellt vårdprogram för svårläkta sår (Nationellt kliniskt kunskapsstöd 2023), samt Sårbehandling 2023–2024: Katalog över sårprodukter (framtagen av Margareta Grauers och Christina Lindholm, Gothias förlag).

Övriga behandlingar

  • Behandling med negativt tryck (NPWT; negative pressure wound therapy) är en metod som kan påskynda sårläkningen genom att applicera ett negativt tryck i såret. Ska endast användas efter konsultation med personal med erfarenhet av behandlingen.
  • Intermittent kompression = pumpstövel. Med hjälp av en pump appliceras tryck i en stövel för att behandla ödem. Ska endast användas efter konsultation med personal med erfarenhet av behandlingen.

Rutiner och kostnader vid specialistsårbehandling

Gäller inte patient inskriven i hemsjukvård enligt Hemsjukvårdsavtalet 2021.

Regler finns för hur sårbehandling hos patienter som lämnar sjukhuset ska bekostas. Reglerna gäller medicinska behandlingshjälpmedel som ordineras av specialistsjukvården och som behövs för att fortsätta sårbehandlingen i patientens hem. Kostnaderna för dessa hjälpmedel ska belasta ett centralt konto inom Region Halland.

Behandlingarna är:

  • Negativ tryckbehandling.
  • Intermittent kompression.

Under den tid som patientens vårdenhet har behandlingsansvaret och patienten ordinerats behandling från mottagning efter vård på sjukhuset (inte om ordination har skett i primärvården) ska fakturan för ovanstående behandlingshjälpmedlen skickas till:

Region Halland

Box 310

737 26 Fagersta

Vid beställningen ska ett referensnummer, ZZXXX004, uppges. Detta ska skrivas på fakturan.

 

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Sår.

Senast ändrad: