En väl ifylld odlingsremiss ger laboratoriet förutsättningar att utföra rätt resistensbestämning och värdera fynden bättre. Se Lathund – Skriv bra remiss från Klinisk Mikrobiologi för mer information.
Utredning
Fråga efter misstänkta födoämnen, andra sjuka, utlandsresa och antibiotikabehandling senaste månaderna. Var frikostig med faecesdiagnostik vid diarré med blod, svår sjukdom eller immunsuppression samt vid misstanke om utbrott.
Ta alltid kontakt med Smittskyddsläkaren vid anhopning av fall!
Tabell 11.28
Provtagning i samband med gastroenteritbesvär | ||
Analys | VAS-kod | Analys/kommentarer |
Faeces
|
FPANEL | PCR inkluderar patogena tarmbakterier, protozoer och virus:
Bakterier: Campylobacter, Clostridioides difficile (toxin A/B)*, Plesiomonas shigelloides, Salmonella, Vibrio, Yersinia enterocolitica, Shigella/EIEC, EHEC, EAEC, EPEC, ETEC.
Protozoer: Giardia intestinalis, Cryptosporidium, Cyclospora cayetanensis och Entamoeba histolytica.
Virus: Adenovirus F40/41, Astrovirus, Norovirus GI/GII, Rotavirus A och Sapovirus
*Clostridioides difficile hos barn < 2 år svaras inte ut. |
Calici | CALICI | Vid behov av svar på helgen, välj VAS-kod Calici |
Clostridioides difficile
(tidigare clostridium difficile) |
Clotox | Vid misstanke om antibiotikaassocierad diarré (med specifik frågeställning C. difficile).
Påvisar gener för toxin A och toxin B. |
Dientamoeba fragilis | FxDief | Det är inte fastställt om D. fragilis orsakar symtomatiska infektioner, asymtomatiskt bärarskap är vanligt.
Vid symtom på långvariga diarréer och buksmärta där andra orsaker uteslutits kan prov övervägas. |
Faeces maskägg | Fmask | Tas ej vid diarré!
Kan vara indicerat efter vistelse i tropikerna, vid t.ex. makroskopiskt fynd, buksmärtor, anemi, viktminskning, eosinofili, eller förhöjt IgE. Provet tas i sterilt plaströr med sked.
Ange på remissen vilket land personen har besökt. |
Springmask | Fmask | Tejpprov.
Ett avtryck mot anus med klar tejp, som därefter fästs på ett objektsglas. Helst på morgonen före toalettbesök. |
För provtagning och mer information, se Mikrobiologens analysförteckning. |
Allmänt om behandling
Tänk på att alltid ge hygienråd i det akuta skedet, då smittsamheten är som störst. För ytterligare information, uppföljning, hygienråd och anmälan enligt Smittskyddslagen se Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad, i synnerhet smittskyddsbladet Hygienråd vid tarmsmitta men även smittskyddblad för respektive infektion.
Oral rehydrering, se Kapitel Mag- och tarmsjukdomar, Diarré. Annan behandling är sällan indicerad. Antibiotikabehandling kan förlänga bärarskapet och dessutom är resistens utbredd i många länder.
Vid svår akut sjukdom (t.ex. kolitbild med frekventa blodiga eller slemmiga diarréer och feber) samt för patienter med ökad risk för komplikation av invasiv salmonella (t.ex. känd inflammatorisk tarmsjukdom, immunsuppression, kärlgraft eller aneurysm), kontakta infektionsläkare eller barnläkare. Bedöm behov av sjukhusvård.
Observera! Vid alla fall av EHEC hos barn, kontakta barnjour och skriv remiss för akut handläggning.
Loperamid kan ges som sekretionshämmande behandling men är kontraindicerat vid kolitsymtom, hög feber och/eller blod i avföringen.
Campylobakter
Campylobakter behandlas i regel inte. Vid svår eller långdragen infektion – rådgör med infektionsläkare.
Anmälningspliktig infektion enligt Smittskyddslagen, se aktuellt Smittskyddsblad från Smittskyddsläkarföreningen.
Clostridioides difficile (tidigare Clostridium difficile)
Tabell 11.29
Definitioner av begrepp Clostridioides difficile-infektion (CDI) | |
Begrepp | Definition/kriterier |
Mild–medelsvår CDI | Inget av nedanstående |
Svår CDI | LPK > 15
Kreatinin > 130
Temperatur > 38,5°C |
Svår komplicerad (fulminant) CDI | CDI med hypotension, septisk chock, förhöjt serumlaktat, ileus, toxisk megakolon, tarmperforation eller annat fulminant förlopp med en snabbt försämrad patient |
Recidiv | Återfall upp till 12 veckor efter en föregående CDI |
Hög risk för recidiv | Hög ålder, sjukhusvård de senaste 3 månaderna, CDI de senaste 6 månaderna, fortsatt behandling med annan antibiotika, njursvikt, immunsuppression |
Refraktär CDI | En episod av CDI med uteblivet behandlingssvar efter mer än 5 dagars behandling mot CDI |
Avsluta all annan antibiotikabehandling. Vid mild infektion (se ovan) kan expektans övervägas.
Vuxna med behandlingskrävande förstagångsinfektion
Vankomycin 125 mg x 4 i 10 dagar.
Observera! Metronidazol (Flagyl) rekommenderas inte längre till vuxna på grund av hög recidivrisk i den gruppen.
Vuxna med hög risk för recidiv enligt ovan
Fidaxomycin (Diflicir) 200 mg x 2 i 10 dagar efter samråd med infektionsläkare. Observera! Hög kostnad samt att förmånsbegränsning föreligger (subventioneras enbart till patienter med ett första fall av svår CDI och för patienter med ett första återfall med svår CDI). Kan vara beställningsvara på apotek, se lagerstatus i FASS.
Vid terapisvikt, recidiv eller svår infektion
Samråd med infektionsläkare.
Faecal microbiota transplantation (FMT) bör erbjudas för alla patienter (barn och vuxna) vid recidiv. Utförs på Infektionsmottagningen efter remissbedömning.
Barn
Observera att asymtomatisk kolonisering av clostridioides difficile är vanlig hos barn under 2 år och sällan har medicinsk betydelse för patientgruppen. Tänk på att diarrén troligen har andra orsaker.
Frikostig kontakt med barnläkare om behandling är aktuell.
Cryptosporidium
Ofta symtomgivande i 2–3 veckor. Självläkande hos icke-immunsupprimerade personer. Kontakta Infektionsläkare vid behov.
Anmälningspliktig infektion enligt Smittskyddslagen, se aktuellt Smittskyddsblad från Smittskyddsläkarföreningen.
Cyclospora
Infektionen kan orsaka långvariga diarréer och buksmärtor, men många får inga symtom alls. Sjukdomen självläker vid normalt infektionsförsvar, men ibland kan vätskeersättning behövas. Inkubationstiden är cirka en vecka. Förekommer främst i varmare klimat i subtropiska/tropiska miljöer.
Dientamoeba fragilis
Behandlas som regel inte. Ofta asymtomatiskt bärarskap.
Antibiotikabehandling har begränsad effekt, rådgör med infektionsläkare eller barnläkare vid behov.
EHEC
Potentiellt allvarlig sjukdom. Kan ge HUS oavsett grad av GI-symtom. Instruera patienten att söka vård om uttalade symtom, vid påverkat allmäntillstånd eller nedsatt urinproduktion.
Viktigt med god rehydrering.
Antibiotikabehandling rekommenderas inte.
Observera att för alla fall av positiv EHEC hos barn 0–18 år ska barnjour HSH kontaktas och remiss skrivas för akut handläggning.
Anmälningspliktig infektion enligt Smittskyddslagen, se aktuellt Smittskyddsblad från Smittskyddsläkarföreningen.
Entamoeba histolytica
Behandling med metronidazol samt efterbehandling med licenspreparat, samråd med infektionsläkare.
Vuxna: metronidazol (Flagyl) 400 mg 2 x 3 i 10 dagar.
Barn: metronidazol (Flagyl oral suspension eller tablett) 15 mg/ml x 3 i 10 dagar (maxdos 800 mg x 3).
EAEC, EPEC och ETEC – Enteropatogena E.coli ("turistdiarré", inhemsk smitta förekommer)
Antibiotikabehandling rekommenderas inte.
Efterfråga gärna misstänkta fall i omgivningen för att kunna identifiera anhopning av fall. Kontakta i så fall Smittskydd Halland.
Giardia intestinalis
Asymtomatiskt bärarskap förekommer, vilket bör behandlas.
Vanliga symtom är diarré med magkramper, uppspändhet eller malabsorption.
Vid recidiv, kontakta infektionsläkare.
Vuxna: metronidazol (Flagyl) 400 mg x 3 i 6 dagar.
Barn: metronidazol (Flagyl oral suspension eller tablett= 10 mg/kg x 3 i 6 dagar (maxdos 400 mg x 3).
Anmälningspliktig infektion enligt Smittskyddslagen, se aktuellt Smittskyddsblad från Smittskyddsläkarföreningen.
Plesiomonas shigelloides
Orsakar matförgiftning med ”turistdiarré”. Förekommer främst i Asien. Oftast självläkande. Antibiotikabehandling rekommenderas inte.
Salmonella
Behandlas i regel inte. Vid svår sjukdom, kontakta infektionsläkare. Bedöm behov av sjukhusvård.
Anmälningspliktig infektion enligt Smittskyddslagen, se aktuellt Smittskyddsblad från Smittskyddsläkarföreningen.
Shigella/EIEC
Faecesprov skiljer ofta inte Shigella från EIEC.
Shigella/EIEC kan behandlas vid riskyrke eller förskolevistelse, se Smittskyddsblad för Shigella från Smittskyddsläkarföreningen.
Vuxna: ciprofloxacin 500 mg x 2 i 3 dagar, alternativt azitromycin 500 mg x 1 i 3 dagar. Bevaka resistensbesked!
Barn: ciprofloxacin 10 mg/kg x 2 i 3 dagar (maxdos 500 mg x 2) alternativt azitromycin (Azitromax oral suspension 40 mg/ml) 10 mg/kg x 1 i 3 dagar (maxdos 500 mg x 1). Bevaka resistensbesked!
Anmälningspliktig infektion enligt Smittskyddslagen, se smittskyddsblad.
Springmask (Enterobius vermicularis)
Springmask är ofarligt. Egenbehandling där hela familjen sambehandlas med undantag för barn < 2 år utan symtom (se nedan). För ytterligare patientråd, se 1177.se – Springmask.
Behandling till vuxna
I första hand rekommenderas receptfritt pyrvinium (Pyrvin 100 mg). Behandlingen ges som engångsdos och upprepas efter två veckor (se FASS för dosering). Pyrvin kan användas vid amning och graviditet enligt FASS.
I andra hand rekommenderas receptfritt mebendazol (Vermox) 100 mg x 1 som engångsdos, upprepas efter två veckor.
Behandling till barn
Barn under två år utan symtom behandlas inte i första skedet.
I första hand rekommenderas receptfritt pyrvinium (Pyrvin 100 mg) som kan ges till barn med vikt över 10 kg som kan svälja tabletter, dosering enligt FASS. Observera att tabletter med pyrvinium bör sväljas hela eftersom de kan färga av sig i munhålan om de krossas eller delas.
I andra hand rekommenderas receptfritt mebendazol (Vermox). För barn som kan svälja tabletter rekommenderas detta, dosering som för vuxna. För barn som inte kan svälja tabletter finns oral suspension 20 mg/ml: 5 ml som engångsdos, upprepas efter två veckor.
Till barn 1–2 år med symtom kan mebendazol användas efter rekommendation från sjukvården enligt WHO, trots varning i FASS och på 1177.se. I praktiken innebär det att läkare behöver skriva recept efter klinisk undersökning och bedömning.
Vibrio (V. vulnificus, V. parahaemolyticus och V. cholerae)
Behandlas i regel inte. Vid svår sjukdom, kontakta infektionsläkare. Bedöm behov av sjukhusvård.
Anmälningspliktig infektion enligt Smittskyddslagen, se aktuellt Smittskyddsblad från Smittskyddsläkarföreningen.
Yersinia enterocolitica
Yersinia behandlas som regel inte. Vid svår eller långdragen infektion, kontakta infektionsläkare. Reaktiva följdsymtom påverkas inte av antibiotikabehandling.
Anmälningspliktig infektion enligt Smittskyddslagen, se aktuellt Smittskyddsblad från Smittskyddsläkarföreningen.
Kapitlet utarbetat av Terapigrupp Infektioner.