Klåda

Patienter med lokaliserad och generaliserad klåda bör primärt diagnostiseras, utredas och behandlas i primärvården.

Patienter med en bakomliggande hudsjukdom som inte svarar på adekvat behandling kan remitteras till hudläkare, se delkapitel Råd vid utredning och remiss.

Diagnostik och utredning

Anamnes och status när primär hudsjukdom finns

Möjliga primära hudsjukdomar att beakta vid diagnostik för klåda listas i Tabell 10.2.

Anamnes och status när primär hudsjukdom saknas

Läkemedelsutlöst klåda

Ses framförallt vid nyinsatta läkemedel eller dosökning, vanligen i kombination med hudutslag av olika typer: morbilliformt/ scarlatiniformt/ erythema multiformeliknande/ urtikaria.

Kan uppkomma vid behandling med exempelvis tiazider, betablockerare, statiner, ACE-hämmare, vissa antidiabetika (GLP-1 analoger och DPP4-hämmare) eller allopurinol.

Läkemedel kan ge enbart klåda utan synliga hudutslag, vilket framför allt ses efter behandling med morfin, kodein, penicillin, ASA, guld, p-piller, heparin samt insulin.

Klåda av endogen orsak

• Graviditet: klåda kan vanligen uppträda sent i graviditeten.
• Hormonellt vid menopaus.
• Endokrin sjukdom: diabetes, hypo-/hypertyreos, järnbrist – även vid frånvaro av anemi; kontrollera S-Ferritin!
• Kolestas: förhöjda gallsalter i serum.
• Leversjukdomar: primär biliär cirrhos, primär skleroserande kolangit, leverskada orsakad av alkohol. Leversjukdomarna ger klåda även utan kolestas.
• Njursjukdom: framför allt uremi-dialyspatienter.
• Celiaki, där första tecken kan vara pruritus – dermatitis herpetiformis.
• Malabsorbtion.
• Blodsjukdomar: Mb Hodgkin, leukemi, polycytemia vera – klåda efter dusch/bad.
• Kutant lymfom, t.ex. Mycosis fungoides: ofta uttalad klåda i tidigt skede med/utan samtidigt erytem.
• Vid maligna solida tumörer i inre organ (cervix, prostata, kolon).

Klåda av exogen orsak

• Uttorkning av huden är den vanligaste orsaken till exogen klåda (överdriven badning/duschning).
• Hög ålder, då äldre särskilt är predisponerade för klåda. Diagnosen Pruritus senilis ska endast användas då ingen annan förklaring till klådan kan ges (50 % av individer > 70 år har besvär med klåda).
• Kontaktrelaterad då intensiv klåda kan ses vid t.ex. kontakt med glasfiber och ylleplagg (vanligen hos atopiker).
• Solbestrålning kan provocera klåda och är vanligen lokaliserad till solbelysta ytor. Pruritus brachioradialis är ovanligt (brännande intensiv klåda symmetriskt på armar), kommer ofta på hösten, sitter i några månader och klingar sedan av. Anses vara en solskada men kan också orsakas av nervskada (notalgia parestetika).
• Infektionssjukdomar (mykoser, virala/bakteriella infektioner, epizoonoser t.ex. skabb). 

Klåda av psykogen orsak

Tänk på att olika psykiska tillstånd och sjukdomar kan både orsaka och påverka klåda.

Förslag på basal labutredning

Hb, leukocyter, trombocyter, differentialräkning, CRP, SR, ferritin, TSH, glukos, kreatinin, calciumjon, ASAT, ALAT, ALP, LD, bilirubin, P-Glukos, fosfat och transglutaminasantikroppar.

Behandling

Mjukgörande krämer

Förskrivs utan förmån, se Läkemedelskommittén Hallands egenvårdsriktlinje.

• Canoderm kräm/kutan emulsion. Emulsion kan gärna förvaras kallt.
• Karbamid i Essex APL 2 %, 5 % eller 10 % kräm.
• Karbasal kräm.
• Propyless kutan emulsion.

Klådstillande topikal behandling

• Zinkliniment APL.
• Klådstillande kräm APL. OBS! Extemporeförskrivning.

Dessa kan kombineras med mjukgörande.

Övriga behandlingsalternativ

• Grupp II-III-steroid kan provas under begränsad tid.
• Vid behov kan sederande antihistamin (Atarax, Tavegyl) provas till natten som symtomlindring. Korttidsbehandling där det är noga att utvärdera och omvärdera behandlingen. Gör särskilda övervägande vid behandling av äldre.
• UVB-behandling, PUVA, bad- och systembehandling har ofta god effekt mot klåda, t.ex. vid njurinsufficiens samt ibland vid polycytemia vera.
• Uremisk klåda – ljusbehandling. Detta innebär behandling stående i ljusbox 2–3 gånger per vecka, med upp till trettio behandlingar. Överväg behandling med gabapentin (doseras efter njurfunktion).
• Vid kvarstående svår klåda kan man ha bra effekt av central modulation av klådan (om kontraindikationer saknas) med hjälp av antidepressiva; amitriptylin eller mirtazapin, H1-antagonist prometazin, alternativt gabapentin.

Prurigo nodularis

Kroniskt, intensivt kliande knutor i huden av okänd orsak.

Behandling

• Grupp III-IV-steroid med eller utan ocklusion under en månad. Därefter utvärdering.
• Kapsaicin (Capsina) kräm – appliceras på kliande område 3–4 gånger dagligen. Endast på intakt hud. Observera att effekt kan komma först efter 1–2 veckor. Utvärdering efter 2–3 månader.
• Klådstillande kräm APL (levomentol 1 %, kamfer 2 %, kloralhydrat 3 % i Decubal kräm). OBS! Extemporeförskrivning.
• Svår eller utbredd: remiss till hudläkare, se delkapitel Råd vid utredning och remiss..

Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Hud.