Multipel skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom som ger upphov till spridda inflammatoriska förändringar (MS-plack) i centrala nervsystemet och i synnerverna.
Risken för att insjukna i MS är ca 2/1000 invånare. I Sverige har ungefär 20 000 personer diagnosen MS. Kvinnor löper mer än dubbelt så stor risk att drabbas av MS jämfört med män. Den vanligaste debutåldern för MS är 20–40 år, men sjukdomen kan även debutera i barnaåren och i högre åldrar.
Symtom
Näst efter trauma är MS den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna. Majoriteten av patienterna med MS (85–90 %) insjuknar med återkommande MS-skov. Det innebär subakut debuterande neurologiska symtom som kvarstår under dagar till månader.
Vanliga symtom är känselstörning, muskelsvaghet och synnervsinflammation, men även andra neurologiska symtom förekommer. Symtomen kan gå tillbaka helt mellan skoven, men de kan också leda till bestående neurologiska funktionsnedsättningar.
Diagnostik
Ta kontakt med neurologkonsult per telefon eller skicka remiss till neurologimottagning vid misstanke om MS.
Utredning och behandling av MS görs av neurolog:
- MR-undersökning av hjärnan och ryggmärgen för att påvisa MS-plack.
- Lumbalpunktion för att bekräfta inflammatorisk aktivitet i cerebrospinalvätskan.
Behandling
Det finns numera flertalet olika immunmodulerande behandlingar mot den inflammatoriska aktiviteten vid MS. Om dessa behandlingar sätts in tidigt kan sjukdomsförloppet påverkas och risken minskas för neurologisk funktionsnedsättning. Det är därför mycket viktigt att MS upptäcks så tidigt som möjligt för att inte fördröja behandlingsstarten.
Insättning och uppföljning av immunmodulerande behandling vid MS ska skötas av neurolog.
Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Neurologi.