Sekundäranemi

Infektioner och flertalet kroniska sjukdomstillstånd kan genom olika mekanismer orsaka anemi, som då benämns sekundäranemi. Generellt behandlas sekundäranemi genom att grundsjukdomen behandlas.

Exempel på vanliga orsaker till sekundäranemi:

• Inflammatoriska sjukdomar, inklusive infektioner (kan kvarstå i veckor efter genomgången pneumoni, influensa, urosepsis).
• Njursvikt.
• Grav leversjukdom.
• Kronisk hjärtsvikt.
• Malignitet.
• Testosteronbrist (inklusive hormonbehandling av prostatacancer).
• Hypothyreos.

Provtagning sekundäranemi

• Basala anemiprover: Hb, LPK, TPK, B-celler (diff), MCV, retikulocyter, CRP.
• Prover sekundäranemi: SR, CRP, Kreatinin, TSH, ferritin, järnmättnad.

Se delkapitel Anemidiagnostik för ledning i att särskilja olika anemityper.

Sekundäranemi med funktionell järnbrist

Vid flera tillstånd med sekundäranemi kan det också föreligga en funktionell järnbrist. Funktionell järnbrist innebär att järnförråden är normala men, som en effekt av inflammatoriska cytokiner, låsta i kroppens depåer. Även järnupptaget i tarmen minskar.

Vid funktionell järnbrist föreligger lågt S-järn, lågt transferrin, låg järnmättnad och samtidigt normalt eller högt ferritin, se Tabell 2.1 för hjälp att tolka provsvaren.

Behandling sekundäranemi

Generellt behandlas sekundäranemi genom att grundsjukdomen behandlas.

• Vid sekundäranemi med absolut järnbrist är ofta intravenös järnbehandling indicerad, per oralt järn kan ofta inte tas upp.
• Vid sekundär anemi till följd av njursvikt kan det vara aktuellt både med intravenöst järn och erytropoetin, se delkapitel Renal anemi.
• Vid kronisk hjärtsvikt anses det vara vanligt förekommande med järnbrist och behandling med intravenöst järn har visat sig ha positiv effekt oavsett anemi eller ej, se avsnitt Intravenöst järn i delkapitel Hjärtsvikt.

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Anemi.