Urtikaria (nässelfeber) karaktäriseras av flyktiga röda kliande upphöjda rodnader/ kvaddlar i huden. Urtikaria kan vara både allergisk och ickeallergisk.
Akut urtikaria
Definieras som enstaka eller flera episoder av urtikaria med duration mindre än sex veckor.
Omhändertagande ska ske i primärvården. Anamnesen är viktig för att identifiera eventuell utlösande orsak såsom infektion, födoämne, läkemedel eller fysikaliska faktorer (t.ex. köld, värme, tryck, fysisk ansträngning).
För behandling, se delkapitlen Allergi och eksem hos barn och ungdomar respektive Allergi hos vuxna i kapitel Allergi, Astma och KOL.
Kronisk urtikaria
Definieras som urtikaria som pågått mer än sex veckor.
Kronisk urtikaria är oftast ingen allergisjukdom. I cirka 50 % av fallen finns en autoimmun orsak.
Kronisk urtikaria delas in i kronisk spontan urtikaria och kronisk inducerbar urtikaria. Vid kronisk spontan urtikaria kan man inte finna någon säker utlösande orsak. Vid kronisk inducerbar urtikaria finns däremot en utlösande orsak. Kronisk inducerbar urtikaria kan exempelvis utlösas av kyla, värme eller tryck. Två eller flera subtyper av kronisk urtikaria kan förekomma samtidigt hos en enskild individ.
Utredning kronisk urtikaria
Utredning av möjliga bakomliggande orsaker bör ske i primärvården (infektion, läkemedel, malignitet, kollagenos).
- Ta anamnes avseende luftvägsinfektioner, tandinfektioner och tarmparasiter.
- Förslag till labutredning innan man skickar remiss till hudläkare (delkapitel Råd vid utredning och remiss):
-
- CRP, SR, B-celler, anti-TPO, total-IgE och ANA. Uteslut Helicobacter pylori vid gastrointestinala symtom.
-
- NSAID och salicylater kan orsaka en ickeallergisk hypersensitivitetsreaktion som både kan utlösa och försämra en kronisk spontan urtikaria. NSAID och salicylater bör därför undvikas.
- Konserveringsmedel i läkemedel kan också orsaka en ickeallergisk hypersensitivitetsreaktion, men kan vara svåra att helt undvika. Ha dock med konserveringsmedel som en möjlig utlösande faktor till kronisk urtikaria.
- Hos patienter som endast har angioödem måste ACE-hämmare och hereditärt eller förvärvat angioödem uteslutas som genes.
- Tyreoideasjukdomar kan samvariera med kronisk urtikaria.
- Stress kan troligen försämra urtikaria.
En viktig differentialdiagnos är urtikariell vaskulit. Yttrar sig med med urtikarialiknande utslag som kvarstår längre än 24 timmar och försvinner långsamt, dessutom ofta i kombination med feber, led- och muskelvärk.
Behandling kronisk urtikaria
- Behandlingen är symtomatisk och pågår till spontan utläkning.
- Identifierade orsaker och försämrande faktorer bör undvikas.
- Följ behandlingsalgoritmen i Figur 10.1.
- Vid akut exacerbation av kronisk urtikaria kan man i undantagsfall ge en kort kur peroralt prednisolon, 20–50 mg dagligen i max 10 dagar.
- Kronisk urtikaria hos barn remitteras till barnklinik.
För mer information om behandling, se delkapitlen Allergi och eksem hos barn och ungdomar respektive Allergi hos vuxna i kapitel Allergi, Astma och KOL.
Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Hud.