Endokarditprofylax är inte rutinmässigt indicerat vid tandingrepp.
Däremot är regelbunden god tandvård och ett gott munhålestatus av avgörande betydelse för att förebygga bakteriemi och endokardit.
Antibiotikaprofylax mot endokardit, vid ingrepp i munhåla såväl som andra ingrepp, har under lång tid varit praxis. Den vetenskapliga evidensen för sådan behandling är svag. Rutinmässig endokarditprofylax rekommenderas således inte men kan övervägas till ett fåtal högriskpatienter efter bedömning av ansvarig kardiolog. Den kardiolog som fattar beslut om att endokarditprofylax är indicerad ansvarar för att patienten och dennes tandläkare informeras.
Grupper som kan bedömas ha hög risk för endokardit
1. Patienter som genomgått klaffplastik med främmande material eller har klaffprotes.
2. Patienter med tidigare endokardit.
3. Patienter med icke korrigerat medfött cyanotiskt hjärtfel.
Ingrepp kan där antibiotikaprofylax kan vara aktuellt
1. Tandextraktion
2. Subgingival depuration ("tandstensskrapning")
3. Dentoalveolär kirurgi
I det fall profylax bedöms indicerat väljs i första hand amoxicillin 2 g (barn 50 mg/kg) givet som peroral engångsdos 30–60 min före ingrepp. Vid allvarlig penicillinallergi välj klindamycin 600 mg (barn 15 mg/kg) givet som engångsdos 30–60 min före ingrepp.
Det finns data som visar att god tandhälsa och friskt tandkött är kopplat till minskad risk att insjukna i endokardit.